Historia skrivs – Romska boplatser kartläggs

Det känns roligt att så här inför Internationella Romadagen den 8 april kunna berätta om ett nytt och aktuellt forskningsprojekt som rör svenska romers historia. Denna historia har hittills varit ganska osynlig i statliga museisamlingar, men nu ska det bli ändring på det. Tillsammans med representanter för Sveriges romer ska Historiska museet, Mångkulturellt centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård samla in svensk-romska livsberättelser och undersöka lägerplatser från 1900-talet i och omkring Stockholm.

– För mig känns det som om min 20-åriga kamp och önskan om att försöka kartlägga romska boplatser i Sverige blivit hörd, säger Fred Taikon, ordförande i kulturföreningen É Romani Glinda.

För att samla in spår och föremål kommer projektmedlemmarna att genomföra en arkeologisk utgrävning på en lägerplats från 1900-talet i Stockholmsområdet. Livsberättelser samlas in genom intervjuer med 15-20 personer som bott på olika lägerplatser.

– Det är en fantastisk möjlighet vi har fått att skapa mer kunskap om dessa dolda platser och att lyfta fram dem i kulturlandskapet, säger Charlotte Hyltén-Cavallius, projektledare och forskningsledare, Mångkulturellt centrum. Genom de livshistoriska intervjuerna som vi kommer att göra kopplas berättelser om livsvillkoren för romerna till platserna och inkluderas i det gemensamma kulturarvet vid våra arkiv och museer.

Läs mer om projektet på Historiska museets sida

SSMSVD032839S
Bild från Stockholmskällan. Gubbängen. Ett läger för romer, Den första skolan för romer öppnades på initiativ från familjen Taikon, i deras tält. Till höger eleven Singoalla Taikon med sin son i knäet.
Det här inlägget postades i 6. Utblickar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.