Dopet delas av alla och envar

Det bor ca 8 000 mandéer i Sverige. Kring den 20 maj varje år, på Johannes döparens födelsedag, äger det gyllene dopet rum. När Malin Skinnar, som gjort bilderna till årets almanacka, besökte Fittja pågick dopceremonin.

”Jag kom vandrande vid Albysjöns strand, visste ej om jag fick störa. Välkomnades. Tågen rusade ovan viadukten. Vattenskotrar plöjde vattenytan, den heliga.

Det var en vanlig fredagseftermiddag för resten av Stockholm. Men en livets högtid för festfirande mandéer. Vita dräkter för dopet hängde på tork mellan björkars stammar.

–Vi döper oss många gånger i livet, sa tjejen som tog mig runt. Jag fick smaka brödet, fisken och druvans sötma hos Jamal och hans syster. – Fänkål, varsågod! De visar hur jag ska öppna mina händer och ta emot maten.

– Du kan göra hur du vill men vi äter detta till ära för våra anhöriga i himmelen. Du kan önska dina käraste gott liv eller äta i bön för din mormor.

Mandeismens heliga skrift är Ginza. Det betyder skatt.

Så kliver Jamal ned i vattenbrynet. Hans bror säger att han hälsar de himmelska änglarna. En efter en. Jag lyssnar. Det är guldets dag. Allt är vitt och vänligt. Jag får vara med. Alla visar. Änglarna verkar vara många. Jättemånga. Vissa kan namnen på alla änglarna och deras hemort i himmelen. Andra kanske bara tio. Men dopet delas av alla och envar. Igen och igen och igen. Det måste vara iskallt i sjön. Barnen leker. Kastar stenar. Rusar, stojar. Jamal ber. Inget påverkar hans ro i bönen. Jag blir stilla jag med.”


Det här är maj månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

KÄR-dagen på Kärrtorps gymnasium

Traditioner är levande fenomen. De har i alla tider färgats och formats av nya sammanhang. Några kan skapas genom kreativitet, delaktighet och kring gemenskap, på så sätt kan man säga att vi kan skapa traditioner tillsammans genom oss själva. Ett exempel på en sådan tradition är KÄR-dagen som firas i mitten av maj varje år på Kärrtorps gymnasium.

– I år kommer Patrik Asplund och Dogge Doggelito och föreläser på temat ”Vi och dom”, sedan blir det grillning och musik på gården, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på skolan.

Som en del av temat kring de mänskliga rättigheterna anordnas, vid andra tidpunkter, föreläsningar som uppmärksammar Förintelsen tillsammans med Emerich Roth, som överlevde fångenskapen i Auschwitz under nazismen. Skolan anordnar även tre olika resor där elever åker till Auschwitz och besöker platsen som är ökänd för vad som utspelade sig där under andra världskriget.

Arbetet med de mänskliga rättigheterna är något som vi har gjort under flera år, så det kanske man kan kalla för en tradition berättar Elisabeth. De tar upp temat om mänskliga rättigheter och använder det i undervisningen inom flera ämnen.

– Det är på olika sätt i olika ämnen, jag har ju till exempel nyanlända. Förra året när jag jobbade med det fick de beskriva en människorättshjälte. Övningen handlade om att de fick berätta vad den personen hade gjort och försöka koppla ihop det med de mänskliga rättigheterna – vilken mänsklig rättighet var det som den här personen hade arbetat för?

KÄR-dagen är ett fint exempel på hur en tradition kan skapas utifrån gemenskap mellan elever och lärare tillsammans på Kärrtorps gymnasium i Stockholm, den är ett exempel på vad en tradition kan handla om. Kanske finns det någon liknande tradition på din skola, eller i närheten där du bor?

 

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare, 5. Intervju: almanackan på jobbet | Märkt ,

Folknykterhetens dag – en 93-årig tradition

Folknykterhetens dag infaller alltid på Kristi himmelsfärdsdagen. Men varför uppmärksammas egentligen dagen? Vi talade med Johan Persson, som arbetar på Ungdomens nykterhetsförbund, och som dessutom är något av en expert på nykterhetsrörelsens historia.

Hur kommer det sig att det finns en ”Folknykterhetens dag”?
– Folknykterhetens dag började firas 1925. Då hade nykterhetsrörelsen i årtionden framförallt arbetat för att få till en folkomröstning om att förbjuda alkoholen. 1922 hade omröstningen hållits och förbudssidan hade förlorat med knapp marginal. Nykterhetsrörelsen behövde hitta ett nytt initiativ. Tre år efter folkomröstningen kallade Förbudsvännernas Landsförbund, som samlade nykterhetsorganisationer och frikyrkor som kämpat för alkoholförbudet, till en dag för demonstrationer och möten för nykterheten. När den skapades kallades den Nykterhetsfolkets dag, det vill säga en dag för nykterister, men 1946 bytte den namn till Folknykterhetens dag för att bredda målgruppen.

Varför är det just på Kristi Himmelsfärdsdag som dagen infaller?
– Att det blev just Kristi Himmelsfärdsdag som blev Folknykterhetens dag kan ha att göra med att det redan 1882 ordnades en stor nykterhetsdemonstration i Göteborg på Kristi Himmelsfärd.

Vad gör man vid denna dag?
– Historiskt sett har dagen firats genom möten, demonstrationer och genom att bära den vita rosen, kännetecknet för Folknykterhetens dag. I dag finns få traditioner men IOGT-NTO-rörelsen brukar uppmärksamma hela Kristi Himmelsfärdsveckan genom politiska utspel eller genom att föreningarna visar upp sin verksamhet. I Stockholm brukar firandet ske på Skansen. På andra orter har nykterhetsrörelsen ordnat konserter, grillfester e t c.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,

Maj 2018

Tisdag 1     Första maj

Sankt Georgsdagen. Helgondag, koptisk, etiopisk & eritreansk tradition

Beltane, wiccaner

Onsdag 2    Sista dagen för inlämning av inkomstdeklaration

Torsdag 3   Internationella dagen för pressfrihet, FN

Lag baomer (inleds onsdag kväll), judar

Polens nationaldag. Konstitutionsdagen

Fredag 4     Internationella Star Warsdagen

Lördag 5    Hidirellez (2 dagar), aleviter
Den 5–6 maj firar aleviter Hidirellez, en vårfest där livets och jordens helhet och gemenskap står i centrum. Samma högtid firas också som Ederlezi eller Đurđjevdan bland såväl kristna som muslimer från Balkan. Båda högtiderna kan härledas till Sankt Georgsdagen. ( I Sverige Sankt Göran.)

Kodomo no hi. Barnens dag, japansk tradition

Söndag 6    Đurđjevdan. Ederlezi. Vårfest, tradition från Balkan

Mors dag, Litauen, Portugal, Rumänien, Spanien, Ungern

Världsskrattdagen

 

Vecka 19

Måndag 7

Tisdag 8

Onsdag 9    Europadagen, EU

Segerdagen, Ryssland

Torsdag 10 Kristi himmelsfärdsdag, katoliker, protestanter

Folknykterhetens dag
Anordnas sedan 1925 på Kristi himmelsfärdsdagen på initiativ av nykterhetsrörelsen. Folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorna, kvinnorörelsen och arbetarrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet och har haft stor betydelse för demokratin i Sverige. I folkrörelserna lärde sig människor att organisera sig, hur möten går till och vad som krävs för att genomdriva en förändring.

Internationella Vesakdagen, Unesco

Mors dag, El Salvador, Mexiko

Fredag 11   Single Moms’ Day, adopterade från Sydkorea

Världsdagen för flyttfåglar (2 dagar), FN

Lördag 12  Cykelns dag

Världsdagen för rättvis handel

Söndag 13  Fátima. Pilgrimsfärd, Portugal

Mors dag i fler än 80 länder, däribland Chile, Danmark, Finland, Island, Kina, Pakistan & Turkiet

 

Vecka 20

Måndag 14 Teckenspråkets dag

Tisdag 15   Nymåne

Onsdag 16  Ramadan, fastemånaden börjar (i soluppgången), muslimer
Läs mer om ramadan!
Läs mer!

Stora bokbytardagen

Torsdag 17 Förskolans dag

Internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi

Kristi himmelsfärdsdag, ortodoxa

Syttende mai. Norges nationaldag

Internationella museidagen

Fredag 18   Internationella dagen för Östersjöns tumlare

Lördag 19  Dihwa ad Yamana. Johannes Döparens födelsedag, mandéer

Erev Shavuot (inleds i solnedgången), judar

Pingstafton, katoliker, protestanter

Söndag 20  Pingstdagen, katoliker, protestanter

Shavuot. Veckofesten (2 dagar), judar

 

Vecka 21

Måndag 21 Annandag pingst, katoliker, protestanter

Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling, FN

Montenegros nationaldag

Tisdag 22   Internationella dagen för biologisk mångfald, FN

Jemens nationaldag

Onsdag 23 Bábs deklaration, bahá’íer

Torsdag 24 Nationalparkernas dag

Eritreas nationaldag. Självständighetsdagen

Fredag 25   Hammarkullefestivalen (tre dagar), Göteborg
Ordnas varje år sedan 1974 i Hammarkullen, Göteborg. En mångkulturell folkfest med musik, dans och flera karnevalståg.

Jordaniens nationaldag. Självständighetsdagen

Lördag 26  Mors dag, Polen

Söndag 27  Pingstdagen, ortodoxa

Mors dag, Algeriet, Bolivia, Marocko, Sverige

 

 

Vecka 22

Måndag 28 Internationella mensdagen

Etiopiens nationaldag

Tisdag 29   Vesak, buddhister i Sri Lanka, Nepal och Indien
Buddhismens största högtid infaller vid fullmånen i slutet av maj. Då klär man sig i vitt och templen fylls med vita lyktor som symboliserar Buddhas upplysning.

Fullmåne

Onsdag 30

Torsdag 31 Corpus Christi. Kristi kropps och blods högtid, katoliker

Internationella dagen mot tobak, FN

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Mariana firar Valborg

Mariana Vigil arbetar som SFI-lärare på Södermalm i Stockholm. Att tipsa de nyanlända eleverna om roliga saker att göra på fritiden är självklart för henne.

–    Jag tipsar om alla aktiviteter som är gratis, vilket uppskattas väldigt mycket. Öppna förskolor, språkcaféer, Kulturnatten, Kulturfestivalen etc. Det enda jag inte lyckats hitta på södra sidan av stan är ett riktigt bra Valborgsfirande. Jag vill ha en brasa som brinner åtminstone till midnatt och körsång! Gärna fyrverkerier och annat kul också. Det bästa jag hittat är Bandängen, med massvis av folk och hoppborg. Men en sorglig liten brasa som knappt syns om man inte kikar in bland människorna och inget annat än några stånd med det sedvanliga utbudet av sockervadd och korv.

Finns det några andra högtider som känns särskilt roliga att tipsa dina elever om?

–    Midsommar! Jag har aldrig varit så förtjust i familjehögtider, men just midsommar har alltid varit min favorit. Därför tycker jag att det är synd att många med utländsk bakgrund känner sig exkluderade. Min erfarenhet är att det är en högtid som inte kräver mycket men har massor att bjuda på

Valborgsmässoafton har dock varit speciell för Mariana ända sedan hon var liten. (Det är klart, det är ju också Mariana som har namnsdag då!)

–      När jag växte upp var Valborg lika roligt som midsommar. Men jag hittar inte riktiga firanden längre! Brasorna är inte tillräckligt stora, det är inga körer, inga fyrverkerier.  När jag var barn i Jakobsberg så var det helt annorlunda: Då var brasan gigantisk och brann hela natten. Jakobsberg hade en symbol som var en väderkvarn som stod på en kulle. Den brändes ner. Nu har kommunen slutat med stora valborgsfiranden.

Majbrasa i Tyresö. Bild från Wikipedia

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare, 5. Intervju: almanackan på jobbet | Märkt ,

Pedagogiska pärlor för maj

Nu sjunger fåglarna, både de som varit här hela vintern och de som kommit tillbaka efter att ha tillbringat vintern någon annanstans. Tillverka egna flyttfåglar på Världsdagen för flyttfåglar eller gå på fågelexkursion på Internationella dagen för biologisk mångfald. Passa på att byta böcker och diskutera rättvis handel. Här är majexemplaret av Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor!

:: Hämta Pedagogiska pärlor för maj 2018

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt

Välsignande daggdroppar under helig sol

– Jag har aldrig missat ett nyårsfirande i hela mitt liv. Det är ett sätt att komma nära livet och känna rötterna bakåt till äldre tider, säger Merwan Mourad, som bor i Trosa. Han tillhör det yazidiska folket. I Sverige bor cirka 7 000 yazidier idag.

2018 infaller det yazidiska nyåret onsdagen 18 april. Nyårsdagen är alltid på en onsdag. Världens enda yazidiska tempel finns i Lalish i Irak. Merwan berättar:

–I Lalish tänder man 365 små särskilda oljelampor, en för varje dag under året – på samma sätt som ett födelsedagsbarn kan firas med ett ljus för varje år i en tårta. Där är det munkar som förbereder och har hand om ceremonin. I Sverige idag använder vi vanliga stearinljus i stället för olivoljelamporna.

– Tidigt på onsdagsmorgonen, när daggen ännu ligger kvar på marken, går de vuxna ut. De besöker släktingars gravar och går ut på ängar och åkrar. Där sprider de ut lite äggskal. Och samlar daggdroppar från gräset. Vattnet tar de hem i ett glas för att välsigna familjen med. De stryker lite dagg i barnens ansikten. Sedan nästan tävlar alla om att få visa upp sin gästfrihet och går runt och hälsar på varandra och önskar gott nytt år. Här i Sverige gratulerar vi ofta via telefon istället, de som inte har yazidiska grannar förstås.

På nyårsafton tänder de eldar. Elden är helig, liksom solen, man skulle kunna beskriva elden som solen på jorden:

– När jag kom till Sverige förstod jag hur mycket solen betyder för jorden och människorna. I Sverige längtar alla efter solen!


Det här är april månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , , ,

Shubho Nabobarsho! Gott nytt bengaliskt år!

Fariya Laila, aktiv i Föreningen SUS – kvinnoprojekt i Bangladesh, berättar om det bengaliska nyårsfirandet.
Det bengaliska nyåret är en färgsprakande festdag där mycket av fokuset ligger på enighet över religionsgränser och infaller den 14 april varje år. Firandet av det bengaliska nyåret har växt och har de senaste åren kommit att bli populärt i Sverige även bland icke-bengaler tack vare de många bengaliska föreningarnas öppna verksamheter runt om i landet. Ofta är det de bengaliska studentföreningarna som arrangerar kulturarrangemang och i synnerhet nyårsfirande vid Sveriges olika universitet som gjort att det bengaliska nyåret kommit att bli känt bland icke-bengaler.
Det var också genom en bengalisk studentkår som Fariya kom att bli aktiv i när hon först kom till Sverige 2004 och studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Då, precis som idag, lade man mycket tid på att arrangera nyårsfirandet. Idag bor Fariya i Sundbyberg och arbetar som utredare på Universitets- och högskolerådet och är aktiv i föreningen för SUS i kvinnoprojektet i Bangladesh.

Foto: privat

Vad är historien bakom nyårsfirandet?
– Det hela började med Kung Akbar som var en av de största mogulhärskarna. Eftersom mogulriket bestod av människor med så många olika religionstillhörigheter försökte han på olika sätt ena folket, och ett sätt var att anordna gemensamma högtider, så som just det bengaliska nyåret. Det bengaliska nyåret följer varken den islamiska eller den gregorianska kalendern. Vid tiden då Akbar den store regerade var rikets ekonomi nästan uteslutande byggd på jordbruk. Kung Akbar var visserligen muslim men han ansåg att den islamiska kalendern inte passade det rurala jordbrukssamhälle han styrde. Därför kom Banglakalendern till, och med det även det vi kallar för det bengaliska nyåret som infaller den fjortonde april i den gregorianska kalendern varje år. I år blir det år 1425. Men det bengaliska nyåret firas inte bara i Bangladesh utan också i centrala- och norra Indien, men där kallas det Vaisakhi.

Hur firas nyåret?

Dagen brukar traditionellt firas med olika former av kulturarrangemang, allt från körsång, teaterföreställningar, dans och marknader. På marknaderna finns ofta traditionellt hantverk till salu. Dessutom finns det några maträtter som är ett måste, Panta Ilish, Panta bhat, friterat fisk och bhorta (mosade grönsaker med chili, lök, korriander, senapsolja.)
”Kvinnor brukar klä sig i vit saree med röd brodyr och männen i röd punjabi. Också dessa kläder brukar finnas till försäljning vid marknaderna. Det är vanligt att kvinnorna brukar ha blommor i håret också.
”Det som gjort det bengaliska nyårsfirandet mest känd för omvärlden är troligtvis Mangal Shobhajatra, den festival som organiseras på nyårsdagen. Också denna organiseras av lärare och studenter vid fakulteten för konst vid Dhakauniversiteten i Bangladesh. Festivalen brukar anses vara ett uttryck för den bengaliska sekulära identiteten.

Hur firas högtiden i Sverige?
”I Sverige finns det många bengaliska föreningar, dels de många studentföreningarna, men i Stockholmsområdet har vi många aktiva i t ex Hallunda, Kärrtorp och i Kista. Firandet brukar gå till på liknande vis varje år. Oftast har man olika matstånd med olika bengaliska maträtter (samusa, chotpoti, bullar etc) kläder från Bangladesh och smycken, som sedan följs av ett kulturprogram, där det vanligen ingår musik, teater dans och poesi.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,

Mångkulturella almanackan som hjälpmedel i likabehandlingsarbetet

Genom en sökning på Google visar det sig att 59 olika verksamheter använder sig av Mångkulturella almanackan i sina likabehandlingsplaner. De flesta av verksamheterna är förskolor och grundskolor upp till årskurs sex, men här finns även universitet.

Mångkulturella almanackan använd ofta av skolor och förskolor i deras aktiva, främjande arbetet för att motverka kränkande behandling inom diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. En del använder den som ett planeringsverktyg, så att aktiviteter inte läggs samtidigt med större högtider. Detta för att göra aktiviteterna tillgängliga för fler – både föräldrar och elever. Andra använder den för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Inget barn ska behöva känna sig kränkt, behöva utstå, eller uppleva diskriminering i den svenska skolan eller förskolan. Detta står tydligt formulerat i skollagen, i skolans värdegrund och i diskrimineringslagen. Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna ska alla barn oavsett tillhörighet känna sig lika mycket värda.

Mångkulturella almanackan kan bland annat användas som ett redskap för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Att arbeta med elevers namnsdagar eller traditioner som oftast inte existerar i en traditionell almanacka betyder mycket för elevernas identitetsskapande, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på Kärrtorps gymnasium. ”Att låta eleverna berätta om sig själva ger dem en känsla av att få bidra med något som de själva tycker är viktigt”.

I en klass på Granbackaskolan i Solna arbetar man aktivt med skolans värdegrund. Här arbetar elever i årskurs 5 med värdegrundsarbete 40 minuter varje vecka. Lektionerna går ut på att eleverna tillsammans ska få diskutera olika ämnen som är kopplade till skolans värdegrund, berättar Jörgen Rosqvist som är lärare på skolan.

Verkligheten skiljer sig åt och kan se väldigt olika ut för olika verksamheter. Det är till exempel inte alla som har likabehandlingsarbete inskrivet i schemat och har istället en känsla av att tiden inte räcker till för att göra alla saker som man vill. Med Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna finns olika övningar som tar olika lång tid att genomföra.

Fler traditioner och firande kan genom Mångkulturella almanackan bli synligare, också barns kulturer och religioner som i andra sammanhang hamnar utanför bli mera uppmärksammade.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen för skolan och förskolan. Lagändringen innebär ett ökat ansvar för utbildningsanordnare att förebygga diskriminering på skolor och förskolor, att verka för lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är, att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 5. Intervju: almanackan på jobbet, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

Internationella koltdagen, ”-Vi har inget att skämmas över.”

Idag uppmärksammas samiska koltdagen. Vi talade med Anders Rimpi som är en av många samer som idag valt att bära kolt. Anders är kompositör, sångare och lulesame född i Göteborg.

Foto: privat

Vad är egentligen en kolt?
-Kolt är bara den svenska benämningen på en del av de samiska kläderna, alltså den övre delen. Gákti heter hela dräkten på nordsamiska, och gábdde på lulesamiska, som är den samiska jag talar. Koltar kan se väldigt olika ut. En del är korta, en del går till låren, lulesamernas går ännu längre ned. Allt beror på vilket område man kommer ifrån. De olika delarna av dräkten berättar vilket område man är från. I Karasjok har man till exempel en stor hatt och i Kautokeino har vi ”bling bling-samerna” med mycket breda mönster.
Kolten är en del av den samiska slöjden. Ett hantverk, både vävandet av bälten, tennbroderier och såvidare. Hantverket lärs ut på slöjdskolor t ex i Jokkmokk, så den bär mycket historia i sig själv och personen som bär den. Det är inte bara ett plagg. Om jag inte härstammar från exempelvis Kautokeino så ska inte jag ha någon detalj i min dress från Kautokeino. Men det är ju sånt som kan bli så fel och ofta händer när utomstående får för sig att göra sådana plagg.

Hur vanligt är det att man bär kolt?

-Är man i samisk majoritet där folk bär kolt så känns det väldigt konstigt att inte ha kolt på sig, den berättar ju vem man är. Är man på en samisk högtid eller fest eller begravning då har man kolt på sig. Men det är mindre vanligt som varddagsplagg, då har man andra samiska attribut, vissa sjalar, armband, vissa skor. Skoband är också en viktig del av kolten. Och även de är olika från olika områden, vissa har stora tofsar. Det är ett stort diskussionsämne i Sapmi, när samer träffas blir det ofta att man frågar ”vem har sytt den grejen, vem har sytt det”. Samer som bor i Sapmi kan ofta ha flera koltar. Det kan vara sommarkolt, bröllopskolt o s v.

Varför uppmärsammas dagen?
-Det handlar om att vi vill visa att vi inte har något att skämmas över. Idag skäms inte samer över sitt ursprung som aå som förr, under lång tid har inte folk använt kolt, så idag är det ett sätt att visa att man hör samman och på det viset stärka sin samiska identitet.

Är det många som uppmärksammar dagen?
-Jag ser hela mitt facebookflöde hur samer använder det. Här i Göteborg räknar man kanske inte att det är så många med kolt. Men jag ska bära den när jag går och hämtar mitt barn på förskolan senare idag!

För den som är intresserad av att höra hur lulesamiska låter kan man spana in Anders Rimpis musik på hans soundcloud. På spotify finns dessutom Anders julsånger på samiska.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan