Layltul Bara’at – Förlåtelsens natt

Vid solnedgången den 15:e i månaden Sha’ban i den islamiska kalendern, infaller Laylat al Bara’a (Förlåtelsens natt). Natten är ett tillfälle att rannsaka sig själv och be om ursäkt för tillkortakommanden, men också att förlåta andra. Natten brukar sällan ses som ett tillfälle för fest. Vanligare är att natten spenderas i lugn och ro i gudsåminnelse (dhikrullah), bön (du’a) och meditation (muraqaba).  Det är vanligt att man någon gång efter solnedgången besöker släktingars gravplatser.

I vissa traditioner är moskéerna öppna denna natt och ses som en viktig del av det islamiska kalenderåret, men i vissa traditioner är det främmande att natten uppmärksammas över huvudtaget. Enligt profetiska traditioner (berättelser om profeten Muhammed) fastade profeten mycket i månaden Sha’ban. Natten fungerar ofta som en förberedelse inför fastemånaden ramadan. Många passar på att städa sina hem och vissa väljer att fasta några dagar som en förberedelse för den stora fastemånaden.

På persiska kallas natten Shab-e barat, och på turkiska Berat Kandili. I den shiitiska traditionen anses att Mahdi, den tolfte imamen, föddes denna natt. Eftersom natten infaller i mitten av månaden Sha’ban, kallas den ibland även för Nisf Shaban (=mitten av månaden Shaban) på arabiska.

Natten räknas som en av fem viktigare nätter i den sunnimuslimska traditionen. Dessa nätter kallas ibland för qandil-nätterna (arabiska: qandil, från latin: candela, jämför engelskans candle, på svenska: ljus, stearinljus).  De övriga fyra nätterna är Laylat al Qadr (Allmaktens natt), Mawlid al Nabi (firandet av profetens födelse), Laylat al Ragha’ib och Laylat al Miraj (profeten Muhammeds himmelsfärd). I vissa länder, främst de som en gång hört till Ottomanska riket, tänds belysningar i minareterna under dessa nätter.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar | Märkt , , , ,

Äggfärgning och yezidiskt nyår

Det yezidiska nyåret (sere sal) firas på röda onsdagen (chwarsheme sûr), som infaller första onsdagen efter den 14 april. Nyåret firas till minne av när påfågelängeln Melek Taws enligt yezidisk tradition steg ned till jorden och spred sina färger och allt liv.

En viktig del i det yezidiska nyårsfirandet är att färga ägg. Det brukar sägas att de färgade äggen symboliserar påfågelns färger. Att färga ägg går som bekant igen i många högtider och traditioner världen över, speciellt under vårens återfödelse- och fruktbarhetsritualer. Även vid nawrouz, nyåret som firas av perser, kurder, afghaner och många fler, är det vanligt att man färgar ägg och dekorerar haft sin-bordet.

ägg1.jpg

Färga dina egna vårägg!

För att få så här snygga ägg färgade vi vita ägg i tre olika kastruller. En kastrull med blåbär, en kastrull fylldes med skal från rödlök och den tredje kastrullen med gurkmeja. Annat som fungerar bra att färga med är rödkål och rödbetor. Att blanda i en skvätt ättika eller vit vinäger är att rekommendera, då det hjälper färgen att sätta sig.

 

Färgen blir matt, men om det är glansiga ägg du vill ha kan du putsa dem med lite hushållspapper och lite, lite matolja. Se till att äggen är torra först!

Färgerna kan variera beroende på hur länge du kokar äggen och hur mycket av råvarorna du har i kastrullen. Det kan vara kul att ge äggen olika nyanser. Ett sätt är att ta upp ett ägg ur lagen lite då och då.

 

ägg2.jpg

Äggen får fina färger av gurkmeja och skal från rödlök.

 

Gott nytt Sere sal! Sere sal piroz bêt!

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar | Märkt , , , ,

Våren kommer med Al-Khidr och Sankt Göran

Den 23 april firar scouter över hela världen S:t Georgsdagen.  De läser legenden om Sankt Georg och draken, ordnar en fest eller ett evenemang.

Men varför och vem var S:t Georg? Jo det är faktiskt S:t Göran med ett annat namn. Sankt Göran var en riddare som föddes i nuvarande Turkiet på 200-talet. Legenden säger att han vid ett tillfälle räddade en stad och dess prinsessa från en våldsam och hotfull drake. Statyer med S:t Göran och draken finns bl.a. i Storkyrkan i Stockholm och på Åbo slott i Åbo. Den 23 april firas Sankt Göran i katolska kyrkan.

Samma helgon firas också 5–6 maj. I den serbisk-ortodoxa kyrkan firas han vid vårhögtiden Đurđevdan. På romani kallas högtiden Ederlezi, och är en av de viktigaste högtiderna för romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. Då firas våren och grönskan som kommer tillbaka. Samma helgondag hamnar på olika datum på grund av olika kalendrar.

Den islamiska profeten al-Khidr (”den gröne”) beskrivs som en odödlig profet som undervisade både Moses och Alexander den store i religionens andliga hemligheter. I vissa berättelser räddar Khidr en nödställd som är på resa. Därför håller många muslimska romer Khidr som sitt skyddshelgon. Bland muslimer och kristna från Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Khidr.

Den alevitiska högtiden Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan profeten Khidr och profeten Elias (Ilyas). Elias sägs ha druckit av vatten som gjorde honom odödlig, precis som Khidr. Hıdırellez firas med utflykter i naturen. I träden kan man hänga upp önskningar för året.

Vi firar högtiden lite efterskott på Mångkulturellt centrum. Välkommen onsdagen den 8 maj. Då finns möjlighet för barn att prova på aktiviteter med Homenetmen scoutkår från Södertälje. Sedan berättar Marita Castro historien om Sankt Göran och draken.
Nevin Kamilagaoglu, Alevitiska Riksförbundet berättar om högtiden Hıdırellez och Ali Çağan spelar saz och sjunger alevitiska sånger. Se hela vårprogrammet här!

sankt Göran

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , , , , , , , , , ,

Ny bok om de fem bönerna

En extra programpunkt har tillkommit i vårt vårprogram. Strax innan ramadan inleds har vi glädjen att få vara värdar för ett boksläpp för en ny bok om bön. Välkomna till Mångkulturellt centrum fredagen den 26 april.
Mariama Jobes bok Imane handlar om de fem bönerna som muslimer dagligen ber, och trons berg- och dalbana. Tron kallas för Imane, det är också ett namn som många flickor bär.
Mariama Jobe vann finalen i Ortens Poesi 2016. Förra året gav hon ut diktsamlingen Sannu och i år kommer alltså Imane. Boken tar upp högerextrema vindar och islamofobi men utforskar också inbördeskriget i den unga muslimens hjärta, mellan det materiella och det andliga. Med exempel ur sitt eget liv har Mariama skrivit kring bönerna och försökt konkretisera det som gör oss alla till människor, sorgen av att förlora en närstående, utbrändhet, sjukdomar och sjukhusbesök, skolgången.
Boksläppet sker i Utställningshallen. 18.00 inleder vi, därefter framträder en ung poet på temat stolt muslim, kl. 19.00 boksamtal med Mariama Jobe. Vi bjuder bl.a. på gambisk dryck och piroger. I Valdagsrummet intill utställningshallen finns aktiviteter för barn. Biblioteket , en trappa ner, är reserverat som bönerum under kvällen.

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , ,

April 2019

Vecka 14

Måndag 1 Första april

Kha b-Nisan/Akitu. Assyriska nyåret

Sizdah bedar. Trettondagen av Nouruz, persisk tradition

Irans nationaldag

Tisdag 2 Laylat al-Miraj. Profetens himmelsfärd, sunnimuslimer

Världsautismdagen, FN

Onsdag 3

Torsdag 4

Fredag 5 Nymåne

Qing Ming. Gravstädningsdagen, kinesisk tradition

Lördag 6 Guri Padwa. Sydindiskt nyår

Söndag 7 Jungfru Marie bebådelsedag, ortodoxa, julianska kalendern

Världsdagen till åminnelse av offren för Rwandas folkmord, FN

Världshälsodagen, FN

Mors dag, Armenien

 

Vecka 15

Måndag 8 Internationella romadagen

Tisdag 9 Mikael Agricola-dagen. Finska språkets dag

Iraks nationaldag

Onsdag 10 Internationella koltdagen, samisk tradition

Torsdag 11

Fredag 12 Internationella dagen för gatubarn, Consortium for Street

Children

Lördag 13 Songkran. Thailändska nyåret (3 dagar)

Internationella turbandagen, sikher

Söndag 14 Palmsöndagen, katoliker, protestanter

Pohela Boishaki. Bengaliska nyåret

Rama Navami. Guden Ramas födelse, hinduer

Khalsa. Församlingens grundande, sikher

Vaisakhi, Baisakhi. Skördefest och nyår, hinduer, sikher

 

Vecka 16

Måndag 15 Världens konstdag, International Association of Art

Tisdag 16

Onsdag 17 Sere Sal. Yezidiska nyåret

Syriens nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 18 Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

Den meänkielispråkiga litteraturens dag

Fredag 19 Fullmåne

Långfredagen. Jesus död på korset, katoliker, protestanter

Laylat al-Bara’at. Förlåtelsens natt, sunnimuslimer

Theravadabuddhistiska nyåret

Högtid till minne av Jesu död, Jehovas vittnen

Hanuman Jayanti. Apgudens dag. (Firas även andra datum i Indien), hinduer

Lördag 20 Påskafton, katoliker, protestanter

Pesach. Påsk (8 dagar), judar

Första dagen i Ridván, bahá’íer

Kinesiska språkets dag, FN

Söndag 21 Påskdagen. Jesus uppståndelse (flaggdag), katoliker, protestanter

Vårblot vid Uppsala högar, Samfundet Forn Sed

Palmsöndagen, ortodoxa

Världsdagen för kreativitet och innovationer, FN

 

 

Vecka 17

Måndag 22 Annandag påsk, katoliker, protestanter

Internationella dagen för Moder Jord, FN

Tisdag 23 Världsbokdagen, Unesco

23 Nisan. Barnens dag, Turkiet

Engelska språkets dag, FN

Spanska språkets dag, FN

Sankt Georgsdagen, katoliker, scouterna,

 

Onsdag 24 Årsdagen av folkmordet i Osmanska riket 1915

Försöksdjurens dag, IAAPEA (International Association Against Painful Experiments on Animals)

Internationella ledarhundsdagen, Sveriges Ledarhundsförare, SLHF och Synskadades Riksförbund

Torsdag 25 Världsmalariadagen, WHO

Fredag 26

Lördag 27  Nederländernas nationaldag. Kungens dag

Söndag 28 Ålands flaggas dag

Nionde dagen i Ridván, bahá’íer

Världsdagen för arbetsmiljö, ILO

Påskdagen, ortodoxa

 

Vecka 18

Måndag 29 Skärmfria veckan inleds

Annandag påsk. De dödas vilodag, syrisk-ortodoxa

Dansens dag, Svensk Danskommitté

Tisdag 30 Valborgsmässoafton

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för april

I april uppmanar vi till skolgårdsdans, boktipsande, diskussioner om skärmanvändande och att prova på att göra era egna geometriska konsthantverk.

 

 

 

 

 

 

 

:: Hämta Pedagogiska pärlor för april 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , ,

Gott nytt år och halva priset på almanackan

Gott nytt år! Nu har vårdagjämningen varit och vi går mot ljusare tider. Tror alla känner att det är en ny tid som kommer. Perser, kurder, aleviter, bahá’íer, uzbeker, afghaner, wiccaner med flera har nyår. Hinduer firar vårfest med Holi.

Då firar vi genom att sänka priset på årets almanacka med 50%.

Beställ i vår webbshop: https://mkc.nordicshops.com/

Eller kom och hälsa på oss på Mångkulturellt centrum i Fittja och köp i butiken.

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Fastan funkar! Om Esters fasta

Isak Gerson är gästskribent på Mångkulturella almanackan idag och skriver om Esters fasta som inleder Purim.

Vid soluppgången började ta’anis Ester, Esters fasta, som när den slutar på kvällen inleder högtiden Purim. Även om jag inte är särskild fäst vid högtiden i sig tycker jag väldigt mycket om fastan. Den har en helt annan stämning än de andra årliga judiska fastedagarna, som med undantag för Jom Kipur är sorgefastor.

Textstödet för fastan kommer från Esters bok (som hela Purim kretsar kring). Ester lever som dold jude i Babylonien. Hon lyckas gifta sig med kungen. När kungens rådgivare får tillstånd av kungen att utrota judarna i landet (med den kända motiveringen ”There is a certain people scattered abroad and dispersed among the peoples in all the provinces of thy kingdom; and their laws are diverse from those of every people; neither keep they the king’s laws; therefore it profiteth not the king to suffer them.” (3:8) som ekar i millennier av antisemitisk propaganda) får Ester i uppgift att stoppa folkmordet. Och där, inför att hon ska träffa kungen för att tala med honom säger hon till sin medkonspiratör Mordechai: ”Go, gather together all the Jews that are present in Shushan, and fast ye for me, and neither eat nor drink three days, night or day; I also and my maidens will fast in like manner; and so will I go in unto the king, which is not according to the law; and if I perish, I perish.” (4:16)

Den ursprungliga fastan är alltså en förberedelse för strid. Ester kände att en fasta för hela folket skulle hjälpa henne få med sig kungens välvilja vid hennes audiens. Esters bok är känd för att vara den enda boken i den hebreiska bibeln som inte innehåller Guds namn i texten. Vissa har försökt rättfärdiga inkluderandet i kanon med att fastan är ett sätt att åkalla ett gudomligt ingripande, men jag tror att man kan läsa Esters bok på ett helt annat sätt. Fastan hon utlyser tror jag är tänkt att visa två saker:

  1. Att det finns en organiserad beredskap bland judarna i Babylonien. Den enda jude texten berättar att Ester har kontakt med är hennes bror Mordechai som verkar organisera mycket av motståndet mot folkmordskampanjen. Om hon lyckas utlysa en fasta för hela folket på så kort tid visar det att det finns ett stort och fungerande nätverk bland den babylonska diasporan.
  2. Att folk var redo att ge vad de hade. Att fasta i tre dagar som arbetare i ett så varmt land är ingen liten uppoffring. Men om folk var redo att fasta ändå visade det att de var redo för seriöst motstånd.

Ett sätt att förstå Esters fasta kan vara att titta på kampmetoderna vi använder i vårt samhälle idag. Förra veckan organiserades skolstrejker runt om i världen, inklusive här i Sverige. Ingen tror att elever kan orsaka ekonomisk skada genom att strejka en dag. Men det var inte heller poängen. Poängen var att visa vilken beredskap och vilket engagemang som finns i frågan. När folk i hela landet gav över en miljon bara första dagen efter Hamnarbetarförbundets strejkvarsel kunde Hamn vinna. De flesta vet nog att en miljon att strejka för inte hade räckt långt mot Svenskt Näringsliv, men det visade vilken uppslutning som fanns bakom Hamnarbetarförbundet. Vi som förhandlat fackligt vet hur betydelsefullt det är med såväl strejker som flygbladsutdelningar och blockader. Att ha kamrater runt en som visar vilket stöd man har hjälper en inte bara att försvaga motparten, utan också att stärka sig själv.

Fastan funkar. Ester får träffa kungen och övertyga honom. Enligt boken kan kungen inte upphäva fattade beslut, men kungen fattar ett nytt beslut om att judarna är helt fria att försvara sig mot folkmordet. Och det gör de verkligen. Kungens antisemitiske rådgivare och hans söner hängs, och judarna dödar 75 000 av de som kommer för att utrota dem. Babylons alla judar kanske inte var med henne i rummet, men efter fastan vill jag ändå tänka att det kändes så för henne.

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , , , , ,

Årstiderna på olika språk i 2019 års almanacka

På varje kalenderuppslag i Mångkulturella almanackan 2019 finns ord för årstidernas namn. Det kan finnas fler rätta svar än detta eftersom samma ord kan finnas i flera språk.

JANUARI

Kurdiska/kurmanji/sorani

Turkiska

Franska

Ryska

Amarinja

 

FEBRUARI

Arabiska

Dari

Kinesiska

Kroatiska

 

MARS

Finska

Nordsamiska

Kurdiska, sorani

Kurdiska , sorani

 

APRIL

Arabiska

Franska

Amarinja

Nordsamiska

 

MAJ

Engelska

Jiddisch

Quechua

 

JUNI

Turkiska

Somaliska

Kinesiska

Quechua

 

 

JULI

Jiddish

Thai

Nederländska

Kroatiska

 

AUGUSTI

Jiddish

Uzbekiska

Finska/meänkieli

Kurdiska/kurmanji

Arabiska

 

SEPTEMBER

Nordsamiska

Quechua

Arabiska

Nederländska

 

OKTOBER

Nordsamiska

Amarinja

Norska/danska

Turkiska

 

NOVEMBER

Kurmanji

Somaliska

Uzbekiska

Tamil

Kroatiska

 

DECEMBER

Spanska

Meänkieli/finska

Uzbekiska

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt ,

Memmans resa

Memma, eller mämmi som den heter på finska, är en finsk klassisk påskdessert, gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Exakt när finnarna började äta memma är okänt, men troligtvis började memmans resa hos persisktalande folkslag, som sedan förde den med sig till Ryssland. Därifrån kom den till Finland, där den kom att bli älskad och få ett nytt namn, och kanhända lite andra ingredienser. Och nu har cirkeln slutits eftersom iranierna i Finland och Sverige har upptäckt att memma nästan är identisk med samanu, en rätt som spelar en viktig roll i det traditionella firandet av Nouroz-firandet..

För på haft sin-bordet som dukas fram inför Nouroz ska det enligt traditionen finnas sju saker från naturen som börjar på ”s”. Som sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och så förstås, samanu. Haft betyder 7 (sju) och ”sin” är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven ”s” i det latinska alfabetet.

Maria Masoomi är jämställdhets- och integrationskonsult och har dessutom bra koll på mat.

Hur hamnade memman på haft sin-bordet?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. När jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som är mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten.

Memma

Memma (bild Wikipedia)

samanu

Samanu (bild Wikipedia)

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , ,