Mångkulturella almanackan som hjälpmedel i likabehandlingsarbetet

Genom en sökning på Google visar det sig att 59 olika verksamheter använder sig av Mångkulturella almanackan i sina likabehandlingsplaner. De flesta av verksamheterna är förskolor och grundskolor upp till årskurs sex, men här finns även universitet.

Mångkulturella almanackan använd ofta av skolor och förskolor i deras aktiva, främjande arbetet för att motverka kränkande behandling inom diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. En del använder den som ett planeringsverktyg, så att aktiviteter inte läggs samtidigt med större högtider. Detta för att göra aktiviteterna tillgängliga för fler – både föräldrar och elever. Andra använder den för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Inget barn ska behöva känna sig kränkt, behöva utstå, eller uppleva diskriminering i den svenska skolan eller förskolan. Detta står tydligt formulerat i skollagen, i skolans värdegrund och i diskrimineringslagen. Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna ska alla barn oavsett tillhörighet känna sig lika mycket värda.

Mångkulturella almanackan kan bland annat användas som ett redskap för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Att arbeta med elevers namnsdagar eller traditioner som oftast inte existerar i en traditionell almanacka betyder mycket för elevernas identitetsskapande, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på Kärrtorps gymnasium. ”Att låta eleverna berätta om sig själva ger dem en känsla av att få bidra med något som de själva tycker är viktigt”.

I en klass på Granbackaskolan i Solna arbetar man aktivt med skolans värdegrund. Här arbetar elever i årskurs 5 med värdegrundsarbete 40 minuter varje vecka. Lektionerna går ut på att eleverna tillsammans ska få diskutera olika ämnen som är kopplade till skolans värdegrund, berättar Jörgen Rosqvist som är lärare på skolan.

Verkligheten skiljer sig åt och kan se väldigt olika ut för olika verksamheter. Det är till exempel inte alla som har likabehandlingsarbete inskrivet i schemat och har istället en känsla av att tiden inte räcker till för att göra alla saker som man vill. Med Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna finns olika övningar som tar olika lång tid att genomföra.

Fler traditioner och firande kan genom Mångkulturella almanackan bli synligare, också barns kulturer och religioner som i andra sammanhang hamnar utanför bli mera uppmärksammade.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen för skolan och förskolan. Lagändringen innebär ett ökat ansvar för utbildningsanordnare att förebygga diskriminering på skolor och förskolor, att verka för lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är, att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

Det här inlägget postades i 1. Mångkulturella almanackan, 5. Intervju: almanackan på jobbet, 7. Pedagogiska pärlor och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.