Kålrotslåda ett måste på sverigefinsk jul

Vilka julaftonsseder upplevs som viktiga att bevara då man flyttat från ett land till ett annat? Tarja föddes i byn Muonio i finska Lappland år 1959 och flyttade med sin familj till Sverige och Örebro när hon var tio år.

– Ett av de starkaste barndomsminnen från julfirandet i Finland är när vi alla sex barnen satt finklädda efter julmiddagen i vardagsrummet och väntade på tomten. Vi sjöng då ”joulupukki joulupukki”, en sång som sjöngs i väntan på tomten. Vad jag också minns är att vi alltid klädde granen på julaftonsmorgon. Det var så mysigt!

Tarja berättar att julaftonssederna de haft i Finland efter flytten till Sverige 1969 skulle komma att se snarlika ut. Det finska och svenska sättet att fira jul på skilde sig inte åt så anmärkningsvärt. Men en skillnad var maten på julbordet.

– Under de första åren firade vi på ungefär samma sätt som vi gjort i Finland, förutom att vi inte längre gick på julottan tidigt på juldagsmorgonen. I Sverige hade vi istället som tradition att gå på julfest på Sankt Mikaels församlingshem i Örebro som Finska föreningen anordnat. Till skillnad från den svenska julmaten är det många olika slags lådor på det finska julbordet som exempelvis kålrotslåda, morotslåda och potatislåda. Men vi åt även skinka, köttbullar och sill, maträtter som också finns på det svenska julbordet. Den finska julmaten inkluderar däremot inte lika mycket sötsaker som den svenska. Till julafton åt vi torttu, ett bakverk format som en julstjärna gjort på smördeg och plommonkompott.

I Finland brukade Tarja och familjen gå till kyrkogården på julafton för att besöka och tända ljus för de bortgångna. Efter flytten till Sverige kom nya traditioner, som än idag är viktiga för Tarja att bevara.

– En söndag i december går vi alltid till Finska kyrkan där vi sjunger ”kauneimmat joululaulut”, alltså de vackraste julsångerna. Det är så stämningsfullt och jag blir berörd av att höra dem eftersom jag lyssnat till dessa sånger under hela min uppväxt. Ofta gråter jag och mina systrar en skvätt.

Tarja berättar vidare att hon tycker att traditioner är viktiga, men att föra vidare just finska traditioner till sina barn och barnbarn är inte prioritet, eftersom hennes familj numera representerar fler kulturer, som den franska och vietnamesiska. Det viktigaste på julafton menar Tarja är snarare att få vara tillsammans med familjen och alla barnbarn och få att skapa fina minnen tillsammans.

– Julmaten och andra julaftonstraditioner tar idag influenser från olika håll eftersom vi är en mångkulturell familj. Men den finska kålrotslådan är ett måste!

Kajsa Ekström

Kajsa Ekström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

Recept

Finsk kålrotslåda

Ingredienser (10 portioner)
1 kg kålrötter (1 kg motsvarar ca två stora kålrötter)
2 dl ströbröd
4 dl grädde
1 dl sirap
1 ½ tsk mald ingefära
1 msk salt
vitpeppar
1 ägg

Gör så här
Sätt ugnen på 175°C. Skala och skär kålrötter i stora bitar och koka dem i lättsaltat vatten under lock tills de är mjuka. Låt ströbröd svälla i grädde. Häll av kålrotsspadet, men spara det. Mosa kålrotsbitarna eller mixa dem.

Blanda ströbröd, mixad kålrot, sirap samt mald ingefära, vitpeppar och salt. Vispa upp ägg lätt och tillsätt det. Späd med spadet till lös konsistens. Häll massan i en ugnssäker form.

Strö över ströbröd och mönstra ytan med en gaffel. Lägg några smörklickar ovanpå och grädda lådan i 1 1/2–2 timmar, beroende på om man har en hög eller vid form. Lådan kan frysas.

Källa: https://www.ica.se/recept/finsk-kalrotslada-5332/

 

Joulutortut/finska julstjärnor

Ingredienser (1 sats)
300 gram margarin
5,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 dl vatten

Plommonfyllning: 250 gram katrinplommon, 3 msk socker & 2 dl vatten

Gör så här
Blanda ihop rumsvarmt fett med mjölet och bakpulvret, blanda med händerna till en smulig deg. Häll i vattnet. Blanda snabbt med händerna ihop till en slät deg. Låt degen vila kallt.

Klipp plommonen i strimlor, tillsätt alla övriga ingredienser och koka fyllningen långsamt i 20 minuter. Svalna ner fyllningen och mixa sedan slät i mixer.

Kavla ut degen och dela det utkavlade degen i fyrkanter 7×7 cm. Klyv alla fyra kanterna med en sporre mot mitten men lämna en liten del hel i mitten där du lägger på fyllningen, sedan viker du in till mitten varannan hörna på fyrkanten så det blir en stjärna. Pensla stjärnorna med ägg och grädda i 225 grader i ca 15 minuter.

Källa: https://www.tasteline.com/recept/mammas-finska-julstjarnor/

 

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Lutfisk på julbordet

Lutfisk är för många en självklarhet under juletider. Bläddrar du i dagens veckotidningar är det dock inte ett vanligt recept, till skillnad från exempelvis julskinkan som återskapas i nya former och varianter varje år. Lutfisktraditionen kan spåras tillbaka ända till 1500-talet då fisken åts under fastan. En som alltid ätit det under jul är min mormor Birgitta som varje första advent bjuder in min familj för att äta lutfisk, år efter år. Min mamma Gunilla är också uppvuxen med traditionen.

– Vi hade det varje julafton, först kallskuret som sill och lax, sen kom småvarmt som jansson, köttbullar och prinskorv och därefter kom huvudrätten vilket var lutfisk. Det var bara så det var, en självklar del av julbordet.

Lutfisk serveras med särskilda tillbehör som varierar lite från plats till plats, men vanligtvis serveras den med ärtor, vitsås, skirat smör, kryddpeppar, potatis och, i vissa fall, fläsk. När min mamma var liten var det hennes mormor som lagade den, och egentligen det mesta på julbordet, menar hon och tillägger att “morfar gjorde nog inte så mycket”.  Idag är det inte många som tar sig an den utmaningen. Det går att köpa färdig som bara behöver läggas i blöt några timmar. Men enligt min mormor, Birgitta, är det värt besväret .

– Jag vill hålla traditionen att äta lutfisk vid liv, det är ju väldigt gott. Jag vet inte riktigt varför det försvann från julbordet, kanske beror det på att det tar tid. Det värsta är om du blir sugen på det en kväll, då får man vänta en hel natt på att den ska blötläggas.

Matilda Johansson

Matilda Johansson  studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , ,

Decem betyder tionde

Vi har nått årets sista månad. Vi slutar med X.

X står för tio.

Den första romerska kalendern hade 10 månader. Året började i Mars. December var månad nummer tio, ”decem” är latin och betyder tionde. Senare lade de till två månader i slutet av kalendern: Inaiarius och Februarius.

MMXIX, så skrivs år 2019 med romerska siffror. Nästa år, 2020, blir MMXX.

De siffror vi använder nuförtiden när vi skriver och räknar kallas arabiska siffror. De har sitt ursprung i Indien, arabiska handelsresande förde dem vidare ut i världen. Sifr betyder noll på arabiska. Noll finns inte med i de romerska siffrorna.

sifforna 1-10 på fem språk

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , , ,

Armenisk-ortodox jul och fasta

Garo Artinian berättar om julfirande i sin familj:
När julen redan är slut för många så har det bara börjat för de ortodoxa. Det bor cirka 150 000 ortodoxa kristna i Sverige och julen är den enskilt viktigaste högtiden för mina föräldrar. Anledningen till att man firar julen den 7:e januari istället för 24:e eller 25:e december är att man följer den julianska kalendern, istället för den standardiserade gregorianska.

I den svensk-armeniska kyrkotillhörigheten håller man ofta gudstjänster väldigt sent på kvällen, delvis för att fler ska kunna komma.

Under perioden innan jul förväntas man fasta och avstå från mjölk och kött. Många har svårt att fasta under så många dagar så man brukar istället fasta i kortare perioder – eller endast en vecka. Fastan innebär inte att man avstår från all mat, utan man blir vegan för en kort tid. Julafton blir en fullständig fastedag om man följer den 40-dagars långa fastan noggrant. Att prata med en ortodox kristen efter att hen avnjutit sin julmat är något man borde låta bli. En vecka före juldagen den 7:e januari så avstår vissa armenier att äta kött och dylikt, andra äter vegetariskt och väldigt enkelt, vissa andra avstår helt från att äta någon riktig måltid.

granatäpple

Av Fir0002 – Eget arbete, GFDL 1.2, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=202664

På juldagen bryter man den köttfria fastan med traditionella rätter som lammstek och ris. Det finns också andra ätbara saker på bordet, torkad frukt och nötter och så de klassiska valnötterna indränkta i druvgelé och hängda på en sträng – dem har vi ätit massor utav i min familj! En annan rätt som äts på juldagen är en söt soppa baserad på vete med bär, torkade aprikoser och andra frukter.

(Här är en länk om du vill se hur valnötter indränkta i druvgelé kan se ut)

Maten är det centrala i firandet. Det andra är ju julklappsöppnandet och det sker redan den 24:e december i vår familj. Vi firar den svenska julaftonen men de flesta andra armenierna öppnar sina julklappar den 31:e december (på nyårsafton). Nyårsafton har ofta firats på ett större sätt i Armenien än juldagarna den 6:e och 7:e januari.

Garo Artinian

Garo Artinian studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , , , , , ,

December 2019

Söndag 1 Första advent, kristna

Rosa Parks dag, USA

Internationella aidsdagen, WAD

Kattens dag, SVERAK

Rumäniens nationaldag

 

Vecka 49

Måndag 2 Internationella dagen för avskaffande av slaveri, FN

Tisdag 3 Internationella dagen för personer med funktionsnedsättning, FN

Onsdag 4 Guds moders tempelgång, ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 5 Nationell manifestationsdag mot främlingsfientlighet och rasism, 5i12-rörelsen

Självständighetsdagsafton, Finland

Fredag 6 Självständighetsdagen. Finlands nationaldag

Lördag 7

Söndag 8 Andra advent, kristna

Helgonet Abdul Qadir Gilanis dödsdag, sunnimuslimer

Bodhidagen, buddhister. Firas även på andra datum i olika delar av världen

 

Vecka 50

Måndag 9

Tisdag 10 Mänskliga rättigheternas dag, FN

Internationella djurrättsdagen, Djurens rätt m.fl.

Nobeldagen (flaggdag), Sverige

Onsdag 11

Torsdag 12 Fullmåne

Fredag 13 Lucia

Lördag 14

Söndag 15 Tredje advent, kristna

 

Vecka 51

Måndag 16

Tisdag 17 Sheb-i Arus. Poeten och helgonet Rumis dödsdag, sunnimuslimer

Kurdiska flaggans dag

Onsdag 18 Internationella migrationsdagen, FN

Arabiska språkets dag, Unesco

Torsdag 19

Fredag 20 Internationella dagen för mänsklig solidaritet, FN

Lördag 21

Söndag 22 Vintersolståndet

Fjärde advent, kristna

Shab-e Yalda. Födelsens natt, kurdisk & persisk tradition

Yule. Midvinter, wiccaner

 

Vecka 52

Måndag 23 Chanukka. Tempelinvigningsfesten, judar

Tisdag 24 Julafton

Onsdag 25 Juldagen. Kristi födelse (flaggdag)

Torsdag 26 Nymåne

Annandag jul

Fredag 27

Lördag 28 Värnlösa barns dag, katoliker, protestanter

Söndag 29

 

Vecka 1

Måndag 30

Tisdag 31 Nyårsafton

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för december

Året går mot sitt slut. Här är årets sista exemplar av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor. Mys, pyssla och ge dig själv ett nobelpris!

Bild på materialet

:: Hämta Pedagogiska pärlor för december 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , , , ,

Gustav Adolfsdagen och Svenska dagen

Traditionen att äta bakelse på Gustav Adolfsdagen 6 november är extra populär i Göteborg, även om den också förekommer i andra delar av Sverige. Det beror på att traditionen troligen startade i Göteborg i samband med invigningen av Gustav II Adolfs-statyn där 1854.

Bakelsetraditionen har också spridit sig till Finland där finlandssvenskar firar Svenska dagen på samma dag.  I Finland fungerar den som en inofficiell nationaldag för finlandssvenskarna. Sedan 1979 är den flaggdag.

Svenska dagen har uppmärksammats sedan 1908 och är alltså äldre än både Svenska flaggans dag (numera Sveriges nationaldag) och Finlands självständighetsdag.

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt ,

November 2019

Fredag 1 Alla helgons dag, katoliker

Todos Santos, Bolivia, Mexiko m.fl.länder i Latinamerika
Allhelgonadagen, protestanter

Internationella vegandagen

Algeriets nationaldag

Lördag 2 Alla helgons dag, svensk tradition

Alla själars dag, katoliker

Día de los Muertos. De dödas dag, Mexiko och många andra

länder i Latinamerika

Söndag 3 Alla själars dag, protestanter

 

Vecka 45

Måndag 4

Tisdag 5 Guy Fawkes dag, engelsk tradition

Internationella dagen för romska språk, Alliance for ERI

Onsdag 6 Svenska dagen. Finlandssvenskarnas dag, Finland

Gustav Adolfsdagen (flaggdag)

Torsdag 7

Fredag 8

Lördag 9 Årsdagen för Novemberpogromen i Nazityskland 1938

Mawlid al-Nabi. Profetens födelsedag (12 rabi al-awwal), sunnimuslimer

Samisk flaggdag. Grundandet av delegationen för samiska frågor i Finland 1973

Söndag 10 Mårtensafton, Skåne, Tyskland

Fars dag, Sverige, Estland, Finlands, Island och Norge

 

Vecka 46

Måndag 11 Polens nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 12 Fullmåne

Guri Nanaks födelsedag

Onsdag 13 Loi Krathong. Vattenandarnas fest, thailändsk tradition

Torsdag 14

Fredag 15 Julfastan börjar, ortodoxa

Samisk flaggdag. Isak Sabas födelsedag 1875 (textförfattaren till samiska nationalsången)

Lördag 16 Mawlid al-Nabi. Profetens födelsedag, shiamuslimer

Internationella dagen för tolerans, FN

Mångkulturella matdagen, Kultursmakarna

Söndag 17 

 

Vecka 47

Måndag 18 Lettlands nationaldag

Tisdag 19 Internationella toalettdagen, FN

Onsdag 20 Barnkonventionens dag, FN

Krigsbarnens dag, Riksförbundet Finska Krigsbarn i Sverige

Industrialiseringsdagen för Afrika, FN

Torsdag 21 Guds moders tempelgång, ortodoxa

Världsfilosofidagen, Unesco

Fredag 22 Libanons nationaldag. Självständighetsdagen

Lördag 23

Söndag 24

 

Vecka 48

Måndag 25 Guru Nanaks födelsedag, sikher

Förbundets dag, bahá’íer

Internationella dagen för bekämpande av våld mot kvinnor, FN

Bosnien-Hercegovinas nationaldag

Tisdag 26 Nymåne

Onsdag 27 Abdu’l-Bahás bortgång, bahá’íer

Torsdag 28 Julfastan börjar, ortodoxa, julianska kalendern

Thanksgiving. Tacksägelsefesten, tradition från USA

Fredag 29 Samisk flaggdag. Samiska aktivisten Elsa Laula Renbergs födelsedag.

Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket, FN

Pälsfria fredagen, Djurens rätt

Lördag 30 Kåldolmens dag, Sverige

Lilla jul, Åland och Svenskfinland

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för november

Många tycker att november kan kännas mörk och tråkig. Vänta inte på decembers stearinljus utan tänd lyktor inspirerade av den thailändska högtiden Loi Krathong och skapa mysiga måltidssamtal inspirerade av Thanksgivings tacksamhets-runda vid matbordet.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för november 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , , , ,

Stege eller drake mellan himmel och jord

Miriam Quiñonez de Vega är pensionär och bor i Fittja. Hon har varit med och skapat en tradition som nu har pågått i över tio år. Alla helgon, Todos santos, firas enligt boliviansk tradition på Mångkulturellt centrums kulturhus i november varje år.

– Det var så att en gång hade de utställning om döden, då ville de ha något om mexikanskt firande och fick inte tag på några. Men min dotter Tatiana, som jobbar där, hade sett hur jag gjorde hemma och sa att mamma brukar ordna sådant. Hemma brukade jag ha det i köket, på någon låda kanske med en duk över, så hade jag blommor och ljus och lite bröd och mat. Nu blir det större.

Ett långt bord i tre våningar dukas i kulturhuset. En svart duk täcker hela bordet. På den översta våningen finns fotografier på de kära döda. På mellanvåningen de speciella bröden tantawawas som är bakade i olika former, som figurer och som sol och måne. Och på den nedersta våningen finns mat, dryck och blommor. Där finns också ett bröd bakat i form av en stege. Den ska vara till hjälp för andarna när de tar sig ner till de levande och sedan upp igen.

Om det är ett barn som dött så ska duken vara vit. Det kan vara en del av det stora altaret eller ett eget litet bord. Där lägger man leksaker och hänger en drake med snöre ovanför. Då kan de komma ner med den.

– Allt det här gör vi på MKC. Många vill ha bilder med. Det är andra bolivianska familjer och vår. Alla tar med sig mat. Första gången när vi där kom en som jag tror var från Indien och frågade vad vi gjorde. När vi förklarade frågade hon om hon fick be. Hon satte ihop händerna framför ansiktet och bad ganska länge. Jag tyckte det var bra! Man kan vara med om det här fast man har en annan religion. Det har också kommit muslimer, turkar, och varit med.

Mångkulturellt centrum i Fittja är inte ensamt om att ha Todos santos-bord. I Stockholmstrakten finns fler grupper som firar offentligt, några brukar ha i en hyresgästlokal, en gång i Akalla, en gång i Skärholmen. Även i Göteborg firas Todos santos, och säkert på ytterligare andra platser i Sverige.

– När det slut, dagen efter så kan vi gå till kyrkogården med krans och blommor. Om det råkar vara på Alla helgons dag, lördagen, så har vi ljus också. Vårt firande är alltid första och andra november. Men den svenska Alla helgons dag är alltid på en lördag, så ibland stämmer det. I bland inte. Vi kommer att hålla på här i Fittja gård så länge vi orkar. Min dotter Tatiana lyssnar på vad jag berättar, men hon vill också läsa på fakta. Så hon kan mycket. Jag ville ställa blommor på bordet en gång, men hon sa att nej de ska stå på nedersta hyllan, inte där.

Här visar Tatiana Vega Todos Santos-bordet på Mångkulturellt centrum 2018:

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , ,