Malin Skinnar målade almanackan

Före varje månads kalenderuppslag finns en längre text om en av månadens högtider med tillhörande bild. I april handlar det om det yazidiska nyåret, i juni om ramadan och i oktober om älgjakten, för att ge några smakprov. Det kan nog hända att en och annan vill spara bilderna när året är slut, och det går utmärkt att klippa loss enskilda blad utan att sidan bakom lyser igenom eftersom almanackan är tryckt på så bra papper.

Det är Malin Skinnar som målat bilderna. Malin är en berättare, folklivsskildrare och konstnär. Hon bor i Världens minsta kulturhus! Det är hennes husbil. I den åker hon omkring i hela Sverige, och i andra europeiska länder också. Just nu är hon på väg till Rumänien.

Vad var roligast med att måla för almanackan?
– Jag älskar att berättarmåla. Varenda liten krumelur har betydelse. En liten gran kan se oansenlig ut. Men den är vald med hjärta och tanke. Att måla kan vara på så många olika sätt. Jag är inte illustratör utan konstnär som får illustrativa jobb … Att måla är att bygga världar.

Vad var svårast?
– Att måla tro och seder är som att gå på lina. I en tid då allt vägs med rättvisans, etnicitetens, mångfaldens, genusskalans, nationens och religionens vikter, blev det plötsligt svårt att måla. Jag blev faktiskt paralyserad av alla debatter som råder. Det är hårt vara tecknare. Det trodde jag aldrig som barn.

Vad kommer du att minnas?
– Alla färger, den stora intensiteten och sedan alla kval … Får kvinnan vara naken? Får barnet i bastun vara naken som man är i en tornedalsk bastu? Får jag blanda in en religiös dopakt i samma sammanhang som en bastubadare?

När jag målade yazidierna som blev en del av berättelsen om daggen som man stryker på barnens pannor vid nyår så skulle jag ha kunnat måla en bok. När jag målar läser jag mycket om kulturer. Frågar vänner. Ser filmer. Yazidier har en kultur som griper min själ. Där finns elden, vattnet och jorden. Jag är förtvivlad över alla de yazidier som ännu är kvar som krigsslavar. Jag förstår inte hur man kan hantera att ens barn eller syster är tillfångatagna.

Alla de kulturer jag målat innehåller myter mixat med vardag och längtan efter något man känner igen. Tradition är förändring men även berättelser som ger vårt liv mening. Jag skulle gärna vilja hjälpa till att berätta mer om den skatt av levnadsvisdom och glädje som alla tar med sig hit till Norden. Det är starkt, berörande och stort att klara att rota sig i främmande land.

Mångkulturella almanackan är ett årligt projekt som går ut på att vilja förstå, förklara och visa upp. Tack för jag fick vara en del av detta.

Se Malins husbil i programmet Sverige från mars 2017!

Besök Malin Skinnars egen sida: http://malinstoryteller.com/

 

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt

Aram berättar om arameiska namn

Namnen i vår alternativa namnlängd engagerar. Aram Baryamo från Södertälje hörde av sig för att han gärna ville komplettera vår lista med arameiska namn.

Det blev ett intressant samtal om arameiska, syrianerna i historien och Mellanösterns historia i stort. Aram har ägnat en stor del av sin fritid under många år till att forska i detta ämne.

– Från 800-talet f Kr, började arameiska spridas i hela Främre Orienten och var det allra viktigaste språket fram till 600-talet e Kr, berättad Aram. Det fanns i hela Mellanöstern, dagens Syrien, Libanon och Irak, Israel och Jordanien samt Södra Turkiet .

Kring Jesus tid var arameiska det betydelsefulla språket i Palestina och språket Jesus talade. I Nabatéen (dagens Jordanien), med den kända handelsstaden Petra, var arameiska det vanligaste språket inom handeln. Lika vanligt förekommande var arameiska i den mäktiga drottningen Zenobias (Bath Zabbai) Palmyra (Tadmor).

Byst av Zenobia avbildad på ett mynt, med hennes titel Augusta. Hon visas med ett diadem och en mantel på en halvmåne. På den andra (högra) sidan ses en stående avbildning av Ivno Regina, Juno, som håller en patera i högra handen, en spira i den vänstra, en påfågel vid hennes fötter och en strålande stjärna till vänster. (från Wikipedia)

Det finns mycket mer att berätta om detta. Och det ska vi göra.  Men vi börjar med namnen:

Arameiska historiska namn

Aram eller Orom araméernas anfader, land, språk och folk

Aramia flicknamn

Hadad Rimmon araméernas främsta gud, symboliserar fruktsamhet

Naaman arameisk general hos kung Bar Hadad II på 800-talet f Kr

Hasael arameisk kung av Aram, 800-talet f Kr

Abgar arameisk kungadynasti i Urhoy, 132 f Kr–244 e Kr

Zenobia arameisk drottning av Palmyra eller Tadmor på 250-talet e Kr

Tidora eller Theodora syriansk kejsarinna av Konstantinopel på 500-talet e Kr

Eufrat eller Deklath historiens mest kända floder i Mellanöstern

Nahrin kommer ur termen Nahro, betyder flod

Edessa grekiska namnet på den arameiska staden Urhoy

Syriaca latinska namnet för syriska språket

Bar mycket vanligt som tilläggsnamn i efternamnet, betyder son

Publicerat i 8. Namn | Märkt , , ,

Snart, snart kommer Mångkulturella almanackan för 2018

Från mitten av oktober börjar vi sälja Mångkulturella almanackan för 2018.

Pris 135 kr. Vid köp av fler än 10 är priset 120 kr. Beställ i vår webbshop!

Vi har samarbetat med bildkonstnären och berättaren Malin Skinnar i 2018 års almanacka. Hon har gjort bilder till varje månad.

Som alltid innehåller almanackan helger och högtider som är viktiga i det moderna Sverige; de stora religionernas högtider, sekulära firanden, folkliga firanden, FN-dagar och andra internationella dagar. Och mycket mer.

 

Omslag Mångkulturella almanackan 2018

Mångkulturella almanackan för 2017 innehåller 48 sidor. Före varje månadsuppslag finns ett temauppslag som fördjupar sig i en av helgerna från månaden. I inledningen finns ett index till ”de viktigaste” högtiderna för att de ska gå lätt att hitta. Det finns utrymme att anteckna i kalendariet.

När den utkommit går det också att köpa den i andra nätbokhandlar, i vår butik i Fittja och hos våra många återförsäljare.

Juli månad, Märkesdag för tornedalingar och kväner

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt ,

Franciskus predikade för fåglarna

Lovad vare du, min Herre för syster Måne och stjärnorna.
På himmelen har du gjort dem lysande, tindrande och sköna.
Ur Solsången en dikt av Franciskus av Assisi

Den 4 oktober firas både Djurens dag och Den Helige Franciskus dag. Franciskus blev helgonförklarad år 1228, två år efter sin död. Han är grundaren till franciskanorden. Det finns många legender om hur Franciskus predikade för djuren, bland annat fåglar, och om hur djuren tydde sig till honom.
År 1939 blev han utsedd till djurens skyddshelgon och 1980 till ekologins. Han är också Italiens skyddshelgon. Hans helgondag är den 4 oktober.
Påven Franciskus, som tillträdde år 2013, har tagit sitt påvenamn efter den helige Franciskus. Och påven har, precis som den helige Franciskus, visat sig vara en stor förkämpe för miljön och ha ett stort engagemang för jordens fattiga.

Franciskus predikan för fåglarna, Giotto. (Wikipedia)

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar | Märkt ,

Oktober 2017

1 Ashura. Imam Hussains martyrskap, shiamuslimer, aleviter
För shiamuslimer är denna dag, den tionde i månaden Muharram, höjdpunkten på högtidlighållandet av Husseins martyrdöd under slaget vid Karbala år 61 (680). I processioner och sorgespel iscensätter man Husseins kamp och död. För sunniter är dagen en fastedag till minne av dels när Noak lämnade arken, dels när Moses räddades ur Egypten.

Vegetariska världsdagen

Internationella dagen för äldre, FN

Kinas nationaldag. Denna dag år 1949 grundades folkrepubliken Kina.

 

Vecka 40

2 Internationella ickevåldsdagen, FN

Lantbruksdjurens dag

3 Tysklands nationaldag. Tyska enighetens dag

4 Månfesten/Midhöstfesten, Kina, Vietnam

Chuseok. Skördefest, Korea

Djurens dag

Helige Franciskus dag, katoliker

Kanelbullens dag

5 Sukot. Lövhyddofesten. Inleds onsdag kväll (7 dagar), judar
Denna helg bygger man en suko, en hydda, utanför synagogan, till minne av de tillfälliga boningarna under judarnas 40-åriga vandring från Egypten till landet Israel.

Internationella dagen för lärare, FN

Fullmåne

6

7 Birgitta av Vadstena, helgondag, katoliker

Världsdagen för människovärdigt arbete

8

 

Vecka 41

9 Koreanska alfabetets dag, Hangul, Sydkorea
Sedan 2013 en röd dag (national holiday) i Sydkorea. Nordkorea firar samma alfabet den 15 januari under namnet Chosun-gul

Columbus dag, USA

Thanksgiving, Kanada

Ugandas nationaldag. Självständighetsdagen

Minnesdag för den svenska slavhandelns offer

Älgjakten börjar i södra Sverige

10 Världsdagen för mental hälsa, WHO

11 Internationella dagen för flickor, FN

12 Shemini atseret. Slutfesten. Inleds onsdag kväll, judar

Día de la Dignidad de los pueblos originarios. Ursprungsfolkens kampdag, Latinamerika
Då européerna anlände till Amerika, den 12 oktober 1492, kom de inte till en obebodd kontinent. Där fanns redan en mängd olika folkslag och riken med egna språk och kulturer. Idag vill många göra denna minnesdag över motståndet mot kolonialismen till en dag med fokus på framtiden – på Moder Jord och på klimaträttvisa

Spaniens nationaldag

Spanska språkets dag    FN

Civilkuragets dag

13 Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer, FN

Simchat tora. Torafesten. Inleds torsdag kväll, judar

14 Mors dag, Vitryssland

15 Vita käppens dag

 

Vecka 42

16 Världslivsmedelsdagen, FN

17 Internationella dagen för utrotning av fattigdom, FN

18

19 Nymåne

Diwali/Depavali, hinduer, sikher

20 Bábs födelse, bahá’íer

21

22 Internationella stamningsdagen

 

Vecka 43

23 Ungerns nationaldag

24 FN-dagen

25

26 Österrikes nationaldag. Neutralitetsdagen

27

28 Nejdagen, Grekland

Tjeckiens nationaldag

29 Turkiets nationaldag. Republikens dag

Sommartid slutar

 

Vecka 44

30

31 Halloween

Todos Santos. Allhelgonadagen, Bolivia, Mexiko

Samhain. Wiccanska nyåret

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för oktober månad

Hur är flickor och pojkar representerade i den litteratur ni använder? Gör en granskning för att upptäcka mer än vad ni annars ser. En mall för detta medföljer, därför är oktober månads pärlor på tre A4. Övningen passar att göra på Internationella flickadagen 11 oktober (eller vilken dag som helst).

Rita rynkor! Fundera över var i ansiktet rynkorna syns på äldre människor. Övningen passar att göra på Internationella dagen för äldre 1 oktober, eller någon dag senare eftersom dagen infaller på en söndag.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för oktober 2017

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , , ,

September 2017

1 Eid al adha/Kurban bayrami. Offerhelgen (4 dagar), muslimer

Bönedag för skapelsen katoliker, ortodoxa

Kyrkligt nyår, ortodoxa

Guru Grant Sahibs installation i det Gyllene templet, sikher

2 Vietnams nationaldag. Självständighetsdagen

3

 

Vecka 36

4 Älgjakten börjar i norra Sverige

Labor day. Arbetets dag, USA

5 Moder Teresas helgondag, katoliker

6 Fullmåne

7 Brasiliens nationaldag. Självständighetsdagen

8 Jungfru Marias födelsedag, katoliker

Guds moders födelse, ortodoxa

Internationella läskunnighetsdagen, Unesco

Makedoniens nationaldag. Självständighetsdagen

9

10 Världsteckenspråkdagen

Internationella suicidpreventiva dagen , WHO

 

Vecka 37

11 Nayrouz. Koptisk-ortodoxa nyåret

Enkutatash. Etiopiska nyåret

12

13

14 Kyrkligt nyår, ortodoxa, julianska kalendern

Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa, katoliker

15 Internationella dagen för demokrati, FN

16 Internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet, FN

17

 

Vecka 38

18 Chiles nationaldag. Självständighetsdagen. Den 18 september år 1810 förklarade sig Chile självständigt från Spanien.

19

20 Nymåne

21 Rosh hashana. Judiska nyåret. År 5778 (2 dagar), judar

Guds moders födelse, ortodoxa, julianska kalendern

Internationella fredsdagen, FN

Hijra. Muslimska nyåret. År 1439

Navratri. Nio nätter, hinduer

22 Höstdagjämningen

Mabon, wiccaner

23

24

 

Vecka 39

25

26 Europeiska språkdagen, Europarådet och EU

Durga puja (26–30 sept), hinduer

27 Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa, julianska kalendern

28

29 Erev Jom kippur, judar

Resandefolkets högtidsdag

Mickelsmäss. Skördefest, traditionellt svensk

30 Jom kippur. Försoningsdagen, judar

Dussehra. Navratris tionde dag, hinduer

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för september

Nu är höstterminen igång och de pedagogiska pärlorna kommer att fortsätta rulla ut till er. Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

I höstens första pärla handlar det bland annat om läsning, tecken och emojis. Men också om hungriga andar.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för september 2017 som pdf

Pedagogiska pärlor från föregående månader finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

María, María, María på Marie himmelsfärdsdagen

Marie himmelsfärd den 15 augusti är en viktig dag för katolska och ortodoxa kristna. Då firas att Maria togs upp till Gud i himlen med både kropp och själ. Maria är Jesus moder och en viktig gestalt inom kristendomen. Därför är Maria också ett vanligt förnamn på många språk.

Vi pratade med tre Marior i Stockholm om deras så vanliga, men ändå så speciella namn.

Maria Aziz: Jag känner mig som Maria. Det passar mig. Fast på assyriska är namnet Marjam. Så hemma med familj och släkt och gamla vänner är jag Marjam.
Namnet Maria associeras till en ordningssam typ. Jag tror att jag omedvetet förhåller mig till det.
Det finns många böner bakom mitt namn. Jag är mina föräldrars första barn, och min mamma hade fått missfall tre gånger innan jag kom. Hon hade av läkare fått veta att det kunde bli svårt för henne att få barn. Så hon bad intensivt under graviditeten till Gud, Maria och Jesus. När jag kom var jag som en gåva enligt min mor och därför fick jag namnet Maria.

Maria Chaitas: När pappa var tonåring, i början på 60-talet, var hans far med om att bygga ett nytt kapell i den lilla grekiska byn där de bodde. När grunden var lagd så var det farfar som skulle namnge kapellet. Han slaktade ett lamm och blodet från lammet lät man rinna ner i grunden. Kapellet fick heta Mariakapellet. Det var min farfar, som var bonde, inte präst, som gjorde detta. Pappa var med på ceremonin när blodet rann. Efter det här gav han mig namnet Maria.
Att slakta ett lamm är något typiskt grekiskt, men det är också typiskt gotländskt, så det sammanför mina båda bakgrunder.

Maria Palselius: Det roligaste med att heta Maria är att folk sjunger för mig! Första gången det hände var jag tre år, vi var i Italien. Senare i Grekland hände det också. Och jag har varit mycket i Latinamerika och där vill folk alltid sjunga Mariasånger för mig.
Greker har många regler för namngivning. Min äldre syster fick farmors namn Eleni i formen Lena. Jag som var yngre skulle ha mormors namn, det blev mormors mormors. Hon hette Maria Kristina, kallades Maja-Stina.
Första gången jag var i Grekland 15 augusti blev jag överraskad. Det var stort ståhej! Jag fick åka runt till alla släktingar och bli firad på Mariadagen.

Den här Mariasången har Maria Palselius säkert fått sjungen för sig:

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , ,

Jungfru Maria i Tensta

För fem år sedan, i augusti år 2012 var det många som fick en uppenbarelse av Jungfru Maria i Tensta i Stockholm. Det var i samband med firandet av Jungfru Marie himmelfärd som ett moln som såg ut som Jungfru Maria visade sig på himlen över syrisk-ortodoxa kyrkan i Tensta (Santa Maria-kyrkan).

Uppenbarelsen kom inte som någon överraskning eftersom firande av himmelsfärden pågick. Dessutom hade kyrkan haft besök av biskopen från det krigshärjade Homs i Irak. Biskopen hade ett kors som han bar runt i kyrkolokalen och i det hade han stoppat ned några trådar som ska ha kommit från Jungfru Marias tygbälte, berättade de troende för Dagens Nyheter.

Senare visade hon sig också i kondens på fönstret i kyrkan. 500 troende kom vallfärdande för att ta del av undret.

”Miraklet i Tensta” blev senare en film som visades på Tensta konsthall. Läs om den här.

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , , , , ,