Nu sänker vi priset ännu mer

Nu sänker vi priset på Mångkulturella almanackan för 2019 till 30 kr styck. Det priset gäller från 23 augusti till 23 september. Då slutar vi sälja almanackan för 2019, och öppnar för förhandsbeställning av almanackan för 2020. Köp i vår webbshop eller hos oss på Mångkulturellt centrum.

Omslag Mångkulturella almanackan 2019

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt

Pedagogiska pärlor för augusti

I samband med skolstart kommer nu augustis pärlor.  Denna månad uppmanar vi till samtal kring kräftor och surströmming samt att åter vaja med vimplar och Sápmis flagga.

bild av övningspdf

:: Hämta Pedagogiska pärlor för augusti 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , , , ,

Några flaggor i augusti

samisk flagga

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets 13:e Samekonferens i Åre. Den 15 augusti är därför en av de samiska flaggdagarna. Totalt finns 12 samiska flaggdagar på året. Cirkeln är en symbol för solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger kommer från den traditionella samiska dräkten. Sápmi, är det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden. Det omfattar delar av norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland.

regnbågsflagga

Regnbågsflaggan, även kallad Prideflaggan, skapades i USA på 1970-talet. Första gången den officiellt visades var under San Fransisco Pride 1978. Flaggans många färger återspeglar mångfalden inom HBTQ-rörelsen och flaggan används ofta som en symbol för stolthet. Den största Pridefestivalen i Sverige är den som sker i Stockholm varje år i månadskiftet juli-augusti.

wiphala

En annan regnbågsflagga är wiphalan som är en kvadratisk flagga med ett mönster bestående av 49 små kvadrater i regnbågens färger. Den skapades i Anderna i Sydamerika och används av flera urfolk från Sydamerika.  Carmen Blanco från Uppsala är född i Peru och säger: Ibland använder jag den på miljödemonstrationer, just för att den bejakar mångfalden. Eller på FN-dagen Internationella dagen för världens ursprungsfolk 9 augusti och på Urfolkens kampdag 12 oktober.

9 augusti är förstås också en dag för den samiska flaggan.

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , , , , ,

Kräftfiske i augusti

Mollie Jonsson intervjuar sin pappa:
Kräftfisket är en seglivad tradition i min släkt. Har fisketraditionen inom släkten sett likadan ut i alla tider och varför fiskar vi än idag? För att få svar på dessa frågor vände jag mig till min far Henrik, som har fiskat kräftor sen barndomen på 1960-och 70-talet.

– Mina morföräldrar och föräldrar hade som tradition att fiska kräftor vid premiären då, i början av augusti, berättar Henrik. Tidigare var ju kräftfiskepremiären reglerad. Fram till ett visst årtal som jag inte riktigt har koll på.

Varför kräftfiskepremiären är just i augusti, menar Henrik, beror på att det från början var adeln som hade tillgång och tillåtelse att fiska medan bönder och ”övriga” inte hade samma möjlighet. När det blev flera små markägare som ägde mark, istället för bara adeln och kyrkan, var det oroliga röster som menade att fisket behövdes regleras för att undvika att alla kräftor skulle bli helt uppfiskade. Då tilldelades kräftfisket ett premiärdatum, likt älgjakten.  ”… Om jag nu inte minns fel.” tillägger han. Nu har inte kräftfisket längre ett lagstadgat datum, utan i de flesta sjöar kan du fiska genom hela säsongen.

Förberedelserna innan fisket är omfattande:
– När jag var mindre, och framför allt när mina barn var mindre, allt det här med att få med sig matsäck, få med sig tält för att sova över vid sjön. Grilla på plats. Fixa fram bete. Antingen fick man fiska bete eller så fick man köpa betesfisk men helst ska den vara egenfångad. Själva fisket har väl förfinats genom åren. Du fiskar i kräftmjärdar, du har bete. Numera har det förfinats så du har en betesbox så det inte blir lika geggigt. Du lägger i burarna på tidig kväll, eftermiddag. Vittjar vid åtta nio tiden när det börjar skymma lite. Sen gör du eventuellt en vittjning till framåt nattetimmarna, och sen plockar du upp dem. Sen innan det fanns bättre burar var man ju tvungen att plocka upp de innan det ljusna, så säg tre fyra [på morgonen]. För annars gick ju kräftorna ut ur burarna.

Henrik berättar om hur barnen har haft en speciell plats i kräftfisket i släkten. Han själv fick lära sig fiska av sina morföräldrar och föräldrar. Traditionen gick i arv från hans mormor vars familj ägde en bit mark med tillhörande vatten. Kräftfiske är hyfsat säkert att utöva och barnen kan hjälpa till vid första vittjningen. Han tycker att kräftfisket är ett bra avslut på sommaren för barnen, ett sätt att samla familjen innan hösten nalkas.

Mollie Jonsson

Mollie Jonsson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

infrångade kräftor

En fångst sommaren 2018. Foto Mollie Jonsson

BEGREPP

Mjärde. Ett fångstredskap som används vid exempelvis kräftfiske, även kallat kräftbur. En bur i cylinderform som har två öppningar för kräftorna att krypa in i. En mjärde är vanligtvis gjort av samma material som fiskenät.

Betesbox. En liten kvadratisk ”låda” med hål i som är gjord i olika material, som till exempel plast. Boxen placeras i mjärden då den är fylld med bete för att locka till sig kräftorna. Ofta används fisk som bete.

Vittja. Att vittja under kräftfisket innebär att tömma burarna som blivit fyllda med kräftor eller att kolla hur det ser ut i alla burar. Ofta behövs det vittjas två gånger under en fisketur.

Mjärde

Mjärde sätts ut. Foto Holger Ellgaard från Wikipedia

Varför fiskas kräftor under kvälls- och nattid?

Kräftor är ett nattdjur och aktiva under nätterna. De som fiskar brukar försöka vara så tysta som möjligt för att inte skrämma iväg kräftorna från mjärden. Bästa sättet är att använda en roddbåt. Sen vill man ju inte avslöja sina bästa ställen för andra fiskare i samma vatten.

 

RECEPT

Under kräftskivan serveras inte bara kräftorna utan vanligtvis brukar annan mat serveras till. I min släkt är det vanligaste komplementet paj och framförallt ost- och skinkpaj.

Pajdeg
100 gram smör
2 1/2 dl mjöl
Två matskedar kallt vatten
Gärna en matsked sprit (ger frasighet)

Det ska vara i en springform med avtagbar kant (24cm)

Arbeta ihop smöret och mjölet så det blir en grynig massa, tillsätt sedan kallt vatten och sprit. Forma degen i springformen tills du får en hög kant. Täck kanten med folie så att inte kanten med degen glider ner. Grädda i 12 minuter i 225 grader. Ta sedan bort folie.

 

Fyllning
3–4 dl matlagningsgrädde
Två ägg
Riven ost, ca fyra till fem dl
Salt, vitpeppar, paprikakrydda
Rökt skinka, 150 till 200 gram skuren i strimlor
En halv röd paprika i strimlor
Fyra tomatskivor att toppa med

Vispa ihop grädde och ägg, krydda. Häll i osten. Fördela skinkan i pajskalet, häll över äggblandningen. Toppa med paprikan och tomaten. In i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter, kolla att smeten har stannat. Om smeten har stannat är pajen klar och färdig att serveras.

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Augusti 2019

Torsdag 1 Nymåne

Gudsmodersfastan, ortodoxa

Moder Jords dag, tradition från sydamerikanska urfolk

Lammas. Skördefest, wiccaner

Schweiz nationaldag

Fredag 2 Pitemålets dag, Pitemålsakademin

Republikens dag, Makedonien

Minnesdagen för förintelsen av romerna, EU

Lördag 3

Söndag 4

 

Vecka 32

Måndag 5

Tisdag 6 Kristi förklaring, ortodoxa

Hiroshimadagen, FN

Bolivias nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 7 Qi Xi. Sju systrars festival, kinesisk tradition

Torsdag 8

Fredag 9 Internationella dagen för världens ursprungsfolk, FN Samisk flaggdag

Lördag 10 Arafatdagen. Vallfärdens höjdpunkt, sunnimuslimer

Söndag 11 Eid al-Adha. Offerhögtiden, sunnimuslimer

Tisha be-Av. Fastedag, judar

Fars dag, Brasilien

 

Vecka 33

Måndag 12 Elefanternas dag, World Animal Protection

Internationella ungdomsdagen, FN

Mors dag, Thailand

Tisdag 13 Eid al-Adha. Offerhögtiden, shiamuslimer

Vänsterhäntas dag, Lefthanders Club  (USA)

Onsdag 14 Pakistans nationaldag. Självständighetsdagen

Gudsmodersfastan, ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 15 Fullmåne

Surströmmingspremiär

Ullambana/Obon. Minnesdag för de döda (Vissa firar 15 juli), östasiatisk buddhistisk tradition

Marie himmelsfärdsdag, katoliker, ortodoxa

Raksha Bandan. Syskonkärlekens högtid, hinduer

Samisk flaggdag.  Sameflaggans antogs denna dag 1986

Indiens nationaldag. Självständighetsdagen

Fredag 16

Lördag 17

Söndag 18 Samisk flaggdag. Samerådets grundande 1956

 

Vecka 34

Måndag 19 Kristi förklaring, ortodoxa, julianska kalendern

Världsdagen för humanitärt arbete, FN

Afghanistans nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 20 Sankt Stefans dag, Ungern

Onsdag 21 Eid al-Ghadeer, shiamuslimer

Torsdag 22 Rötmånaden slutar, Sverige

Fredag 23 Krishna Janmashtami. Guden Krishnas födelse, hinduer

Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande, Unesco

Lördag 24 Ukrainas nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 25

 

Vecka 35

Måndag 26 Samisk flaggdag. Första sametinget i Sverige 1993

Tisdag 27 Raul Wallenbergs dag

Onsdag 28 Marie himmelsfärd, ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 29

Fredag 30 Nymåne

Lördag 31 Hijra. Nyår, sunnimuslimer

Lyskväll, tradition längs Bottniska viken

Muharrem-fastan (12 dagar), aleviter

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Meänmaa – landet i norr

Tornedalen är ett område som ligger i nordöstra Sverige och nordvästra Finland, på båda sidor om gränsen. I Tornedalen talas språket meänkieli, som betyder vårt språk. På senare tid har det meänkielispråkiga området också börjat kallas Meänmaa, som betyder vårt land på meänkieli. Dit hör även Gällivare och Kiruna som inte ligger i Tornedalen men där man också talar meänkieli.

Tornedalen har länge varit ett flerspråkigt område. Många tornedalingar talar både svenska, finska, meänkieli och samiska. Genom Tornedalen flyter Torne älv, som heter Tornionväylä på meänkieli och Tornionjoki på finska. Genom Tornedalen går också det som kallas norra polcirkeln. I området mellan polcirkeln och nordpolen går solen inte ner vid sommarsolståndet. När solen är uppe ett helt dygn brukar det kallas för midnattssol.

Den 15 juli firas Tornedalingarnas dag, eller Meänmaan päivä som den också kallas på meänkieli. Då flaggar man med meänflaku som är tornedalingarnas och de meänkielispråkigas flagga.

meänmaa landet i norr

Några bra ord att kunna på meänkieli:

väylä = älv
triivastua = att trivas
ummikko = person som bara kan ett språk
mettä = skog
raja = gräns
laakso = dal
kahvijuusto = kaffeost vanlig i Meänmaa, en typ av ost som används i eller till kaffet. Till efterrätt är det vanligt att man äter den med hjortron.
hilla = hjortron
napapiiri = polcirkel

hjortron

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , ,

Juli 2019

Vecka 27

Måndag 1 Somalias nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 2 Nymåne

Onsdag 3

Torsdag 4 Tirgan. Persisk midsommar

USA:s nationaldag. Självständighetsdagen

Fredag 5

Lördag 6 Chokhor duchen. Buddhas första undervisning, tibetanska buddhister

Internationella dagen för kooperativ, FN

Söndag 7 Tanabata. Stjärnfesten, Japan

 

Vecka 28

Måndag 8

Tisdag 9 Babs martyrskap, bahá’íer

Onsdag 10

Torsdag 11 Srebrenica-dagen. Till minne av massakern i Srebrenica i Bosnien- Hercegovina 1995

FN:s befolkningsdag

Fredag 12 Malaladagen, FN

Sankt Petrus och Paulus dag, ortodoxa

Lördag 13 Montenegros nationaldag

Söndag 14 Fars dag, Uruguay

Frankrikes nationaldag

Republikens dag, Irak

 

Vecka 29

Måndag 15 Tornedalingarnas dag

Skånska flaggans dag

Tisdag 16 Fullmåne

Asalha Puja. Dharmadagen, buddhister

Onsdag 17 Världsemojidagen, Emojipedia

Torsdag 18 Dihwa ad Raba. Mandeiska nyåret (inleds kvällen före)

Nelson Mandela-dagen, FN

Fredag 19 Fruntimmersveckan (19–24 juli), Sverige

Lördag 20 Colombias nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 21

 

Vecka 30

Måndag 22

Tisdag 23 Rötmånaden börjar, Sverige

Jamtska flaggans dag

Egyptens nationaldag. Revolutionsdagen

Fars dag, Vietnam

Onsdag 24

Torsdag 25

Fredag 26

Lördag 27 Sjusovardagen, finländsk tradition

Söndag 28

 

Vecka 31

Måndag 29 Stockholm Pride Festival (1 vecka)

Tisdag 30 Internationella dagen för vänskap, FN

Marockos nationaldag

Onsdag 31

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Majstång i Malung

– I Dalarna kallas midsommarstången för majstång, och majstångsresningen får man inte missa när man firar midsommar. Mycket folk samlas kring den gamla hembygdsgården (många man aldrig träffar annars). Alla är så himla finklädda under midsommar med folkdräkt och blommor i håret.

Detta är Ingegerds första beskrivning av sitt midsommarfirande. Trots att hon sedan länge flyttat ifrån sin hemort försöker hon alltid komma tillbaka till Malung under midsommar. Hon växte upp med midsommarfirandet i Malung och har många minnen från när hon var yngre.

Bild från Malungs hembygdsförenings hemsida

– Jag kommer ihåg när jag var liten och fick följa med min pappa ut och fiska under midsommarnatten, något som jag annars aldrig fick göra. Man skulle också plocka sju stycken olika blommor och lägga under kudden, då skulle man drömma om den man skulle bli gift med. Så vitt jag vet så funkade det däremot aldrig. Jag och en av mina systrar hade länge traditionen att på midsommardagen bege oss ut på en ordentlig skogsvandring. Vi gick nästan tre mil fram och tillbaka.

Idag har Ingegerd modifierat denna tradition en aning och hon berättar hur hon nu istället runt midsommardagen brukar ta med sig sin sambo och tillsammans med Naturskyddsföreningen bestiga ett av Malungs högsta berg: Gnupen.

Ingegerd berättar att sill, potatis, lax och hembakat är viktigt till midsommarlunchen. Till kvällen brukar det grillas tillsammans med släkt, vänner eller grannar. Jordgubbstårta måste finnas med. Man stannar uppe sent på natten och om det är fint väder sitter man utomhus. Hon tycker inte riktigt att det känns som midsommar om man måste hålla sig inomhus på grund av till exempel regn. Att spela Malungsvisan, en spelmansvisa, är också viktigt och denna måste spelas minst en gång under dagen. Det sista jag frågar Ingegerd är varför hon firar midsommar och vad hon tycker om firandet. Hon blir aningen ställd innan hon svarar och tycker att det är en svår fråga:

– Midsommar är liksom inrotat, det är kul att samlas. Sen är det något speciellt med ljuset också, man firar nog ljuset. Det är något som känns lite magiskt, vet inte riktigt varför. Men det finns ju många sagor kring midsommar.

Denice Lindblom

Denice Lindblom studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , ,

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt , , , , , , , , ,

Åländska midsommarstänger

Midsommaren är en av de mest firade högtiderna på Åland. Det finns en midsommarstång i nästan varje by. Ingen är den andra helt lik. Gemensamt för dem är att stången är 10-25 meter hög och försedd med enkla eller korsade rår. De enkla stängerna är vanligast i skärgården medan det finns flest korsade rår på landsbygden.

Det finns många tolkningar kring symboliken bakom midsommarstångens olika detaljer: vädret, sjöfarten, jordbruket, fisket eller en önskan om att skapa en finare midsommarstång än den i grannbyn.

Ålands bibliotek har mycket mer att berätta. Läs här!

Åländsk midsommarstång

Den här bilden på en åländsk midsommarstång kommer ur Mångkulturella almanackan 2019 och är av Irene Thisner som gjort alla illustrationer i almanackan.

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar | Märkt ,