Välsignande daggdroppar under helig sol

– Jag har aldrig missat ett nyårsfirande i hela mitt liv. Det är ett sätt att komma nära livet och känna rötterna bakåt till äldre tider, säger Merwan Mourad, som bor i Trosa. Han tillhör det yazidiska folket. I Sverige bor cirka 7 000 yazidier idag.

2018 infaller det yazidiska nyåret onsdagen 18 april. Nyårsdagen är alltid på en onsdag. Världens enda yazidiska tempel finns i Lalish i Irak. Merwan berättar:

–I Lalish tänder man 365 små särskilda oljelampor, en för varje dag under året – på samma sätt som ett födelsedagsbarn kan firas med ett ljus för varje år i en tårta. Där är det munkar som förbereder och har hand om ceremonin. I Sverige idag använder vi vanliga stearinljus i stället för olivoljelamporna.

– Tidigt på onsdagsmorgonen, när daggen ännu ligger kvar på marken, går de vuxna ut. De besöker släktingars gravar och går ut på ängar och åkrar. Där sprider de ut lite äggskal. Och samlar daggdroppar från gräset. Vattnet tar de hem i ett glas för att välsigna familjen med. De stryker lite dagg i barnens ansikten. Sedan nästan tävlar alla om att få visa upp sin gästfrihet och går runt och hälsar på varandra och önskar gott nytt år. Här i Sverige gratulerar vi ofta via telefon istället, de som inte har yazidiska grannar förstås.

På nyårsafton tänder de eldar. Elden är helig, liksom solen, man skulle kunna beskriva elden som solen på jorden:

– När jag kom till Sverige förstod jag hur mycket solen betyder för jorden och människorna. I Sverige längtar alla efter solen!


Det här är april månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , , ,

Shubho Nabobarsho! Gott nytt bengaliskt år!

Fariya Laila, aktiv i Föreningen SUS – kvinnoprojekt i Bangladesh, berättar om det bengaliska nyårsfirandet.
Det bengaliska nyåret är en färgsprakande festdag där mycket av fokuset ligger på enande över religionsgränser. Det infaller den 14 april varje år. Firandet har växt och har de senaste åren kommit att bli populärt i Sverige även bland icke-bengaler, tack vare de många bengaliska föreningarnas öppna verksamheter runt om i landet. Ofta är det de bengaliska studentföreningarnas arrangemang av kulturarrangemang i allmänhet, och nyårsfiranden i synnerhet, vid Sveriges olika universitet som gjort att det bengaliska nyåret kommit att bli känt bland icke-bengaler.
Det var också genom en bengalisk studentkår som Fariya kom att bli aktiv i när hon först kom till Sverige 2004 och studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Då, precis som idag, lade man mycket tid på att arrangera nyårsfirandet. Idag bor Fariya i Sundbyberg och arbetar som utredare på Universitets- och högskolerådet och är aktiv i föreningen för SUS i kvinnoprojektet i Bangladesh.

Foto: privat

Vad är historien bakom nyårsfirandet?
– Det hela började med Kung Akbar som var en av de största mogulhärskarna. Eftersom mogulriket bestod av människor med så många olika religionstillhörigheter försökte han på olika sätt ena folket, och ett sätt var att anordna gemensamma högtider, så som just det bengaliska nyåret. Det bengaliska nyåret följer varken den islamiska eller den gregorianska kalendern. Vid tiden då Akbar den store regerade var rikets ekonomi nästan uteslutande byggd på jordbruk. Kung Akbar var visserligen muslim men han ansåg att den islamiska kalendern inte passade det rurala jordbrukssamhälle han styrde. Därför kom Banglakalendern till, och med det även det vi kallar för det bengaliska nyåret, som infaller den 14 april i den gregorianska kalendern varje år. I år blir det år 1425. Men det bengaliska nyåret firas inte bara i Bangladesh utan också i centrala- och norra Indien, där det kallas Vaisakhi.

Hur firas nyåret?
Dagen brukar traditionellt firas med olika former av kulturarrangemang, allt från körsång, teaterföreställningar och dans till marknader. På marknaderna finns ofta traditionellt hantverk till salu. Dessutom några maträtter som är ett måste: Panta Ilish, Panta bhat, friterad fisk, och bhorta (mosade grönsaker med chili, lök, koriander, senapsolja.)
Kvinnor brukar klä sig i vit saree med röd brodyr och männen i röd punjabi. Också dessa kläder brukar finnas till försäljning vid marknaderna. Det är vanligt att kvinnorna brukar ha blommor i håret också.
–Det som gjort det bengaliska nyårsfirandet mest känd för omvärlden är troligtvis Mangal Shobhajatra, den festival som organiseras på nyårsdagen. Också denna organiseras av lärare och studenter vid fakulteten för konst vid Dhakauniversiteten i Bangladesh. Festivalen brukar anses vara ett uttryck för den bengaliska sekulära identiteten.

Hur firas högtiden i Sverige?
–I Sverige finns många bengaliska föreningar, dels de många studentföreningarna, men i Stockholmsområdet har vi också många aktiva i t. ex. Hallunda, Kärrtorp och Kista. Firandet brukar gå till på liknande vis varje år. Oftast har man matstånd med olika bengaliska maträtter (samusa, chotpoti, bullar etc) kläder och smycken från Bangladesh, som sedan följs av ett kulturprogram, där det vanligen ingår musik, teater dans och poesi.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,

Mångkulturella almanackan som hjälpmedel i likabehandlingsarbetet

Genom en sökning på Google visar det sig att 59 olika verksamheter använder sig av Mångkulturella almanackan i sina likabehandlingsplaner. De flesta av verksamheterna är förskolor och grundskolor upp till årskurs sex, men här finns även universitet.

Mångkulturella almanackan använd ofta av skolor och förskolor i deras aktiva, främjande arbetet för att motverka kränkande behandling inom diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. En del använder den som ett planeringsverktyg, så att aktiviteter inte läggs samtidigt med större högtider. Detta för att göra aktiviteterna tillgängliga för fler – både föräldrar och elever. Andra använder den för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Inget barn ska behöva känna sig kränkt, behöva utstå, eller uppleva diskriminering i den svenska skolan eller förskolan. Detta står tydligt formulerat i skollagen, i skolans värdegrund och i diskrimineringslagen. Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna ska alla barn oavsett tillhörighet känna sig lika mycket värda.

Mångkulturella almanackan kan bland annat användas som ett redskap för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Att arbeta med elevers namnsdagar eller traditioner som oftast inte existerar i en traditionell almanacka betyder mycket för elevernas identitetsskapande, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på Kärrtorps gymnasium. ”Att låta eleverna berätta om sig själva ger dem en känsla av att få bidra med något som de själva tycker är viktigt”.

I en klass på Granbackaskolan i Solna arbetar man aktivt med skolans värdegrund. Här arbetar elever i årskurs 5 med värdegrundsarbete 40 minuter varje vecka. Lektionerna går ut på att eleverna tillsammans ska få diskutera olika ämnen som är kopplade till skolans värdegrund, berättar Jörgen Rosqvist som är lärare på skolan.

Verkligheten skiljer sig åt och kan se väldigt olika ut för olika verksamheter. Det är till exempel inte alla som har likabehandlingsarbete inskrivet i schemat och har istället en känsla av att tiden inte räcker till för att göra alla saker som man vill. Med Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna finns olika övningar som tar olika lång tid att genomföra.

Fler traditioner och firande kan genom Mångkulturella almanackan bli synligare, också barns kulturer och religioner som i andra sammanhang hamnar utanför bli mera uppmärksammade.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen för skolan och förskolan. Lagändringen innebär ett ökat ansvar för utbildningsanordnare att förebygga diskriminering på skolor och förskolor, att verka för lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är, att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 5. Intervju: almanackan på jobbet, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

Internationella koltdagen, ”-Vi har inget att skämmas över.”

Idag uppmärksammas samiska koltdagen. Vi talade med Anders Rimpi som är en av många samer som idag valt att bära kolt. Anders är kompositör, sångare och lulesame född i Göteborg.

Foto: privat

Vad är egentligen en kolt?
-Kolt är bara den svenska benämningen på en del av de samiska kläderna, alltså den övre delen. Gákti heter hela dräkten på nordsamiska, och gábdde på lulesamiska, som är den samiska jag talar. Koltar kan se väldigt olika ut. En del är korta, en del går till låren, lulesamernas går ännu längre ned. Allt beror på vilket område man kommer ifrån. De olika delarna av dräkten berättar vilket område man är från. I Karasjok har man till exempel en stor hatt och i Kautokeino har vi ”bling bling-samerna” med mycket breda mönster.
Kolten är en del av den samiska slöjden. Ett hantverk, både vävandet av bälten, tennbroderier och såvidare. Hantverket lärs ut på slöjdskolor t ex i Jokkmokk, så den bär mycket historia i sig själv och personen som bär den. Det är inte bara ett plagg. Om jag inte härstammar från exempelvis Kautokeino så ska inte jag ha någon detalj i min dress från Kautokeino. Men det är ju sånt som kan bli så fel och ofta händer när utomstående får för sig att göra sådana plagg.

Hur vanligt är det att man bär kolt?

-Är man i samisk majoritet där folk bär kolt så känns det väldigt konstigt att inte ha kolt på sig, den berättar ju vem man är. Är man på en samisk högtid eller fest eller begravning då har man kolt på sig. Men det är mindre vanligt som varddagsplagg, då har man andra samiska attribut, vissa sjalar, armband, vissa skor. Skoband är också en viktig del av kolten. Och även de är olika från olika områden, vissa har stora tofsar. Det är ett stort diskussionsämne i Sapmi, när samer träffas blir det ofta att man frågar ”vem har sytt den grejen, vem har sytt det”. Samer som bor i Sapmi kan ofta ha flera koltar. Det kan vara sommarkolt, bröllopskolt o s v.

Varför uppmärsammas dagen?
-Det handlar om att vi vill visa att vi inte har något att skämmas över. Idag skäms inte samer över sitt ursprung som aå som förr, under lång tid har inte folk använt kolt, så idag är det ett sätt att visa att man hör samman och på det viset stärka sin samiska identitet.

Är det många som uppmärksammar dagen?
-Jag ser hela mitt facebookflöde hur samer använder det. Här i Göteborg räknar man kanske inte att det är så många med kolt. Men jag ska bära den när jag går och hämtar mitt barn på förskolan senare idag!

För den som är intresserad av att höra hur lulesamiska låter kan man spana in Anders Rimpis musik på hans soundcloud. På spotify finns dessutom Anders julsånger på samiska.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , ,

April 2018

Söndag 1    Påskdagen, katoliker, protestanter

Palmsöndagen, ortodoxa

Första april. En dag för skämt

Kha b-nisan/Akitu. Assyriska nyåret

Sizdah bedar. Trettondagen av Nouruz, persisk nyårstradition

Irans nationaldag

Vårblot, Samfundet Forn Sed
Samfundet Forn Sed firar Vårblot vid Uppsala högar.

 

Vecka 14

Måndag 2   Annandag påsk, katoliker, protestanter

Stilla veckan börjar , ortodoxa

Världsautismdagen, FN

Tisdag 3

Onsdag 4    Internationella dagen för minor och minröjning, FN

Torsdag 5   Skärtorsdagen, ortodoxa

Fredag 6     Långfredagen, ortodoxa

Lördag 7    Jungfru Marie bebådelsedag, ortodoxa, julianska kalendern

Mors dag, Armenien

Påskafton, ortodoxa

Världshälsodagen, WHO

Söndag 8    Internationella romadagen

Påskdagen, ortodoxa

 

Vecka 15

Måndag 9   Annandag påsk, ortodoxa

Mikael Agricolas dag. Finska språkets dag, Finland

Tisdag 10   Nationella koltdagen, Ny samisk tradition
Det var den norska samiska ungdomsorganisationen Noereh som tog initiativet till Koltdagen år 2014. De tyckte att kolten borde synas mer i det vardagliga livet och inte bara vid kulturella sammanhang.

Onsdag 11

Torsdag 12 Gatubarnens dag

Fredag 13   Laylat al miraj. Profetens himmelsfärd (inleds torsdag kväll), muslimer
När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be 5 gånger om dagen. Dagen ingår i den heliga period som består av månaderna Rajab, Shaban och Ramadan.

Songkran. Thailändska nyåret (3 dagar)

Lördag 14  Bengaliska nyåret

Vaisakhi/Baisakhi. Hinduiskt & sikhiskt nyår

Khalsa, den sikhiska församlingens grundande
Dagen firar den sikhiska församlingen, grundad 1699. Till det sikhiska templet, gurudwaran, är alla respektfulla besökare välkomna. Centrum för världens sikher är Gyllene templet i Amritsar, Indien.

Söndag 15  Världskonstdagen

 

Vecka 16

Måndag 16 Nymåne

Tisdag 17   Yazidisk nyårsafton (inleds i solnedgången)

Syriens nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 18  Sere sal. Yazidiska nyåret. Läs mer!

Torsdag 19

Fredag 20   Kinesiska språkets dag, FN

Ridván. Bahá’u’lláhs tillkännagivande (12 dagar), bahá’íer
Bahá’íer finns i de flesta av världens länder. Rörelsen grundades i Iran på 1840-talet. Den betonar alla religioners likhet och verkar för fred och samförstånd. Ridván är bahá’íernas största religiösa fest.

Lördag 21

Söndag 22  Internationella dagen för Moder jord, FN

Internationella vetenskapsdagen

 

Vecka 17

Måndag 23 23 Nisan. Turkiska Barnens dag

Engelska språkets dag, FN

Spanska språkets dag, FN

Georgsdagen. Sankt Görans dag

Världsbokdagen, Unesco

Tisdag 24   Försöksdjurens dag

Årsdagen av folkmordet på armenier och andra kristna i Osmanska riket år 1915

Onsdag 25  Internationella ledarhundsdagen

Världsmalariadagen, WHO

Torsdag 26

Fredag 27   Nederländernas nationaldag. Kungens dag

Store bededag, dansk tradition

Lördag 28  Världsdagen för arbetsmiljö, ILO

Söndag 29  Dansens dag

Nionde i Ridván, bahá’íer

 

Vecka 18

Måndag 30 Laylat al barat. Förlåtelsens natt (inleds i solnedgången dagen före), muslimer
För muslimer ett tillfälle att ta emot Guds nåd, barmhärtighet och förlåtelse. Den som ser och bistår nödställda medmänniskor öppnar samtidigt sitt hjärta och sinne för Gud.

Theravadabuddhistiskt nyår (3 dagar)

Skärmfria veckan börjar

Valborgsmässoafton

Fullmåne

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Hur ser en romsk påsk ut?

Vi talade med Domino Kai, en mångsysslare som arbetat med romska rättighetsfrågor sedan 1991 samt med frågor som rör övriga av Sveriges nationella minoriteter.
Domino är född i Finland men flyttade till Sverige redan som ettåring med sin familj. Sedan 2008 har han varit inblandad i dialoggrupper, arbetat som mediepedagog, fungerat som sakkunnig, deltagit i projektarbeten som rör romska frågor på UR. Han hörs som berättarröst i ett flertal barnprogram, både på finska och på romani. Han har dessutom hunnit med att skriva två böcker, Romska röster (2015) och Miritza och Sebastian(2010). Dessutom bidrog han med ett kapitel i antologin Finnjävlar (2016) där han bland annat beskriver hur det är att vara både sverigefinsk, svensk och rom.

IMG_0003.jpg

Foto: Mirelle Gyllenbäck

Vad gör du just nu?
-Just nu konsultar jag för Europaparlamentet, och då för gruppledaren Bodil Valero och svenska Miljöpartiet. Det är sådant som rör minoritetsfrågor, rasism och diskriminering kopplat till mänskliga rättigheter. Sen augusti/september 2017 är Domino dessutom enhetschef för Göteborgs stad där han arbetar med att bygga upp ett romskt center, Romano Center i Väst.

Vad innebär ett romskt center?
-Romano Center i Väst har ett tudelat uppdrag. Det ena är att hjälpa, råda samt tipsa den romska målgruppen inom rätten till sina mänskliga rättigheter på olika sätt. Det andra är att belysa och vara rådgivande gentemot tjänstepersoner och kommunala myndigheter om vad som gäller enligt nationella minoritetspolitiken genom utbildningspaket som anpassas efter verksamheter samt en del önskemål inom området. -Det är en väldigt stor utmaning och samtidigt en fantastisk möjlighet att komma bort från projekttänket som ju tyvärr ofta är det som varit det rådande när det gäller romska frågor, och istället få möjligheten till att planera mer långsiktigt. Det är A och O om vi ska skjuta fram positionerna när det gäller romers livsförbättringar på sikt i Göteborg och Västra Götalands län.

Nu är det påsk! På vilket sätt firar romer påsk?
-Om vi tar finska romer så firar man nog på många sätt ganska likt finnar. Att ha befunnit sig inom breddgrader i Finland sedan regenten innan Gustav Vasa började tvinga romer från denna sida av dåvarande riket till den östra sedan början av 1500-talet, det är klart att landets utveckling och val inom religionen även influerat romer och andra minoriteter som befunnit sig där i århundraden. Det är mycket kring det religiösa och med historien kring Jesus under påsken. Romer samlas gärna kring Jesus. Man har varit mycket mer djupare religiös i Finland än i Sverige, många måsten enligt gamla testamentet, tänker jag. Jag själv är uppvuxen i nära relation till Pingstkyrkan, och i Finland finns det ju laestadierna och många andra religiösa grupper. I den finska kulturen har denna religiositet gett avtryck även bland de som inte är med i dessa grupper. Så det finns en stor respekt inför påsken, man dricker inte alkohol, man festar inte, och så är det även om du inte är troende, påsken är ju en av de största kristna helgerna. Många finska romer är frikyrkliga. Man har nog passat in bättre i frikyrkorna tror jag. Man har inte behövt kunna latin eller rutiner som en del läror har sedan tidigare, man har bara prisat Gud, och det har man fått göra på sitt egna sätt. Sen måste vi komma ihåg att det var väldigt sent ända in på 1900-talet innan romer fick tillgång till att komma in i kyrkorna överhuvudtaget. Men det är klart att det skett en förändring även här bland yngre generationer, jag ser inte utveckling som något fel utan tvärtom om bara respekten för individers val finns med i bilden.

Äter man någon speciell mat under påsk?
-De finska romernas påskmat är nog väldigt likt det finska påskbordet, men man kan nog nämna lax och köttgrytor och olika rätter baserade på rotfrukter, en del släkten har även olika soppor som start på påskmaten, samt fantastiska memma med vispgrädde och strösocker. Sen finns de karelska pirogerna alltid med året runt med äggsmör på, de är helt makalöst goda. Det är typisk mat som vi äter under påsken.

Hur ser det ut bland andra romska grupper?
-Om vi tar utomnordiska romska grupper till exempel, som kommer från länder där katolska kyrkan har stor påverkan, då är det den typen av påsk, oftast vit fisk och grönsaker under påskafton eller påskdagen. Hur romer firar påsk beror ofta på vilken grupp man tillhör och varifrån man kommer.

Baxt, zor ta sastibe! – Lycka, kraft och hälsa! Latšo Patradi! – Glad Påsk

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , ,

Haft sin – persiskt nyårsbord med finsk delikatess

Ikväll infaller norouz, det persiska nyåret. Norouz firas av perser, kurder, balucher, afghaner och många fler. Vi talade med Maria Masoomi som är samhällsdebattör, jämställdhets- och integrationskonsult och som dessutom har bra koll på mat.

_Y3Q_5218_webb (2).jpg

Foto: Jeanette Hägglund.

Varför firar man egentligen norouz?
– Man firar vårens ankomst och naturens och jordens pånyttfödelse. Under norouz ligger mycket av fokuset på att vårda sociala relationer. Man hälsar på släkten, kollegor, grannar och nästan alla i sin bekantskaps- och vänkrets, även sådana man har haft konflikter med. Dessutom storstädar man hela huset, från källarvåningen till vindsförrådet. Det är en fysisk städning, men den är även symbolisk. Allt dåligt och gammalt ska bort, precis som i naturen. Man tar emot våren och det nya året med öppet och rent sinne. Många tror att det är en muslimsk tradition, men det är en urhistorisk och förislamsk tradition, äldre än alla världsreligioner.

Finns det någon speciell mat man äter under norouz?
– Det är ju inte som ett julbord med massa mat som man äter. Men under högtiden, som pågår i ett par veckor, brukar man bjuda sina besökare på frukt, olika typer av hemmagjorda bakverk och konfektyr, nötter och frön av det finaste slaget. Det finns egentligen inga speciella maträtter, förutom på nyårsdagen då man äter maträtter med gröna örter i, t ex dillrisotto och stekt fisk. Olika familjer har olika traditioner.

Haft sin – sju S
En viktig tradition under norouz är det som på persiska kallas haft sin. Haft betyder sju, och sin är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven s i det latinska alfabetet. Haft sin är det dekorativa bord som dukas fram inför norouz där det enligt traditionen ska finnas sju speciella saker ur naturen som börjar på just S. Exempel på sådant som brukar finnas på haftsin-bordet är sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och samanu (memma). Memman som på persiska kallas samanu, är nästan identisk med den finska påskrätten, som på finska heter mämmi. Exakt när finnarna började äta memma vet man inte, men troligtvis har den spridit sig  från persisktalande folkslag, genom Ryssland och sedan till nuvarande Finland.

IMG_20180319_084545_752

Hur kommer det sig att iranier i Sverige äter memma?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. Vid den tid då jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som var mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten. En finsk vän frågade mig en gång hur man gör iransk memma och det är ju en betydligt mer tidskrävande process än den finska varianten. Först låter man exempelvis vetet gro och sedan av groddarna tar man och pressar dessa som man sedan kokar och kokar tills den tjocknar. Det är en komplicerad process att laga memman, vilket har lett till att det bara är vissa familjer, man skulle nästan kunna kalla dem ”samanu-familjer”, som tillverkar den. Vanliga familjer lagar den inte själva utan köper den. Så den är väldigt eftertraktad i Iran. Om man lyckas få tag på memma så delar man med sig av den till vänner och släktingar.

Överhuvudtaget verkar det finnas många beröringspunkter mellan finsk och iransk kultur här i Sverige?
– Ja, det är ju många iranier och finländare som har funnit varandra. Speciellt iranska män och finska kvinnor. Men det är väl kanske att kulturen och värderingarna går ihop, båda grupperna är minoriteter i Sverige, så man har väl funnit varandra där.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Halva priset till Newroz

Nu är det Newroz och vi sänker priset till hälften. Gäller i vår webbshop och i vår butik och vårt kafé/restaurang i Fittja.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt

Kvänfolkens dag 16 mars

Idag den 16 mars firas kvänfolkens dag av kväner i både Sverige och i Norge. Vi talade med Gertrud Monlund, själv kvän boende i Kuttainen, en by i Lappland, 23 mil norr om polcirkeln.

Men, vilka är egentligen kvänerna?
– Kvänerna ja, hur ska man förklara det på bästa sätt… Vi är en folkgrupp som till största delen bor i Tornedalen och Malmfältskommunerna, eller lannanmaa som vi kallar det på vårt språk. En gång i tiden kallades hela detta område för Kvänland. Kvänerna nämns redan på 800-talet e. Kr. Den som talade mycket om kvänerna var Ottar, i Ottars berättelse. Ottar var en hövding som bodde på norska kusten. Han gjorde resor över Skandinavien, och beskriver för Kung Alfred den store om folkgrupperna som levde i Skandinavien, och där nämner han bland annat kväner och Kvänland. Kvänernas historia har det tyvärr inte forskats så mycket i, även om det har kommit mer forskning den sista tiden. Kväner idag är de som oftast går under beteckningen tornedalingar och lantalaiset. Tornedalingarna bor i Tornedalen och talar meänkieli, och vi som bor i Malmfälten kallar oss för lantalaiset och vi kallar vårt språk oftast för lannankieli, eller byfinska, eller meijänkieli. Men det är alla olika dialekter av samma finsk-ugriska språk. I Norge kallar kvänerna sitt språk oftast för kvensk.
Kvänerna skiljer sig från svenskarna, inte bara när det gäller språket och kulturen, utan också i det att kväner inte var nybyggare, utan fast boende i Nordkalotten. Vi anser ju att vi är en ursprungsbefolkning.

Det finns ju en grupp i norra Norge som också kallas kväner, som är en av Norges nationella minoriteter. Är det samma grupp man talar om?

– Absolut samma grupp och folk. Vi är ett folk som har bott på hela Nordkalotten. Alltså i norra Sverige, norra Norge, norra Finland och nordvästra Ryssland, på till exempel Kolahalvön. Överallt i dessa områden bodde kväner. Och bor än idag. Met olema. Vi är.

Varför firas Kvänfolkens dag?

– Det var 2013 som kvänerna i både Sverige och Norge beslutade sig för att införa flaggdag den 16 mars och benämna sin dag för kvänfolkets dag. Motiveringen till att det blev just den 16 mars var den överenskommelsen i Tälge Hus år 1328, som Sverige garanterade bikarlarna, kvänernas ättlingar, rikets norra delar att fritt bebo och bruka. Avtalet fastställdes den 16 Mars 1340 av Magnus Eriksson.

Hur firar ni kvänfolkets dag?
– I Sverige uppmärksammar vi den mest med föreläsningar, lite fika och sådant, men i Norge är det mer festligt. Dagen uppmärksammas mest i Kiruna, så blir det naturligt eftersom det är så många i Kiruna-området som är med i Kvänlandsförbundet. Men det förekommer firande även på flera andra håll. Utanför Kiruna stadshus hissar man sedan 2013 även kvänernas flagga.

I år har vi har bokat folkets hus i Kiruna. Författaren Curt Persson kommer och talar. Han har skrivit en bok som heter disponentens tid, som ju är väldigt intressant för oss, eftersom han skriver om just lantalaiset/kväner. Han nämner bland annat de oförrätter som har begåtts, till exempel det att man mätte kvänernas skallar och grävde upp gravar och kranier. Det tycker vi är viktigt att uppmärksamma, hur svenska staten ville undersöka folket här uppe, för att kunna kategorisera oss som sämre människor för att på så vis höja upp svenskarna som ett renrasigt folk. De var inte långt ifrån nazism. På våra program är det alltid mycket frågor och diskussioner. Och så kaffe och fika såklart.

Blir det kaffeost till fikat?
– Vi har haft kaffeost varje år! Men kan du tänka dig, i år hade jag glömt att beställa det! Vilken tur att du påminde mig!

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Pedagogiska pärlor för april

Fake news eller bara på skoj? Det är frågan i samtalsövningen som passar bra att göra i anslutning till Första april. I april finns det världsdagar för såväl hälsa, konst, böcker som arbetsmiljö. Flera dagar i tipslistan infaller under lediga dagar men går såklart bra att uppmärksamma såväl före som efter helgen.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för april 2018

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt