Pedagogiska pärlor för april

Fake news eller bara på skoj? Det är frågan i samtalsövningen som passar bra att göra i anslutning till Första april. I april finns det världsdagar för såväl hälsa, konst, böcker som arbetsmiljö. Flera dagar i tipslistan infaller under lediga dagar men går såklart bra att uppmärksamma såväl före som efter helgen.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för april 2018

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt

I museets dolda vrår – Mångkulturella almanackans start 1989

I en låda hittade vi ett gammalt maskinskrivet brev. Och svaret på hur gammal vår Mångkulturella almanacka är.

Brevet är inte daterat, men det framgår att det är skrivet i slutet av 1989. Det är skrivet från Sveriges Invandrarinstitut och Museum (som senare blev Mångkulturellt centrum) och riktar sig till Riksförbunden.  Med riksförbunden menades de organisationer som invandrare var organiserade i, det fanns t.ex. Chilenska riksförbundet, Italienska riksförbundet, Grekiska riksförbundet osv. Just 1989 hade 10 riksförbund slagit sig samman i Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige, SIOS, som finns kvar än idag.

Ingrid Ramberg, som 1989 hette Lundberg, berättar:
– På den tiden blev centret ofta uppringt av skolor som ville veta till exempel när ramadan började – då fanns ju inget internet. Däremot fanns det andra likheter med dagens situation: en stark polarisering och många nyanlända. Ur allt detta föddes idén om en mångkulturell almanacka.

Almanackan kom ut i början av 1990 under namnet Mångkulturell almanacka. Och har sedan dess kommit varje år. I vårt arkiv finns inte almanackan från 1990 eller 1991 bevarade, men här ser vi almanackor från 1992, 1993 och 1996.

 

Hela brevet:

Till Riksförbunden

 

Sveriges Invandrarinstitut och Museum håller på med utgivningen av en mångkulturell almanacka för 1990. Den kommer att bli i affischformat och vi beräknar att den ska hinna färdigställas till början av januari. Det firas i Sverige många helg- och högtidsdagar som inte är allmänt kända och som vi därför skulle vilja hjälpa till att uppmärksamma.

Vi skulle vilja ha Er hjälp att ange de dagar som av särskild vikt bland just Ert förbunds medlemmar. De dagar vi skulle vilja ha med i kalendern är

  • religiösa helger
  • nationaldagar
  • nationella högtids- eller minnesdagar av annat slag

I den mån ovanstående är tillämpligt på Ert förbunds medlemmar vore vi mycket glada att få datum och benämning (gärna också en kort förklaring om det gäller ”okända” dagar). Vissa helger varierar ju som bekant år från år, men vårt intresse är att få datumen för 1990, enligt den svenska kalendern.

Eftersom tiden är knapp – snart är det nya året här – så är Ni välkomna att höra av Er antingen per brev, eller ännu hellre per telefon. Numret till Invandrarinstitutet är 0753-625 79 eller 611 77. På kvällstid går det även bra att ringa Sven Ek 08-85 12 76 eller Ingrid Lundberg 08-661 67 34.

Med tack på förhand för Er medverkan i den mångkulturella almanackan önskar vi en trevlig helg.

 

(Undertecknat: Ingrid Lundberg,  Sven Ek)

 


 

Läs mer om Riksförbundens historia: http://www.sios.org/historik.html

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt ,

Mars 2018

Torsdag 1   Purim, judar
Till minne av drottning Esters räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och läsning ur Esters bok i synagogan följer en glad maskeradfest.

Baba Marta, bulgarisk tradition
”Glad mormor Mars!” I Bulgarien hälsar man våren genom att ge bort rödvita garntofsar som man fäster på kläderna, tofsar som bringar lycka och hälsa.

Internationella dagen mot diskriminering, FN

Bosnien-Hercegovinas nationaldag. Självständighetsdagen

Fredag 2     Lyktfesten till andarna, kinesisk & koreansk tradition

Sanghadagen. Den buddhistiska gemenskapens dag, buddhister

Holi. Färgfesten (2 dagar), hinduer
Stor högtid i Indien. På gatorna stänker festdeltagarna vatten med färgpigment på varandra, det går ofta vilt till. Även i Sverige är Holi en viktig fest för många, fast firandet här sker inomhus.

Hola mohalla, sikher

Fullmåne

Lördag 3    World wildlife day, FN

Hinamatsuri. Dockfestivalen, japansk tradition

Bulgariens nationaldag

Söndag 4    Vasaloppet

 

Vecka 10

Måndag 5

Tisdag 6

Onsdag 7

Torsdag 8   Internationella kvinnodagen, FN

Mors dag, Afghanistan

Fredag 9     Profetens dotter Fatima Al-Zahras födelsedag, shiamuslimer

Lördag 10

Söndag 11  Mors dag, Irland, Nigeria, Storbritannien

 

Vecka 11

Måndag 12

Tisdag 13   Chaharshanbe suri. Eldfesten, persisk nyårstradition. Läs mer!

Onsdag 14  Pi-dagen

Matematikens dag

Torsdag 15 Ungerns nationaldag

Internationella dagen för konsumenträttigheter

Fredag 16

Lördag 17  Sankt Patricks dag. Irlands nationaldag

Nymåne

Söndag 18  Jungfru Marie bebådelsedag, svenska kyrkan

Gudi padwa. Sydindiskt nyår

 

Vecka 12

Måndag 19 Fars dag, Bolivia, Honduras, Italien, Liechtenstein, Portugal, Spanien

Sankt Josefs dag, katoliker

Tisdag 20   Vårdagjämningen

Kurdisk nyårsafton

Nouruz. Afghanska & persiska nyåret

Naw-Rús. Bahá’íska nyåret

Ostara, wiccaner

Franska språkets dag, FN

Världsberättardagen

Internationella glädjedagen, FN

Tunisiens nationaldag

Dag för världens gråsparvar

Onsdag 21 Newroz. Kurdiska nyåret

Internationella Newrozdagen, FN

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN

Internationella Downs syndromdagen

Internationella skogsdagen, FN

Världspoesidagen, Unesco

Mors dag, Irak, Libanon, Palestina, Somalia, Syrien och flera andra länder i Mellanöstern

Torsdag 22 Internationella vattendagen, FN

Regaip kandili. Tillbedjans natt , turkisk-muslimsk tradition

Fredag 23   Nordens dag

Världsmeteorologidagen, FN

Pakistans nationaldag. Republikens grundande

Lördag 24  Earth hour. Jordtimmen 20.30–21.30

Internationella dagen för rätt till sanning om grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, samt för offrens värdighet, FN

Tranafton, Sverige
Firas i stora delar av Sverige på olika vis. Gemensamt är att våren och ljuset hälsas välkomna tillbaka!

Söndag 25  Jungfru Marie bebådelsedag, kristna

Våffeldagen
Firas nio månader före jul. Jungfru Maria fick då veta, genom ärkeängeln Gabriel, att hon var havande med Jesus. Dagen kallas också Vårfrudagen, och sägs det fort så låter det nästan som ”Våffeldagen”. Ett hörfel alltså, som gav oss en mattradition.

Palmsöndagen, katoliker, protestanter

Internationella dagen till minne av slaveriets offer, FN

Sommartid börjar

Greklands nationaldag

 

Vecka 13

Måndag 26 Bangladeshs nationaldag

Stilla veckan börjar, katoliker, protestanter

Tisdag 27

Onsdag 28  Dymmelonsdag

Khordad sal. Profeten Zarathustras födelse, zoroastrier
Till minne av filosofen, diktaren och profeten Zarathustras födelse. Han levde och verkade i nordöstra Stor-Iran i början av 1000-talet f. Kr.

Torsdag 29 Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

Internationella dagen till minne av offren för kemisk krigföring, FN

Fredag 30   Långfredagen, katoliker, protestanter

Erev Pesach (inleds i solnedgången)

Lördag 31 Påskafton, katoliker, protestanter Läs mer!

Pesach. Påsk (8 dagar), judar

Hanuman jayanti. Apgudens dag, hinduer

Transgender day of visibility

Fullmåne

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för mars

Nu kommer mars. Är det en vintermånad eller en vårmånad? Här finns i alla fall högtider för våren men också stora nyårsfiranden. Se tipslistan. Våra övningar handlar mycket om hur saker ser ut; gör formkritiska djur och skapa bilder och förebilder.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för mars som pdf

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

Hollywoodaktuella Timo Nieminen på Kalevaladagen

Kalevaladagen (28 februari) eller finska kulturens dag, uppmärksammas inte bara i Finland, utan även i Sverige och Karelska Republiken i Ryssland. Kalevala är namnet på det finska epos som Elias Lönnroth satte ihop under 1800-talet genom att samla in runor och berättelser bland finnar. Även sverigefinnarna kan ta åt sig en del av äran till detta epos, då en del av det insamlade materialet faktiskt hämtades från Värmlands skogsfinnar. De hade under många hundra år behållit traditionen att sjunga runosånger och den förkristna finsk-shamanistiska traditionen. Idag uppmärksammas dagen på många håll i landet. Bland annat i Göteborg på stadsbiblioteket där den nu Hollywoodaktuella skådespelaren, sångaren och mångkonstnären Timo Nieminen ska framföra sina tolkningar av Kanteletar och Eino Leino.

Timo Nieminen är verkligen en mångkonstnär i ordets rätta bemärkelse. Han har en över 30 år lång bakgrund som scenkonstnär, bland annat inom teater, som skådespelare, musiker och musikalartist. På hans meritlista kan nämnas roller som i Kristina från Duvemåla, i serien Ettor och Nollor, i Susanna Alakoskis ”Laina och fåglarna” och nu i den Hollywoodproducerade långfilmen Viking Destiny. Timo föddes i Finland men flyttade med sin familj till Sverige 1976, 13 år gammal. I Sverige växte han upp i Hammarkullen, ett miljonprogramsområde i Angered utanför Göteborg. Hans mamma arbetade bland annat som diskare och hans pappa arbetade på Volvo.

Vi pratade med Timo Nieminen om hans relation till Kalevala och hans uppsättning på Kalevaladagen.

Hur kommer det sig att du ville sätta upp en kalevala-influerad uppsättning?
Jag är ju en Sagan om ringen-freak, och de historierna går ju hand i hand! Tolkien var ju influerad av Kalevala. Men sen är det ju en tvåspråkig konsert med två grymma musiker, så why not!

Det du ska framföra är ju egentligen inte ur Kalevala, utan ur Kanteletar, var är det egentligen?
– Kanteletar är egentligen en fristående diktsamling skild från Kalevala, men den är väldigt tacksam att välja och vraka ur.

Timo Nieminen.
Foto: Mats Bäcker.

Timo kommer även att framföra tonsättningar av Eino Leino, en av Finlands största diktare.

Hur kommer det sig att du ville framföra Eino Leino?
– Jag älskar Eino Leino! Jag gjorde ett heavy metal-poesi-program med Pentti Saarikoskis dikter och till tonsättningar av Eino Leino. ”Fyllbultarnas visor”. Folk älskade den lika mycket som jag älskade att framföra den. Saarikoski var ju en stor Leino-fan dessutom.
Timo berättar även att han är aktuell i en roll i en ny Hollywood film: Viking Destiny som har sverigepremiär i juli 2018.  Där spelar han prins Bard av Volsung. Filmen är regisserad av David LG Hughes.

Bakom arrangemanget på Stadsbiblioteket i Göteborg står den sverigefinska föreningen Götanmaa Kalevalaiset (Götalands Kalevalaförening). Förutom Timo Nieminen kommer även Aulikki Lundgren från föreningen Roslagens Kalevala berätta om kalevala-smyckenas historia.
Se programmet här: http://www.stadsbiblioteket.nu/kalevaladagen/

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , , ,

Meänkieli 30 år

Meänkieli som språk firar idag 30 år.

Idag är det nämligen 30 år sedan som ett möte tillkallades i Pajala Folkets hus där man förklarade meänkieli som ett eget språk.

Sedan två år tillbaka firar man därför detta historiska möte som Meänkielidagen. Idag i Pajala kan den som är intresserad besöka ett flertal arrangemang och lyssna på föredrag om språkets framtid på både meänkieli och svenska. Se programmet nedan.

Vi frågade Bengt Pohjanen om han ville tipsa oss om några ord och fraser som han tyckte vore bra för icke-meänkielitalande att lära sig:

Sopimuskamari (Gränsens tredje rum): det gränslösa rummet som bara finns vid en gräns

Ummikko= en person som inte kan meänkieli

Mitäs kuuluu?=Hur mår du? (Ordagrant betyder frasen faktiskt ”Vad hörs?”)

Käy kylässä! = Kom och hälsa på!

Luutalukku = kvastlås (Man låste aldrig dörren utan ställde en kvast mot dörren så att folk skulle se att man inte var hemma)

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , , , , ,

Sverigefinnarnas dag, en påminnelse om sverigefinnarnas historiska och nutida kamp

Nina Jakku är en av Sveriges cirka 700 000 sverigefinnar. Nina är 40 år, doktorand i religionshistoria vid Lunds universitet och bor i Malmö. Hon är född i Kemi, en stad i norra Finland, men flyttade med familjen till Haparanda 1982 när hon var fyra år. I Haparanda (eller Haaparanta som staden också heter, det betyder aspstrand på finska och meänkieli) har över 80 procent av befolkningen finskt påbrå (SCB 2012) och den brukar ibland kallas Sveriges finskaste stad.

Vi pratar med henne med anledning av sverigefinnarnas dag, som uppmärksammas 24 februari. Sverigefinnarna är tillsammans med samer, romer, judar och tornedalingar Sveriges officiella nationella minoriteter. Sverigefinnarnas dag firas till minne av folklivsforskaren och predikanten Karl Axel Gottlund, som under 1800-talet startade den första sverigefinska föreningen i Sverige, och kämpade för skogsfinnarnas rättigheter i Värmland och Dalarna. Sverigefinnarnas dag är också officiell flaggdag för sverigefinska flaggan.

Hur har uppväxten i en så sverigefinsk stad som Haparanda påverkat dig? – – – Förmodligen mer än jag är medveten om. Sverigefinnarna är väl majoritet i Haparanda, men det finns många motsättningar. Varje fråga som har med finska språket att göra, skapar debatt. För ett tag sen fanns det ett förslag i Haparanda om att börja skylta på finska. Det skulle finansieras med pengar som staten betalar för att Haparanda är ett finskt förvaltningsområde. Då hördes många röster om att pengarna borde användas till gång- och cykelvägar istället, vilket absolut inte har något med finskt förvaltningsområde att göra. Det är som att dessa frågor ständigt kuppas av frågor som har majoritetssvenskarna i fokus. Det är liknande motsättningar som jag minns från min uppväxt. Men sverigefinne är något som jag börjat identifiera mig som på mycket senare tid, de senaste åren faktiskt.

Nu är det sverigefinnarnas dag. Är det något du uppmärksammar?
– Jag har på senare tid lyssnat mycket på Sisuradio (Sveriges radios finskspråkiga kanal) där dagen uppmärksammats en hel del. Jag har läst att det i olika kommuner uppmärksammas på olika sätt, på slott och med pyntade bussar på sina håll, i Västmanlands län exempelvis. Jag har själv inte planerat något firande. Troligtvis blir det inte mer än att jag skriver något på min Facebook. Jag märker dock att firandet verkar bli mer avancerat för varje år och kanske hittar jag ett sätt som passar mig, framöver.

Vilken funktion tänker du att dagen fyller?
För mig fyller dagen funktionen av att uppmärksamma sverigefinnarnas historia och nutid och jag anser att de frågorna behöver en större plats och vi har tagit en större plats, på senare tid. Men överlag är kunskapen om nationella minoriteter bristfällig. Precis som att samernas nationaldag eller romernas dag är viktiga att uppmärksamma, är sverigefinnarnas dag det.

Har du personliga erfarenheter av att kämpa för dina rättigheter som sverigefinne?
Jag har tidigare bott i Eslöv där ingen modersmålsundervisning gavs till barn på förskola. Jag ifrågasatte detta till förskolechefen, som visserligen var trevlig och villig att hjälpa till, men som svarade att rättigheten beror lite på hur lagen tolkas. Att lagen är så  luddig att den skulle kunna tolkas så att barn inte har rätt till undervisning på finska eller andra nationella minoritetsspråk, är ett problem. Förskolechefen skulle utreda detta och jag vet inte om något har hänt, eftersom vi flyttade till Malmö där det finns en finsk förskola och ambulerande pedagoger. Det som erbjöds i Eslöv var att befintlig personal, som inte kunde finska, skulle ladda ner appar på finska som barnet skulle ha som modersmålsstöd. Vilket jag tycker är befängt. Det är både okunnigt och naivt att tro att detta skulle räcka som undervisning. Mest tror jag att det handlar om ointresse, att de här frågorna inte tas på tillräckligt stort allvar, trots lagstiftning.

 

 

Publicerat i 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Pärlor och almanacka i Kärrtorp

Mångkulturella almanackan i skolan. Hur används den praktiskt i pedagogisk verksamhet? Här berättar Elisabeth Friberg, lärare i en klass för nyanlända elever på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

– Jamen det faller sig väl ganska naturligt när man har den här elevgruppen, språkintroduktion som det heter. Då vill man låta dem prata om sig själva. Att man tar vara på alla tillfällen som finns att skriva om något som de har att säga om, där det finns ett äkta informationsgap, att de själva får berätta om något riktigt.

Elisabeth talar om en övning som hon tidigare hade med en klass. En uppgift där eleverna muntligt skulle presentera en tradition från sina egna kulturer. Samtidigt som det var lika mycket en övning i att göra en Powerpoint och att prata inför klassen som själva innehållet, berättar hon.

Snart planerar hon att genomföra en ny övning med hjälp av Mångkulturella almanackan, den här gången handlar det om att upptäcka sitt eget namns betydelse, härkomst och namnsdag.

– I år så tänkte jag göra något med deras namn som övning. Det blir lite som att man skapar sin identitet om man får berätta om sig själv och varför man heter någonting. Det kan säkert finnas traditioner i hemlandet som förklarar varför de har fått ett visst namn och vad det betyder. Vi kommer säkert upptäcka att det finns namn som finns i Bibeln, andra namn finns i Koranen, en del kanske inte gör det och så vidare.

– Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna kan användas till övningar i undervisningen i skolor. Jag har sett de där Pedagogiska pärlorna på hemsidan, det kostar ju inget, säger Elisabeth. Särskilt skolor som undervisar i språkintroduktion skulle kunna ha nytta av det.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor, 8. Namn | Märkt , ,

Blommor och blandade känslor

En högtid måste fylla ett behov och upplevas som meningsfull, annars försvinner den. Det säger Agneta Lilja som är etnolog och arbetar på Södertörns högskola. Hon har ägnat mycket tid åt att studera högtider.

– Alla hjärtans dag har varit aktuell sedan 50-talet. Min mamma som var florist har berättat hur blomsterbranschen då försökte lansera den genom sin branschtidning. Men den slog igenom först på 80-talet.

I början låg fokus på lyxiga varor som dyra praliner, rosor, diamantringar, exklusiva underkläder. Varor som helt klart riktar sig till vuxna. Nu utspelar sig Alla hjärtans dag mest i skolor, och blommorna som ges bort är tulpaner.

– Den fyller uppenbarligen ett behov, för den har inlemmats i den svenska årscykeln. Ungdomar tog över dagen och gjorde den till sin högtid.

Nu handlar den inte längre enbart om romantisk kärlek; skolungdomar samlar till exempel pengar i kärlekens tecken till välgörande ändamål. Men fortfarande ger eleverna ofta blommor till varandra.

– Det är roligt att se de kaxiga tjejerna som visar upp sina blommor. Men det är också en otäck sed, säger Agneta. Tänk på de som inte får något.

I sin bok Sockrade hjärtan och godissugna spöken citerar hon ur en insamling av berättelser om Alla hjärtans dag från 1994. En pojke i tonåren, som kanske inte fått några blommor, svarade då så här: Det viktigaste med Alla hjärtans dag är att den tar slut.


Det här är februari månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , , , ,

Februari 2018

Torsdag 1   Jokkmokks marknad (3 dagar)

Fredag 2     Kyndelsmässodagen, katoliker, protestanter

Herrens tempelgång, ortodoxa

Imbolc/Brighid. Ljuset återvänder, wiccaner

Lördag 3    Setsubun. Vårens ankomst, japansk tradition

Söndag 4    Vargens dag

Världscancerdagen

Sri Lankas nationaldag. Självständighetsdagen

Vecka 6

Måndag 5   Runebergsdagen, finländsk tradition

Tisdag 6     Samernas nationaldag

Hizir. Tredagarsfasta, aleviter

Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning

Onsdag 7

Torsdag 8

Fredag 9

Lördag 10  Heliga Annas dag, ortodoxa
Anna av Novgorod föddes som Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung. Hon gifte sig med en rysk furste och gick mot slutet av sitt liv i kloster. Skyddshelgon för Sverige.

Söndag 11  Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, FN

Japans nationaldag. Nationens grundande

Mors dag, Norge

 

Vecka 7    

Måndag 12 Internationella dagen mot utnyttjande av barnsoldater, FN

Maslenitsa. Pannkaksveckan, rysk tradition Läs mer!

Tisdag 13   Fettisdagen, katoliker, protestanter. Läs mer!

Maha shivaratri, hinduer
En natt av fasta och bön till guden Shivas ära. I firandets bakgrund finns berättelserna om Shivas kosmiska dans som skapar, upprätthåller och förgör och om hans giftermål med Parvati.

Onsdag 14  Alla hjärtans dag. Läs mer! Och ännu mer!

Askonsdagen, katoliker, protestanter

Påskfastan börjar, katoliker

Torsdag 15 Herrens möte i templet, ortodoxa, julianska kalendern

Nirvanadagen, buddhister. Vissa firar den 8 februari.
Dessa datum reflekterar buddhister över Buddhas död. Buddha nådde upplysning/nirvana, och övervann därmed det som driver en människa till att återfödas. Man minns även andra som dött och önskar dem välgång på deras fortsatta vandring.

Serbiens nationaldag

Nymåne

Fredag 16   Chunjié, Seollal, Tsagaan sar & Têt. Kinesiska, koreanska, mongoliska & vietnamesiska nyåret. Inleder Hundens år (3 dagar)

Losar. Tibetanska nyåret

Litauens nationaldag. Självständighetsdagen

Lördag 17  Kosovos nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 18  Gambias nationaldag Självständighetsdagen

 

Vecka 8

Måndag 19 Rena måndagen. Stora påskfastan börjar, ortodoxa

Tisdag 20   Världsdagen för social rättvisa

Onsdag 21  Internationella dagen för modersmål, FN

Torsdag 22

Fredag 23   Heliga Annas dag, ortodoxa, julianska kalendern

Lördag 24  Sverigefinnarnas dag Läs mer!

Estlands nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 25

 

Vecka 9

Måndag 26

Tisdag 27 Meänkielidagen

Onsdag 28  Erev Purim (Purimafton, inleds i solnedgången), judar
Erev betyder afton. De judiska helgerna börjar på kvällen eftersom dygnet räknas från solnedgång till solnedgång

Kalevaladagen, finländsk tradition

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan