Majstång i Malung

– I Dalarna kallas midsommarstången för majstång, och majstångsresningen får man inte missa när man firar midsommar. Mycket folk samlas kring den gamla hembygdsgården (många man aldrig träffar annars). Alla är så himla finklädda under midsommar med folkdräkt och blommor i håret.

Detta är Ingegerds första beskrivning av sitt midsommarfirande. Trots att hon sedan länge flyttat ifrån sin hemort försöker hon alltid komma tillbaka till Malung under midsommar. Hon växte upp med midsommarfirandet i Malung och har många minnen från när hon var yngre.

Bild från Malungs hembygdsförenings hemsida

– Jag kommer ihåg när jag var liten och fick följa med min pappa ut och fiska under midsommarnatten, något som jag annars aldrig fick göra. Man skulle också plocka sju stycken olika blommor och lägga under kudden, då skulle man drömma om den man skulle bli gift med. Så vitt jag vet så funkade det däremot aldrig. Jag och en av mina systrar hade länge traditionen att på midsommardagen bege oss ut på en ordentlig skogsvandring. Vi gick nästan tre mil fram och tillbaka.

Idag har Ingegerd modifierat denna tradition en aning och hon berättar hur hon nu istället runt midsommardagen brukar ta med sig sin sambo och tillsammans med Naturskyddsföreningen bestiga ett av Malungs högsta berg: Gnupen.

Ingegerd berättar att sill, potatis, lax och hembakat är viktigt till midsommarlunchen. Till kvällen brukar det grillas tillsammans med släkt, vänner eller grannar. Jordgubbstårta måste finnas med. Man stannar uppe sent på natten och om det är fint väder sitter man utomhus. Hon tycker inte riktigt att det känns som midsommar om man måste hålla sig inomhus på grund av till exempel regn. Att spela Malungsvisan, en spelmansvisa, är också viktigt och denna måste spelas minst en gång under dagen. Det sista jag frågar Ingegerd är varför hon firar midsommar och vad hon tycker om firandet. Hon blir aningen ställd innan hon svarar och tycker att det är en svår fråga:

– Midsommar är liksom inrotat, det är kul att samlas. Sen är det något speciellt med ljuset också, man firar nog ljuset. Det är något som känns lite magiskt, vet inte riktigt varför. Men det finns ju många sagor kring midsommar.

Denice Lindblom

Denice Lindblom studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , ,

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , , , , , , ,

Åländska midsommarstänger

Midsommaren är en av de mest firade högtiderna på Åland. Det finns en midsommarstång i nästan varje by. Ingen är den andra helt lik. Gemensamt för dem är att stången är 10-25 meter hög och försedd med enkla eller korsade rår. De enkla stängerna är vanligast i skärgården medan det finns flest korsade rår på landsbygden.

Det finns många tolkningar kring symboliken bakom midsommarstångens olika detaljer: vädret, sjöfarten, jordbruket, fisket eller en önskan om att skapa en finare midsommarstång än den i grannbyn.

Ålands bibliotek har mycket mer att berätta. Läs här!

Åländsk midsommarstång

Den här bilden på en åländsk midsommarstång kommer ur Mångkulturella almanackan 2019 och är av Irene Thisner som gjort alla illustrationer i almanackan.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar | Märkt ,

Juni 2019

Lördag 1

Söndag 2 Fars dag, Litauen

Italiens nationaldag. Republikens dag

 

Vecka 23

Måndag 3 Nymåne

Tisdag 4 Eid al-Fitr. Ramadans avslutning, sunnimuslimer

Onsdag 5 Världsmiljödagen, FN

Fars dag, Danmark

Grundlagsdagen, Danmark

Torsdag 6 Eid al-Fitr. Ramadans avslutning, shiamuslimer

Kristi himmelsfärdsdag, ortodoxa

Sveriges nationaldag (flaggdag)

Ryska språkets dag, FN

Fredag 7 Drakbåtsfesten, kinesisk tradition

Lördag 8 Pingstafton, katoliker, protestanter

Världshavens dag, WWF

Storbritanniens nationaldag

Söndag 9 Pingstdagen (flaggdag), katoliker, protestanter

Shavout. Veckofesten (2 dagar), judar

Ålands självstyrelsedag

Fars dag, Belgien, Österrike

 

Vecka 24

Måndag 10 Portugals nationaldag

Tisdag 11

Onsdag 12 Världsdagen mot barnarbete, ILO

Rysslands nationaldag. Rysslands dag

Filippinernas nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 13

Fredag 14

Lördag 15

Söndag 16 Guru Arjans martyrdag, sikher

Fars dag Ett 50-tal länder, bl.a. Chile, Etiopien, Indien, Pakistan, Peru, Rumänien och Turkiet

Pingst, ortodoxa

 

Vecka 25

Måndag 17 Fullmåne

Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka, FN

Islands nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 18

Onsdag 19

Torsdag 20 Kristi kropps och blods högtid/Corpus Christi, katoliker

Världsdagen för flyktingar, FN

Fredag 21 Sommarsolståndet

Midsommarafton

Litha. Midsommar, wiccaner

Världshumanistdagen, Humanisterna

Grönlands nationaldag

Fars dag, Egypten, Jordanien, Libyen, Syrien, Uganda

Lördag 22 Midsommardagen. Samisk flaggdag

Söndag 23 Sankthansaften, Danmark, Norge

Fars dag Nicaragua, Polen

 

Vecka 26

Måndag 24 Johannes Döparens dag, katoliker, protestanter

Inti Raymi. Solfesten, andinsk tradition

Tisdag 25 Sloveniens nationaldag. Självständighetsdagen

Kroatiens nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 26

Torsdag 27

Fredag 28

Lördag 29 Sankt Petrus och Paulus dag, katoliker

Söndag 30 Demokratiska republiken Kongos nationaldag

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för juni och juli

Nu är det sommar och här är sommarexemplaret av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor.

flaggspel

Gör flaggspel, fundera på hur religioner kan uppmana oss att ta hand om naturen, skolstrejker och vad som gör någon till en god vän.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni och juli som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , , , , , ,

Gör en Eid-girlang

Nu är det snart Eid och här finns beskrivningen till en Eid-girlang. Den har vi fått från vår gästpedagog & pysslare: Heidi Hansen eller Sweet Fajr.

Eid-girlang. Hämta pdf!

I mallen finns en hänvisning till en webbsida som i nuläget inte fungerar, men ni kan hitta bilder på färdiga verk utifrån dessa mallar och mer på Instagramkontot Sweetfajr.

Fler beskrivningar från Heidi Hansen finns här!

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

På teckenspråk i Leksand

Julia Gezelius är lärare på Västanviks folkhögskola i Leksand. Skolan har en teckenspråkig miljö och särskilt mottagande av döva och hörselskadade asylsökande.  Julia undervisar bl.a. de nyanlända.

– En del kan redan flytande teckenspråk från sitt hemland och även skriva, andra kan bara teckenspråk och inte skriva. En del kan ingetdera. De studerar hur länge de vill, så länge de har råd med det. Därför brukar många studera deltid medan de arbetar deltid.

Tar du upp högtider och firanden när du undervisar nyanlända?
– Ja, det gör jag. Många nyanlända som jag undervisar är tveksamma till att fira någon annans religiösa högtid, så därför lyfter jag midsommar och Valborg mer, så man kan känna ”det där vill jag vara med på och uppleva!” utan några skuldkänslor kring sin egen tro. För övrigt ges givetvis information och kunskaper kring julen och påsken liksom vi lär oss om deras högtider och firande. Vår skola har internat så de brukar servera julbord och påskbord. Vi brukar också ha luciatåg mest för att det är så mysigt med ljus i vintermörkret och luciafikat. Så den anledningen framför vi till våra deltagare också: Nu i dagens Sverige har vi våra högtider oftast för gemenskapens skull och givetvis mat eller fika.

Brukar ni uppmärksamma Världsteckenspråksdagen, Internationella dövveckan från och Dövas dag på skolan?
– Ja, vi brukar prata om Dövas dag och fira Svenskt teckenspråksdagen. Vår skola brukar delta på mässan under Dövas dag också.

Av Simon Rosén - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

Av Simon Rosén – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

14 maj varje år är Teckenspråkets dag i Sverige
Det var den 14 maj 1981 som riksdagen fastslog att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det har status som ett minoritetsspråk. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Dövas dag 2019 äger rum på Gotland.

http://www.dovasdag2019.se/

23 september är Internationell teckenspråksdag (FN)

 

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar, 5. Intervju: almanackan på jobbet | Märkt , , , , , ,

Ramadan – Koranens månad

ordet ramadan skrivet i kufistil

Ovan står RAMADAN skrivet i kufi-skrift, som är en av de allra äldsta arabiska kalligrafistilarna.

Eftersom det var under Ramadan (mest känd som fastemånad) som Koranen för första gången uppenbarades för profeten Muhammed, är Ramadan Koranens månad. Det är tradition att läsa hela Koranen under Ramadan. För att hinna läsa ut Koranen fram till Eid al-fitr, högtiden som avslutar månaden, måste ungefär 20 sidor läsas varje dag.

Koranen är skriven på klassisk arabiska. Idag brukar man säga att det finns tre varianter av arabiska: den klassiska arabiskan, den moderna standardarabiskan (MSA) och dialekterna.

Den moderna standardarabiskan bygger på den klassiska arabiskan, som i sin tur bygger på språket i Koranen. Om man till exempel vill veta hur man böjer ett ord korrekt kan man titta i Koranen. Därför är månaden Ramadan också det arabiska språkets månad. Skillnaden mellan Koranens klassiska arabiska och den moderna standardarabiskan är att den senare har ord, termer och begrepp för moderna företeelser som inte fanns när Koranen skrevs, som till exempel »sayyara« (bil).

 

Bra arabiska ord att kunna under Ramadan

Iftar (إفطار): kvällsmålet efter solnedgången.
Suhur (سحور): det sista målet innan dagens fasta börjar vid soluppgången.
Sawm (صَوْم): fasta
Zakat (زكاة): allmoseskatten
Eid al-Fitr (عيد الفطر): festen som hålls när ramadan avslutas.
Eid mubarak (عيد مبارك): vanlig hälsningsfras under eid. Mubarak betyder välsignad

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , , ,

Gör Ramadanlykta och Eid-kalender

Låt oss presentera vår första gästpedagog & pysslare: Heidi Hansen eller Sweet Fajr.

Heidi Hansen har i många år delat med sig av sina kreativa och inspirerande DIY-mallar för enklare pyssel och mer avancerade kreationer på sitt Instagramkonto Sweetfajr.

Heidi bor i Göteborg och studerar till förskolelärare. Som pysselkreatör och designer är hon självlärd. Hon har många internationella följare och vi har nu möjligheten att presentera några av hennes populäraste mallar för Ramadan och Eid.

I mallarna finns en hänvisning till en webbsida som i nuläget inte fungerar, men ni kan hitta bilder på färdiga verk utifrån dessa mallar och mer på Instagramkontot Sweetfajr.

Ramadanlyktor. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, lila och guld. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, blått och guld. Hämta mall!

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , ,

Första maj: Bönder, katoliker och den internationella arbetarklassen

Bönder, katoliker och den internationella arbetarklassen. Fasta, djursläpp och krav på ett jämställt samhälle. Första maj har firats av en rad olika grupper av människor över åren, av en rad olika anledningar. Idag innebär första maj i Sverige framförallt arbetarrörelsens demonstrationsdag, men traditioner bundna till första maj är fortfarande inspirerade av tidigare firanden på många sätt.

Religiös bakgrund
Under Sveriges katolska period var första maj en religiös högtid. Precis vilka religiösa gestalter som firades kunde variera beroende på tid, och traditionerna bundna till firandet sträckte sig från fest, religiösa ritualer och fasta.

Det är vår!
I det förindustriella Sveriges bondesamhälle firades första maj som sommarens första dag. Bönderna släppte ut sina djur på bete och förberedde sig tillsammans för sommarens arbete inom byn. Praktiker och ritualer kunde variera beroende på plats i Sverige, men handlade ofta om hoppet om att få en rik skörd under sommaren. Dagen avrundades ofta med fest och firande. Än idag är djursläppet på första maj en välbesökt och uppskattad tradition bland svenskar, som samlas på bondgårdar för att se glada kor, hästar och får skutta ut i hagarna!

Internationella arbetarrörelsens demonstrationsdag
Andra Internationalen är en socialistisk organisation som bildades i Paris 1889. I samband med sin första kongress utnämnde de första maj som arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag. Anledningen till varför man valde just första maj grundade sig i att en amerikansk fackorganisation krävt åtta timmars arbetsdag från och med just första maj, tre år tidigare. Första maj firas alltså i flera andra länder, då ofta under namnet ”Labour Day” eller ”(International) Workers Day”.

Den första maj 1890 samlades den svenska arbetarrörelsen för att demonstrera för bättre villkor och ett jämlikare samhälle. Demonstrationerna blev till en tradition under industrialismen, och är kanske det första man tänker på i Sverige när man hör första maj idag. Dagen blev nationell helgdag i Sverige år 1938.

En sammansvetsad tradition
Den tidiga arbetarklassen var medvetna om hur första maj firats tidigare. Man visste att första maj-firande och tillhörande ritualer ofta handlade om böndernas hopp om en rik skörd under sommaren, någonting de själva också hoppades på och lovade att sträva efter inom politiken under året; där bättre arbetsvillkor och ett samhälle som fungerade för alla fick symbolisera demonstranternas skörd.

Första maj idag
Idag är demonstrationerna en tradition i sig självt för många svenskar, antingen genom att man själv deltar i demonstrationerna eller bara åker in och tittar på dem.

Trots att dagen fortfarande går under benämningen Arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag, är det inte bara organisationer anknutna till arbetarrörelsen som organiserar sig under dagen. Flera partier ur Alliansen kan också ses och höras, och intresseorganisationer utan politisk anknytning deltar ofta aktivt i demonstrationerna.

Även högerextremistiska organisationer gör sig idag synliga under första maj. År 2018 demonstrerade till exempel Nordisk Motståndsrörelse i Ludvika och Boden.

”För solidaritet och som påminnelse för sina egna rättigheter”
Sam har deltagit i demonstrationerna i olika städer från tidig ålder, först med föräldrarna och sedan på eget initiativ. Han menar att demonstrationen är ett sätt att visa att man bryr sig, att visa solidaritet med människor i utsatta situationer samt att värna om sina egna och andras mänskliga rättigheter, inte minst just demonstrationsrätten. Första maj-tågen bjuder på en särskild stämning, där människor visar sammanhållning och organiserar sig för att forma ett mer jämlikt samhälle.

Samtidigt beskriver han det som en högtid som andra; där man firar någonting man bryr sig om, klär upp sig och har trevligt med sina medmänniskor. En chans att omge sig med likasinnade och känna att andra delar ens värderingar och prioriteringar.

Sam började delta i första maj under sin barndom, då han följde med föräldrarna i tåget, ”… för det mesta, när jag bodde med mina föräldrar i Västerås, eller, när jag var barn, gick vi med Syndikalisterna i Västerås, men sen när jag blev lite äldre, då brukade vi åka till Stockholm. Där är tåget större så det är lite extra stämning. Jag har aldrig varit med och förberett med banderoller eller så, utan vi gick alltid bara dit typ. Så gör jag fortfarande, fast nu är det ju i Malmö oftast.”

Sergels torg Stockholm Första maj 2007. Bild Liftarn, Wikipedia.

Sergels torg Stockholm Första maj 2007. Bild Liftarn, Wikipedia.

Att fira första maj innebär för Sam att avstå från alkohol under valborgsnatten, för att orka gå upp tidigt dagen efter och delta i demonstrationerna. Dagen börjar ofta med att lyssna på en politiker eller engagerads tal. ” Och sen går man med tåget, och så är det alltid lite extra bra stämning precis i slutet, innan man kommer fram, typ i Stockholm går man sista biten in mellan husen i Gamla Stan, och det är jättebra akustik och det blåser typ alltid så det blir fart i flaggorna!”

Sam vill understryka att första maj, även med sina starka politiska budskap, sällan känns hotfullt eller farligt. Första maj-demonstrationerna är lika mycket ett firande och tillvaratagande på de rättigheter som finns, som en chans att uttrycka sina åsikter och behov i samhället.

Andreas Pettersson

Andreas Pettersson studerar etnologi (Etnologi A, VT18) på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , , ,