Meänmaa – landet där meänkieli talas

Meänmaa. Säger det dig någonting? Det är namnet på området där meänkieli talas. Meänmaa är meänkieli och betyder vårt land. Meänkieli betyder vårt språk. Till Meänmaa hör fem kommuner i Sverige och sex kommuner i Finland. Till Meänmaa räknas också områden som inte ligger i Tornedalen, till exempel Gällivare, där meänkieli traditionellt talas. Tornedalingar och meänmaalaiset (”meänmaalänningar”) finns numera inte enbart i Meänmaa. Meänkieli talas sedan länge över hela

meänmaa

Meänmaa betyder vårt land på meänkieli.

landet. Många tornedalingar flyttade till södra Sverige på 50-, 60- och 70-talet. De jobbade ofta i industrin. För senare utflyttare har det ofta varit studier som varit orsaken till flytt. Göteborg är en stad som har många tornedalingar.  Imorgon på Tornedalingarnas dag (Meänmaan päivä) släpps det andra numret at den nygamla tidskriften Meänmaa, som bär namnet efter det meänkielispråkiga området. Tidskriften har sedan våren 2018 en ny redaktion, och den utgörs av personer ur just denna utflyttargrupp. Den nya redaktionen har därför sin bas i Göteborg och Karlstad.

Det var när göteborgaren Erik Kuoksu, född i Jukkasjärvi för fyrtio år sedan, tillsammans med Meri Alarcón, Johan Sammelin och Ralf Rotmalm hade möte i Pajala i våras som arbetet med tidskriften inleddes. Vid mötet deltog även författaren och meänkieli-aktivisten Bengt Pohjanen, som grundade tidskriften redan 2009. Tidskriften beskrevs länge som världens enda tidskrift helt på meänkieli. Men detta har ändrats med den nya redaktionen. Numera kommer även en del av tidskriften att vara på svenska.

tidskriften

Tidskriften Meänmaa.

”Jo, grundtanken hos Pohjanen var väl att allt skulle vara på meänkieli, men med en tvåspråkig inriktning kan man nå en bredare publik och få in mer material. Tanken är dock fortfarande att så mycket som möjligt ska vara på meänkieli” säger Kuoksu, som själv inte längre behärskar meänkieli.

Kuoksu tycker det är viktigt att tidskriften får spegla Tornedalen och dess berättartradition och rika litteraturhistoria. Tornedalingarna är ett skrivande folk.

”Tornedalen är intressant på så vis. Så länge man har kunnat skriva så har man skrivit. Det finns många lokala författare, och många skrev sina självbiografier. Man skrev både på svenska, meänkieli och finska, alla tre språken är nästan lika viktiga. Vi vill vara ett forum för att utveckla traditionen.”

Men lika mycket som det är viktigt att värna om traditioner är det att inte fastna i gångna tider.

”Samhället utvecklas, då måste också vår litteratur utvecklas, annars blir det skansenlitteratur.” Hans intention och förhoppning är att tidskriften ska få verka som en samlande punkt för tornedalslitteratur. Men han betonar också att det inte bara ska vara för att litteraturen är från Tornedalen, utan för att det är bra.

Första numret av tidskriften från den nya redaktionen kom ut i maj tidigare i år. Och lagom till Tornedalingarnas dag släpps alltså det andra numret i år.

Tidskriftens Facebooksida: https://www.facebook.com/tidskriftenmeanmaa/

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt ,

Jeanettes finska drömmar

Vad minns du från sommarloven i Haparanda?

– Ljuset. Att vi fick mörklägga för att kunna sova. Att vi kunde cykla över till Finland och köpa saker för finska mark. Och farmors mat, gädda i ugn eller långfilen som hon gjorde själv. Och så givetvis bastun! (Jag gillar fortfarande att basta). De hade egen bastu vid sitt hus.

Jeanette Törmäs pappa var från Tornedalen. Hon är alltså en av dem som sedan 2013 kan fira den 15 juli som Tornedalingarnas dag.

– När jag var liten var det hela tiden tal om att finska var så fult. Vi fick inte lära oss finska. Men pappa pratade ofta tornedalsfinska, meänkieli, med andra. Det bodde många finsktalande i Tyresö på den tiden.

När Jeanette gick i högstadiet ville hon ha meänkieli som hemspråk i skolan, men fick inte eftersom de inte pratade det hemma. Nu är lagen ändrad, elever i årskurs 1–9 har rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoriteternas språk även om de inte har grundläggande kunskaper i språket eller talar det hemma.

Jeanettes pappa dog för tjugo år sedan. Sedan dess har hon inte haft så mycket kontakt med det tornedalska.

– Det skulle vara roligt att åka upp till Haparanda igen, säger Jeanette. Farmors och farfars hus finns inte kvar. Men ändå. När jag var barn så kom alltid gäster och fikade och pratade finska. Jag trodde att de kom från finska sidan, men nu när jag tänker på det så var de kanske tornedalingar från Haparanda! Det var ju deras språk! Det är mycket jag har missat och kanske missförstått. Jag måste se till att träffa den delen av släkten innan det blir för sent.


Det här är juli månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , ,

Juli 2018

Söndag 1    Somalias nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 27

Måndag 2

Tisdag 3

Onsdag 4    USA:s nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 5

Fredag 6

Lördag 7    Tanabata. Stjärnfesten, japansk tradition
När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet dekorerar barn och vuxna tillsammans bambuträd med färgglada pappersremsor. På dem står önskningar. Om de sedan driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna och slår in.

Söndag 8

 

Vecka 28

Måndag 9   Babs martyrdöd, bahá’íer

Tisdag 10

Onsdag 11  FN:s befolkningsdag

Torsdag 12 Malaladagen
Malala Yousafzai i Pakistan började kämpa för flickors rätt till utbildning när var 12 år. Tre år senare blev hon skjuten av talibaner, men överlevde. 2014 fick hon Nobels fredspris tillsammans med Kailash Satyarthi, indisk barnrättsaktivist.

Fredag 13   Montenegros nationaldag

Nymåne

Lördag 14  Frankrikes nationaldag

Söndag 15  Märkesdag för tornedalingar och kväner

 

Vecka 29

Måndag 16 Umi no hi. Havets dag, japansk tradition

Tisdag 17

Onsdag 18  Dihwa ad Raba. Mandéiska nyåret

Nelson Mandeladagen

Torsdag 19 Fruntimmersveckan (19–24 juli)

Fredag 20   Erev Tisha beav (inleds i solnedgången)

Colombias nationaldag. Självständighetsdagen

Vänskapens dag, latinamerikansk tradition (bland argentinare, brasilianare & uruguayanare)

Lördag 21  Tisha beav. Fastedag, judar

Söndag 22

 

Vecka 30

Måndag 23 Rötmånaden börjar

Egyptens nationaldag. Revolutionsdagen

Fars dag, Vietnam

Tisdag 24

Onsdag 25

Torsdag 26

Fredag 27   Asalha puja. Dharmadagen, buddhister
Dagen när Buddhas lära står i centrum firas till minne av Buddhas första framträdande efter att han blivit upplyst. Helgen inleder en tre månader lång retreat, Vassa, då munkar och nunnor drar sig tillbaka till klostren.

Chokhor duchen. Buddhas första undervisning, tibetanska buddhister

Sjusovardagen, finsk tradition

EuroPride (27 juli–19 augusti), Göteborg & Stockholm
EuroPride är ett årligt återkommande arrangemang för att fira, debattera, manifestera och höja rösterna för hbtq-personers lika rättigheter. En Pridefestival i Europa får rättigheten att använda titeln EuroPride, och i år är Stockholm och Göteborg arrangörer.

 Fullmåne

Lördag 28

Söndag 29  Internationella tigerdagen

 

Vecka 31

Måndag 30 Marockos nationaldag

Vänskapens dag , FN

Tisdag 31

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Marianas bästa tips om midsommar, nyckelharpa och små grodor

– Jag har aldrig varit så förtjust i familjehögtider, men just midsommar har alltid varit min favorit. Därför tycker jag att det är synd att många med utländsk bakgrund känner sig exkluderade. Min erfarenhet är att det är en högtid som inte kräver mycket men har massor att bjuda på.

När Mariana Vigil arbetade som SFI-lärare på Södermalm i Stockholm var det  självklart för henne att tipsa eleverna om roliga saker att göra på fritiden. Vi pratade tidigare i år om Valborg, nu återkommer vi till Midsommar. Mariana berättade hur hon gjorde förra året:

– När jag förberedde min lektion om midsommar googlade jag efter ett hardcorefirande i närheten och hittade ett som ligger max några tunnelbaneminuter bort från där eleverna bor. Inget inträde eller inbjudan. Bara att dyka upp och delta i dansen om man vill, ta med picknick eller köpa fika på plats. Jag visade bilder och filmklipp med folkdräkter, musik och dans. Utlovade en riktigt festlig familjehögtid och hoppades att det skulle gå hem. Efteråt frågade jag dem vad de gjort och förutom ett fåtal som var bortbjudna hade alla gått till firandet jag tipsat om. De var supernöjda och tyckte att det var en jättefin tradition. Svårare än så behöver det alltså inte vara att ge några nya svenskar en flygande start in i midsommartraditionerna. Nu i år, när det inte krockar med ramadan, kommer nog några av de som avstod 2017 gå loss på sillen och flädersaften också. Jag är så glad att de redan gillar midsommar lika mycket som jag, särskilt när jag vet vilket sug efter liv och glädje många av dem har, för att inte tala om deras barn.

Det låter ju jättelyckat! Nu undrar jag förstås hur du själv brukar fira midsommar?

– Jag har firat på folks ”land” både på Väddö och i Rättvik innan jag var tio, även Möja, Skansen hör till barndomsminnena. Eftersom nubbefylla är överskattat har jag inget emot att köra kulturclash och käka grillat med latinogubbar som på sin höjd dricker ett par glas vin till biffen. Men folkdräkter, nyckelharpa och små grodor vill jag hemskt gärna ha. Även kransbindande och sillunch försöker jag få till. Och det är just det som är så bra – det är tillgängligt för alla som vill och helt fritt från köphets och annat knepigt, bara ”come as you are, do what you like” ju. Jag kan inte komma på en annan tradition som är så traditionell och samtidigt så fri från krav och enkel att göra till något eget.

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

Eid mubarak!

Igår kväll vid solnedgången inföll Eid al-fitr (fastebrytarhögtiden) för de allra flesta sunnimuslimer. Då avslutas den islamiska fastemånaden ramadan. Många shiiter började fira eid redan några dagar tidigare.

Tidigt i morse fylldes moskéerna av festklädda familjer som kommit för att be eidbönen. Efter bönen brukar man besöka släktingar och äta eidmiddag tillsammans.

Själva eid-dagen är bara en dag, men i många kulturer firas eid i tre dagar.

På arabiska är de två vanligaste hälsningsfraserna eid mubarak (välsignad eid) och eid sa’iid (glad eid), men hälsningsfraserna varierar beroende på språk.

Kan du någon eid-hälsning på något annat språk?

Här är några vi kunde: Hyvvää iitiä! (meänkieli), Barka da Sallah (hausa), Bajram Šerif mubarek olsun (bosniska), Bayramınız Kutlu Olsun (turkiska),
Roşanê Şima Bimbarek Bo (zazaki), Akhtar de nekmregha sha (pashto), Gëzuar Bajramin (albanska), Cejna we pîroz be (kurdiska-kurmanji).

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , , , ,

Eid al Fitr, Att lära sig ge

Fastemånaden Ramadan, som avslutas med Eid al Fitr den 15 juni, är en av årets största högtider för många svenskar.

Saadia Hussain, Stockholm, svarar så här på frågan om vad som är viktigast med Ramadan för henne:

– Det är ens niyat, alltså avsikt, självinsikt, förhållningssätt och disciplin. Syftet är att bli medveten om hungern och mättnaden i sitt liv, bli påmind om det man tar för givet. Hur jag har det i relation till andra … Att tvingas till att jobba med sig själv! Det handlar inte enbart om avstå från mat och dryck, fastan är en reningsprocess för både kroppen och själen. Man får inte sukta efter mat, bli irriterad, ilsken, skada eller såra någon, och det är den största utmaningen. Det är även viktigt för mig att mina två barn får se och förstå vad Ramadan innebär. Att vi värderar det vi har och vår skyldighet att dela med oss.

Samma saker värdesätter Aydan-Sedef Özkan från Tumba; att vara givmild och hjälpa andra är särskilt viktigt under Ramadan. Aydan-Sedef berättar:

– Häromdagen blev jag så glad och stolt över mina barn. Vi var på väg till Sätrabadet i helgen och stannade för att handla. Då träffade vi på en kvinna som satt och tiggde utanför affären. Min son, som är tre år, frågade om vi kunde ge henne en våffla. Det märktes att kvinnan var hungrig. När vi kom ut gav vi henne lite mer mat ur våra kassar. Min dotter, som är fem år, sa ”Mamma, de har inget att äta. Är det därför du fastar, mamma?”. Jag blev så glad för att hon kunde koppla fattigdom till fastan och förstå att det finns ett syfte. Jag blev jätteglad att de förstår och att de vill dela med sig. Nu är jag en stolt mamma.


Det här är juni månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , , ,

Juni 2018

Fredag 1     Världsmjölkdagen, FAO

Lördag 2    Italiens nationaldag. Republikens dag

Söndag 3    Alla helgons dag, ortodoxa

Mors dag, Frankrike

 

Vecka 23

Måndag 4

Tisdag 5     Världsmiljödagen, FN

Grundlagsdagen, Danmark

Fars dag, Danmark

Onsdag 6    Sveriges nationaldag

Ryska språkets dag, FN

Torsdag 7

Fredag 8     Världshavens dag, FN
Nedskräpningen av världens hav är en av vår tids största miljökatastrofer. Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven.

Lördag 9

Söndag 10  Laylat al kadir. Allmaktens natt, muslimer
Till minne av den natt Koranen sändes ned till människorna. Detta är den ödesnatt när allt som ska hända under det kommande året bestäms. Den infaller någon av de 10 sista dagarna av fastemånaden, oftast den 27.

Portugals nationaldag

 

Vecka 24

Måndag 11

Tisdag 12   Världsdagen mot barnarbete, ILO

Rysslands nationaldag

Filippinernas nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 13  Nymåne

Torsdag 14

Fredag 15   Eid al fitr. Ramadans avslutning (2–3 dagar, inleds i solnedgången dagen före), muslimer

Världsdag för vindkraften

Lördag 16

Söndag 17  Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka, FN

Fars dag i över 50 länder, bl.a. Afghanistan, Rumänien & Turkiet

Islands nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 25

Måndag 18 Drakbåtsfestivalen, kineser

Tisdag 19   Fars dag, Chile

Onsdag 20  Världsdagen för flyktingar, FN

Torsdag 21 Sommarsolståndet

Litha. Midsommar, wiccaner

Världshumanistdagen

Fars dag, Egypten, Jordanien, Libyen, Grönlands nationaldag

Syrien & Uganda

Fredag 22   Midsommarafton Läs mer!

Lördag 23  Midsommardagen

Fars dag, Nicaragua, Polen

Sankt Hansaften, dansk & norsk tradition

Söndag 24  Den helige Johannes Döparens födelsedag, kristna

Inti raymi. Solfesten, andinsk tradition
Inti Raymi, vintersolståndet och solfesten från Anderna i Sydamerika, firas kring midsommar på olika platser i Sverige. Inti betyder sol på quechua och Inti var inkafolkets störste gud

 

 

Vecka 26

Måndag 25 Sloveniens nationaldag. Självständighetsdagen

Kroatiens nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 26

Onsdag 27

Torsdag 28 Fullmåne

Fredag 29   Allmän namnsdag, grekisk tradition
För greker är namnsdagen en viktig dag att fira, mycket viktigare än födelsedagen. Därför finns det en särskild dag på året då de, vars namn inte finns med i almanackan, får fira namnsdag. Det är den 29 juni, då apostlarna Petros och Pavlos har namnsdag. För svenska almanackan infördes första januari som allmän namnsdag på 1990-talet.

Sankt Petrus och Paulus dag, katoliker

Lördag 30  Demokratiska republiken Kongos nationaldag

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för juni och juli

Sätt er i solen, skuggan eller inomhus och prata om namn, nationaldagar och midsommar. Inspireras av Malala och bli en aktivist. Eller gör vindsnurror och gyrokoptrar i somriga färger. Sommarpärlorna gäller för både juni och juli.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni och juli 2018

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter. Välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt

Dopet delas av alla och envar

Det bor ca 8 000 mandéer i Sverige. Kring den 20 maj varje år, på Johannes döparens födelsedag, äger det gyllene dopet rum. När Malin Skinnar, som gjort bilderna till årets almanacka, besökte Fittja pågick dopceremonin.

”Jag kom vandrande vid Albysjöns strand, visste ej om jag fick störa. Välkomnades. Tågen rusade ovan viadukten. Vattenskotrar plöjde vattenytan, den heliga.

Det var en vanlig fredagseftermiddag för resten av Stockholm. Men en livets högtid för festfirande mandéer. Vita dräkter för dopet hängde på tork mellan björkars stammar.

–Vi döper oss många gånger i livet, sa tjejen som tog mig runt. Jag fick smaka brödet, fisken och druvans sötma hos Jamal och hans syster. – Fänkål, varsågod! De visar hur jag ska öppna mina händer och ta emot maten.

– Du kan göra hur du vill men vi äter detta till ära för våra anhöriga i himmelen. Du kan önska dina käraste gott liv eller äta i bön för din mormor.

Mandeismens heliga skrift är Ginza. Det betyder skatt.

Så kliver Jamal ned i vattenbrynet. Hans bror säger att han hälsar de himmelska änglarna. En efter en. Jag lyssnar. Det är guldets dag. Allt är vitt och vänligt. Jag får vara med. Alla visar. Änglarna verkar vara många. Jättemånga. Vissa kan namnen på alla änglarna och deras hemort i himmelen. Andra kanske bara tio. Men dopet delas av alla och envar. Igen och igen och igen. Det måste vara iskallt i sjön. Barnen leker. Kastar stenar. Rusar, stojar. Jamal ber. Inget påverkar hans ro i bönen. Jag blir stilla jag med.”


Det här är maj månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , ,

KÄR-dagen på Kärrtorps gymnasium

Traditioner är levande fenomen. De har i alla tider färgats och formats av nya sammanhang. Några kan skapas genom kreativitet, delaktighet och kring gemenskap, på så sätt kan man säga att vi kan skapa traditioner tillsammans genom oss själva. Ett exempel på en sådan tradition är KÄR-dagen som firas i mitten av maj varje år på Kärrtorps gymnasium.

– I år kommer Patrik Asplund och Dogge Doggelito och föreläser på temat ”Vi och dom”, sedan blir det grillning och musik på gården, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på skolan.

Som en del av temat kring de mänskliga rättigheterna anordnas, vid andra tidpunkter, föreläsningar som uppmärksammar Förintelsen tillsammans med Emerich Roth, som överlevde fångenskapen i Auschwitz under nazismen. Skolan anordnar även tre olika resor där elever åker till Auschwitz och besöker platsen som är ökänd för vad som utspelade sig där under andra världskriget.

Arbetet med de mänskliga rättigheterna är något som vi har gjort under flera år, så det kanske man kan kalla för en tradition berättar Elisabeth. De tar upp temat om mänskliga rättigheter och använder det i undervisningen inom flera ämnen.

– Det är på olika sätt i olika ämnen, jag har ju till exempel nyanlända. Förra året när jag jobbade med det fick de beskriva en människorättshjälte. Övningen handlade om att de fick berätta vad den personen hade gjort och försöka koppla ihop det med de mänskliga rättigheterna – vilken mänsklig rättighet var det som den här personen hade arbetat för?

KÄR-dagen är ett fint exempel på hur en tradition kan skapas utifrån gemenskap mellan elever och lärare tillsammans på Kärrtorps gymnasium i Stockholm, den är ett exempel på vad en tradition kan handla om. Kanske finns det någon liknande tradition på din skola, eller i närheten där du bor?

 

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare, 5. Intervju: almanackan på jobbet, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt ,