Internationella dagen för funktionshindrade: Samma värde, samma mänskliga rättigheter

”Alla som lever med funktionshinder, i den egna kroppen eller hos någon familjemedlem, måste kämpa för att acceptera och hantera situationen sådan den är.” Så skriver Farhad Jahanmahan i inledningen till en bok som handlar om kurdiska ungdomar med funktionshinder och deras familjer. Farhad har länge varit engagerad i tillgänglighetsfrågor och handikappolitik.

Den 3 december infaller Internationella dagen för funktionsnedsatta, en FN-dag. Vad skulle du säga är den viktigaste frågan i Sverige idag?
– Mänskliga rättigheter! Funktionshindrades grundläggande mänskliga rättigheter! För när de som behöver personlig assistans inte får det blir konsekvenserna allvarliga. An Det handlar om ungefär 14 000 människor i Sverige som utan assistanshjälp inte kan komma ut och inte kan delta i samhällslivet. Frågan är jätteaktuell eftersom nya direktiv till Försäkringskassan innebär att rätten till assistans begränsas kraftigt. Och det innebär faktiskt att de som drabbas förlorar sin självständighet. Hela den reform som kom 1994, och som garanterade rätten till assistans, är hotad idag.

Frahad Jahanmahan

Farhad Jahanmahan

Du har ju ägnat dig åt handikappfrågor också ur ett minoritetsperspektiv. Vad har du funnit?
– Å ena sidan de som upplever en dubbel utsatthet eftersom de inte kan språket och reglerna och inte vågar lita på att de uppfattas som svenskar. Detta skapar oro för att bli diskriminerad. Å andra sidan de som upplever att de fått ett nytt liv i Sverige. De berättar om rättigheter och rätt till hjälpmedel som sammantaget gett dem en mycket bättre livskvalitet.

Det låter som att frågan om just självständighet är central också när det gäller minoriteter?
– Ja, verkligen. Många i de studier jag gjort berättar om erfarenheter av att ha blivit tyckt synd om, eller sedda ner på av omgivningen i ursprungslandet eller inom den egna gruppen. Attitydförändringar tar tid. Därför är det viktigt att till exempel de kurdiska satellitkanalerna har gått före, både genom att ta upp frågan och genom praktisk handling. Det har betydelse att det finns programledare med funktionshinder, att rullstolar förekommer i tv-rutan, osv. Funktionshindrade är inte annorlunda än andra, har inte mindre att bidra med än alla andra. De har samma värde, samma mänskliga rättigheter. Så enkelt kan man sammanfatta saken.


Farhad Jahanmahan är doktorand vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Boken som nämns heter ”Dörren ska vara öppen för alla!” Funktionshindrade kurdiska ungdomar och föräldrar om attityder, rättigheter och möjligheter i det svenska samhället. Den utkom 2007.

 

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt ,

Hiv idag är inte som igår

Internationella aidsdagen uppmärksammas den första december sedan snart 30 år tillbaka. Den instiftades 1988 av folkhälsoministrar från olika länder.  Nu, 2016, lever ungefär 37 miljoner människor med hiv i världen. Martina Junström är chefredaktör för Insikt som ges ut av Lafa – enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting.

I höstas gjorde ni ett specialnummer om hiv. Varför?
Vi ville berätta att nästan allt i Sverige har blivit bättre när det gäller hiv. Det finns idag mediciner som pressar ner viruset så mycket att det inte ens går att mäta i blodet längre. De gör det möjligt att leva ett friskt liv med hiv och lika länge som om man inte haft viruset. Man kan utbilda sig, resa, arbeta och få barn som inte riskerar att födas med hiv. Har man en framgångsrik behandling, och det har de flesta i Sverige, är risken att föra viruset vidare till någon annan sexuellt i princip lika med noll, även om personer som har hiv fortfarande uppmanas att använda kondom.

Martina Junström. Foto Ulrica Zwenger

Martina Junström. Foto Ulrica Zwenger

Så allt är bra då?
Jag önskar att jag kunde säga det. Men tyvärr finns det så stor okunskap och fortfarande så mycket fördomar om hiv att många inte vågar berätta om sin hivstatus. Enligt en undersökning som gjordes förra året har en av fem aldrig berättat för någon, inte ens för sina närmaste. Dessutom påverkar omgivningens negativa attityder mångas självbild. Och det finns fortfarande personer som misstänker att de har hiv men inte vill eller vågar testa sig – mycket av rädsla för omgivningens reaktioner. Och det är ju enormt sorgligt, vi vet ju att ju snabbare man börjar medicinera ju mindre skada tar kroppen. Dessutom minimeras riskerna att viruset förs vidare till andra. Man brukar säga att de som för hiv vidare till andra i Sverige idag är de som inte själva känner till sin hivstatus.

Hur ser det ut i resten av världen?
Man räknar med att det finns cirka 37 miljoner människor som lever med hiv. Under flera år fanns en glädjande utveckling mot allt färre nya fall, mycket tack vare billigare och bättre mediciner som allt fler får tillgång till. Men på den stora världsaidskonferensen i Durban i somras varnade FN-organet UNAIDS om att den positiva utvecklingen verkar ha avstannatunder den senaste femårsperioden, i alla fall då det gäller vuxna. I vissa regioner sker istället en oroväckande ökning. Till de mest utsatta grupperna hör flickor och unga kvinnor i fattiga länder som i många fall saknar både kunskaper och handlingsutrymme att till exempel kräva kondom för att undvika att få hiv.

 

Särtrycket går att läsa här: http://lafa.nu/Sidor/Aktuellt/Sartryck/

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt ,

December 2016

1 To Rosa Parks dag, USA

Internationella aidsdagen, WAD

Rumäniens nationaldag

2 Fr Internationella dagen för avskaffande av slaveri, FN

3 Lö Internationella dagen för funktionsnedsatta, FN
Den som har en funktionsnedsättning blir funktionshindrad först när miljön inte är tillgänglig. Frågan om tillgänglighet är en angelägenhet för alla. Vem vet hur morgondagen ser ut?

4 Sö Andra advent, katoliker, protestanter

 

Vecka 49

5 Må Nationell manifestationsdag mot främlingsfientlighet och rasism, 5i12-rörelsen

Thailands nationaldag. Konungens födelsedag

6 Ti Finlands nationaldag. Självständighetsdagen
Den 6 december år 1917 förklarade sig Finland självständigt från Ryssland. Nästa år firar Finland 100 år som självständig nation.

7 On

8 To Bodhidagen, buddhister

9 Fr

10 Lö Mänskliga rättigheternas dag, FN

Internationella djurrättsdagen

Nobeldagen, Sverige

11 Sö Mawlid al Nabi. Profetens födelsedag, muslimer

Tredje advent, katoliker, protestanter

 

Vecka 50

12 Må

13 Ti Lucia, Sverige
Lucia är en blandning av medeltida traditioner. Här möts det italienska helgonet Sankta Lucia och mörkrets herre Lucifer, som sades vara särskilt aktiv under årets längsta natt, 13 december enligt julianska kalendern.

14 On Fullmåne

15 To

16 Fr

17 Lö

18 Sö Fjärde advent, katoliker, protestanter

Internationella migrationsdagen, FN

 

Vecka 51

19 Må


20 Ti

21On Vintersolståndet

Shab-Yaldã.
Enligt kurdisk och persisk mytologi är detta natten då solen föds på nytt: mitt i mörkret börjar livet om.

22 To

23 Fr

24 Lö Julafton, många länder

25 Sö Juldagen. Kristi födelse, många länder

Chanucka. Tempelinvigningsfesten (8 dagar), judar

 

Vecka 52

26 Må Annandag jul

27 Ti

28 On Värnlösa barns dag, katoliker, protestanter

Día de los Santos Inocentes. Skämtardagen, spanskspråkiga länder

29 To Nymåne

30 Fr

31 Lö Nyårsafton, många länder
Otroligt. Året är redan slut. Sån tur att det väntar ett nytt om hörnet. Redan i morgon får vi chansen att fortsätta dela både vardag och fest med andra och att göra nåt bra av livet.

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500

Publicerat i 5. Intervju: almanackan på jobbet | Märkt , , , , , , ,

November 2016

1 Ti Día de los Muertos. De dödas dag, många länder i Latinamerika
En helg där liv, död och traditioner blandas. På bolivianska ”Todos santos”-altare finns andevärlden högst upp, med kort på döda anhöriga. Därunder finns livet på jorden och längst ner ”Pachamama”, Moder Jord.

Internationella vegandagen

Allhelgonadagen, katoliker, protestanter

Algeriets nationaldag

2 On Alla själars dag, katoliker

3 To

4 Fr

5 Lö Alla helgons dag, Sverige

Guy Fawkes dag, England

6 Sö Svenska dagen, Finland

 

Vecka 45

7 Må

8 Ti

9 On

10 To Mårtensafton, Skåne, Tyskland

11 Fr Polens nationaldag. Självständighetsdagen

12 Lö

13 Sö Fars dag, Sverige

 

Vecka 46

14 Må Fullmåne

Loi Krathong. Vattenandarnas fest, Thailand

Guru Nanaks födelsedag, sikher

15 Ti Julfastan börjar, ortodoxa
Nu blir det enbart vegansk kost fram till den ortodoxa julen.

16 On Internationella dagen för tolerans, FN

17 To

18 Fr Lettlands nationaldag
Marockos nationaldag

19 Lö

20 Sö Krigsbarnens dag, Riksförbundet Finska Krigsbarn i Sverige

Barnkonventionens dag, FN
Barnkonventionen slår bland annat fast att alla barn har rätt till lek, vila och fritid, och till social trygghet, god levnadsstandard och utbildning. Att den även säger att barn har rätt till sina hemligheter borde alla barn – och vuxna – känna till.

Industrialiseringsdagen för Afrika, FN

 

Vecka 47

21 Må

22 Ti Libanons nationaldag. Självständighetsdagen

23 On

24 To Thanksgiving, USA

25 Fr Pälsfria fredagen, Djurens rätt

Internationella dagen för bekämpande av våld mot kvinnor, FN

Bosnien-Hercegovinas nationaldag

26 Lö En köpfri dag, många länder

27 Sö Första advent, katoliker, protestanter

Kattens dag, SVERAK

 

Vecka 48

28 Må

29 Ti Nymåne

Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket, FN

30 On Kåldolmens dag, Sverige

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

All tradition är förändring – nu kommer Mångkulturella almanackan 2017

Releasefest! Välkommen till Mångkulturellt centrum i Fittja. Boka in kvällen fredag 28 oktober (kl. 17–21) för en minglig, mysig, pysslig och folklig gemenskap i Länken, Tavernan och biblioteket! (Se nedan program med hålltider).

Köp almanackan för specialpris 100 kr under kvällen.

ringblomma-kopia

17.15 All tradition är förändring. Mångkulturella almanackan om nästa års almanacka

17.30 Halloween – seden som stör och berör Agneta Lilja, lektor Södertörns högskola

18.00 Ramadan som en svensk tradition Mustafa Tümtürk, styrelseledamot i Sveriges Muslimska råd

18.30 Toner med dragning åt öst. Systrarna Bra (Aina och Lily Bigestans) Dragspel och sång

19.00 Maria, kyrkans och folkets moder Lars-Lennarth Larsson, S:t Botvids katolska församling

19.30 Ett år för djuren Martin Smedjeback, djurrättsaktivist från Tomma burar

20.00 Ny och traditionell mapuchefolkmusik Gustavo Zarate (på instrumenten: trutruka, ~nolkin, trompe, kultrum och pfilka)

Halloween-pyssel-bord för barnen
Utställning med Irene Thisners originalillustrationer från 2017 års Mångkulturella almanacka.
Bokutställning med böcker från vårt bibliotek om traditioner, högtider, folklore, religion med mera.

I samarbete med ABF Botkyrka-Salem och Subtopia

Dessutom, som alla fredagar, finns Tavernans vegetariska buffé.

Hitta hit!

Veckan därpå finns vi på Skolforum på Stockholmsmässan. 31 oktober och 1 november hittar ni oss (tillsammans med de normkritiska pedagogerna från Lås upp!) i monter C02:21.

ringblomma2-kopia

Mångkulturella almanackan för 2017 innehåller 48 sidor. Mellan varje månadsuppslag finns ett temauppslag som fördjupar sig i någon av helgerna från månaden. Där hittar du intervjuer och berättelser, faktarutor och listor och mycket mer. I inledningen finns ett index till ”de viktigaste” högtiderna för att de ska gå lätt att hitta. Det finns utrymme att anteckna i kalendariet.

omslag17

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Inte djurvän, men djurens vän

Den 4 oktober firas både Djurens dag och Den Helige Franciskus dag. En som gjort varje dag hela året till djurens dag är Martin Smedjeback, som är inne på sitt andra ”Ett år för djuren”.  I år, det andra året, har han avtjänat en månads fängelse för fritagning av djur inom djurindustrin 2015. Ändå vill han inte kalla sig djurvän.

Vad gör du under ditt år för djuren?

Jag skriver en blogg. Föreläser. Arbetar med djurrättsorganisationer. Tillsammans med andra gör vi manifestationer. I november drar vi igång Veganutmaningen, för att inspirera fler att leva veganskt.

Aktionsgruppen Tomma burar, där Martin ingår, gjorde tre fritagningar av djur inom djurindustrin under 2015. Den första gällde grisarna Selma och Louise som fritogs en natt i augusti i Västmanland. Samma vecka simmade Martin och en kamrat ut till en fiskodling i Uppland och befriade en lax som de kallade Justina. Några nätter senare tog sig gruppen in på en äggfabrik i Närke och fritog hönorna Annika, Athena, Ebba, Emilie, Kaisa, Sina, Teresia och Ylva. Alla djuren, utom laxen som släpptes fri, placerades i kärleksfulla hem för att leva sina liv där.

I januari 2016 hölls rättegång. Martin dömdes till en månads fängelse, de andra till villkorlig dom och dagsböter. Brottet var stöld av två grisar och åtta hönor.

Men även om ni räddar ett par höns, eller åtta, så är ju resten kvar.

– Det betyder ändå räddade liv. Om vi tänker att det gällde människor skulle ingen ha sagt att ni räddade bara några. Ett djurs liv värderas så lågt. Men det är ett helt liv. Ni stjäl djuren, säger de. Vi blev dömda för stöld. Men vi kallar det inte stjäla, utan befria. Djurs liv ska inte vara någons egendom. De är inga saker.

Martins engagemang för djur började när han som ung student läste Peter Singers bok Djurens frigörelse. Som barn brydde Martin  inte om djur och han vill inte kalla sig djurvän, han har inget intresse av att ha en vardaglig relation till något djur. Men på sista tiden har han ändå tänkt att han vill lära känna djur bättre.

– Jag har insett att de är fantastiska varelser. Jag tillbringade lite tid på Gotlands djurfristad och då fick jag möjlighet att lära känna en gris. Och vid ett annat tillfälle var jag i Manchester i England inbjuden av en grupp som heter Manchester Pig Save. Då mötte jag också grisar. De är lätta att lära känna. Väldigt sociala djur. Jättefina.

Läs här om Tomma burars fritagning av kalkoner i juli 2016

Om Franciskus

Franciskus av Assisi levde i slutet på 1100-talet och början av 1200-talet. Han är grundaren till franciskanorden. Det finns många legender om hur Franciskus predikade för djuren, bland annat fåglar, och om hur djuren tydde sig till honom.

Franciskus blev helgonförklarad år 1228. År 1980 utsågs han till ekologins skyddshelgon och han är också Italiens skyddshelgon. Hans helgondag är den 4 oktober.

Påven Franciskus, som tillträdde år 2013, har tagit sitt påvenamn efter den helige Franciskus. Och påven har precis som den helige Franciskus visat sig vara en stor förkämpe för miljön och ha ett stort engagemang för jordens fattiga.

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,

Oktober 2016

1 Lö Nymåne

Navratri. De nio nätterna (10 dagar), hinduer

Vegetariska världsdagen

Internationella dagen för äldre, FN

Kinas nationaldag

Nigerias nationaldag. Självständighetsdagen

2 Sö Hijra, Muslimska nyåret år 1438

Lantbruksdjurens dag, Farm Animals Rights Movement

 

Vecka 40

3 Må Rosh hashana. Judiska nyåret) År 5777 (2 dagar)

Internationella barndagen, Sverige

Tysklands nationaldag. Tyska enighetens dag

4 Ti Djurens dag.
Helige Franciscus dag, katoliker

Kanelbullens dag, Sverige

5 On Internationella dagen för lärare, FN

6 To

7 Fr Durga Puja, hinduer

Birgitta av Vadstena. Helgondag, katoliker

Världsdagen för människovärdigt arbete, ITUC

8 Lö

9 Sö Hangul. Koreanska alfabetets dag, Sydkorea

Ugandas nationaldag. Självständighetsdagen

Minnesdag för den svenska slavhandelns offer

 

Vecka 41

10 Må Älgjakten börjar i södra Sverige

Thanksgiving, Kanada

Dussehra. /Vijayadashami. Det godas seger över det onda, hinduer

Columbusdagen, USA

11 Ti Ashura, imam Husseins martyrskap, shiamuslimer
Internationella flickdagen, FN

12 On Jom kippur. Försoningsdagen, judar

Día de la Dignidad de los pueblos originarios. Ursprungsfolkens kampdag, Latinamerika

Civilkuragets dag, syndikalisterna

Spaniens nationaldag

Día de la raza, Latinamerika

13 To

14 Fr Mors dag, Vitryssland

15 Lö Vita käppens dag

16 Sö Fullmåne

 

Vecka 42

17 Må Sukot. Lövhyddofesten (7 dagar), judar

18 Ti

19 On

20 To Kvinnodagen, Vietnam

21 Fr

22 Lö Internationella stamningsdagen, ISAD

23 Sö Ungerns nationaldag

 

Vecka 43

24 Må Shemini atseret. Slutfesten, judar

FN-dagen

25 Ti Simchat Tora. Torafesten, judar

26 On Österrikes nationaldag. Neutralitetsdagen

27 To

28 Fr Ochi. Nejdagen, Grekland

Tjeckiens nationaldag

29 Lö Turkiets nationaldag. Republikens dag

30 Sö Nymåne

Sommartid slutar

Diwali/Deepavali. Ljusets seger över mörkret (5 dagar), hinduer, jainister, sikher,

 

Vecka 44

31 Må Halloween, många länder

Samhain. Wiccanska nyåret

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Jiddisch – ett levande språk

– ”Avade” är mitt favoritord. Det betyder ”självklart, javisst”. Det låter så bra, det låter lite som att man säger ”avanti”. Så säger Rikkert Hasselrot, en av tre personer engagerade i revitaliseringen av jiddisch som träffar Mångkulturella almanackan på ett stockholmskafé.

Jean Hessel väljer ordet ”balagan”. Det betyder ”sophög, kaos”. Jean är språkvårdare för jiddisch på Språkrådet. Isak Gerson tycker att ”oisies” (bokstav) är fint.

– Det klingar bra och följer med en mycket när man pluggar. Det är semitiskt i sin rot.

Alla tre deltog som amatörskådespelare i föreställningen Di Grine Kuzine, en vaudeville om migrationen till USA i början på förra seklet med Stockholms jiddischkör i våras. (På bilden syns Isak längst till vänster, Jean längst fram och Rikkert ute i högra kanten).

di-grine

Jiddisch betyder judiska och det är ett av fem nationella minoritetsspråk i Sverige (de övriga är sverigefinska, meänkieli, romani chib och samiska). Språket är tusen år gammalt. I Sverige har jiddisch använts sedan 1600-talet. Före andra världskriget talades det av tolv miljoner människor i världen och var det tredje största germanska språket i världen.

Alla minoritetsspråken har tappat mark i Sverige. Bland annat syd- och lulesamiskan riskerar att helt försvinna. Majoritetsspråket, svenskan, dominerar i nästan alla språkliga sammanhang och minoritetsspråken utvecklas inte med nya begrepp. För att vända denna utveckling finns en politik för revitalisering av minoritetsspråken. En viktig del av detta är förstås att ge barn möjlighet att lära sig språken.

Isak Gerson började lära sig jiddisch i samband med föreställningen. Han berättar att han släkt på pappas sida är judisk, men deras språk är polska.

– Vi var inte religiösa, pappa har bara tagit med mig till synagogan en gång och det var på farmors begravning. Däremot har kulturen, inte minst maten, farmors mat, judisk. Och det finns en viss humor och syn på bildning i släkten som jag uppfattar som judisk. När jag har lärt mig jiddisch har jag fått en ny ingång. Det gör att jag kan sätta mig in i teologin och kulturen på ett nytt sätt. Det är roligt att förstå nya ord och hur de är uppbyggda.

– Jag har ingen judisk bakgrund att göra anspråk på. Jag lyssnade på jiddischmusik och blev intresserad av språket, säger Jean Hessel. Fjorton år gammal i Östersund började jag lära mig språket själv. Senare läste jag ryska, och sedan läste jag jiddisch vid Lunds universitet för Salomon Schulman. Jiddisch slår an vissa strängar i mig. Jag kan säga saker på jiddisch som jag inte kan säga på svenska. Man är alltid artig på jiddisch, men man kan säga vad som helst.

– Mamma pratade mycket om mormors mormors mor som var judisk, berättar Rikkert Hasselrot. Jag har alltid känt en dragning till det judiska. Och så upptäckte jag klezmermusiken. Senare blev det så att jag fick en svägerska som var barn till tjeckiska judar. Min brorsdotter började läsa jiddisch. Min bror och dottern började åka på jiddischseminariehelger. Jag var jätteavundsjuk, för jag hade varken tid eller råd. Men sedan fick jag det. Och det var fantastiskt! Jag håller mig inte till någon speciell religion. Jag vill ha mer av det judiska, det är något själsligt. Men jag tänker inte gå ur Svenska kyrkan. Jiddisch är behagligt i öronen för mig. Jag pratar inte, men jag förstår. Jag har också börjat släktforska. Häromåret stod jag med en släkting som jag hittat, som är från Schweiz, tillsammans vid den 204 år gamla graven på Kronobergs begravningsplats på Kungsholmen i Stockholm. Då följde jag inte judisk sed (den är att lämna stenar vid graven), utan jag lämnade en höstkrans med löv och bär till min förfader.

Varför är det viktigt att jiddisch överlever i Sverige? Jean Hessel, språkvårdaren, svarar så här: Man måste komma ihåg att jiddisch har haft en 200-årig historia i Sverige och att det innebär att judisk historia och kultur är en del av svensk historia och kultur. Om språket försvann skulle det bland annat betyda, att tusen års samlad kunskap skulle falla i glömska, att den Östeuropeiska judiska kulturen skulle försvinna från Sverige och att vittnesmål från kriget inte längre skulle kunna förstås i original av en enda människa i hela landet. Dessutom skulle det vara en postum seger för nazisterna och medlöparna om jiddisch dog ut. (Jiddisch är mitt personliga sätt att göra motstånd.) Så jag hoppas verkligen att jiddisch överlever.


FAKTA EUROPEISKA SPRÅKDAGEN

Europeiska språkdagen är inrättad av Europarådet och firas den 26 september varje år. Tanken är att slå ett slag för den språkliga mångfalden i en världsdel med över 200 europeiska språk, 24 officiella EU-språk, ca 60 regionala och minoritetsspråk (dit jiddisch hör) och många språk som talas i andra delar av världen.

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , ,

Beställ Mångkulturella almanackan 2017

Mångkulturella almanackan för 2017 utkommer i slutet på oktober.

Pris 135 kr. Vid köp av fler än 10 är priset 120 kr.

Förhandsbeställ nu genom att skriva till butiken@mkcentrum.se

omslag17

När den utkommit går det också att köpa den genom vår webbshop, i andra nätbokhandlar, i vår butik i Fittja och hos våra många återförsäljare.

 

 

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan