Sverigefinnarnas dag, en påminnelse om sverigefinnarnas historiska och nutida kamp

Nina Jakku är en av Sveriges cirka 700 000 sverigefinnar. Nina är 40 år, doktorand i religionshistoria vid Lunds universitet och bor i Malmö. Hon är född i Kemi, en stad i norra Finland, men flyttade med familjen till Haparanda 1982 när hon var fyra år. I Haparanda (eller Haaparanta som staden också heter, det betyder aspstrand på finska och meänkieli) har över 80 procent av befolkningen finskt påbrå (SCB 2012) och den brukar ibland kallas Sveriges finskaste stad.

Vi pratar med henne med anledning av sverigefinnarnas dag, som uppmärksammas 24 februari. Sverigefinnarna är tillsammans med samer, romer, judar och tornedalingar Sveriges officiella nationella minoriteter. Sverigefinnarnas dag firas till minne av folklivsforskaren och predikanten Karl Axel Gottlund, som under 1800-talet startade den första sverigefinska föreningen i Sverige, och kämpade för skogsfinnarnas rättigheter i Värmland och Dalarna. Sverigefinnarnas dag är också officiell flaggdag för sverigefinska flaggan.

Hur har uppväxten i en så sverigefinsk stad som Haparanda påverkat dig? – – – Förmodligen mer än jag är medveten om. Sverigefinnarna är väl majoritet i Haparanda, men det finns många motsättningar. Varje fråga som har med finska språket att göra, skapar debatt. För ett tag sen fanns det ett förslag i Haparanda om att börja skylta på finska. Det skulle finansieras med pengar som staten betalar för att Haparanda är ett finskt förvaltningsområde. Då hördes många röster om att pengarna borde användas till gång- och cykelvägar istället, vilket absolut inte har något med finskt förvaltningsområde att göra. Det är som att dessa frågor ständigt kuppas av frågor som har majoritetssvenskarna i fokus. Det är liknande motsättningar som jag minns från min uppväxt. Men sverigefinne är något som jag börjat identifiera mig som på mycket senare tid, de senaste åren faktiskt.

Nu är det sverigefinnarnas dag. Är det något du uppmärksammar?
– Jag har på senare tid lyssnat mycket på Sisuradio (Sveriges radios finskspråkiga kanal) där dagen uppmärksammats en hel del. Jag har läst att det i olika kommuner uppmärksammas på olika sätt, på slott och med pyntade bussar på sina håll, i Västmanlands län exempelvis. Jag har själv inte planerat något firande. Troligtvis blir det inte mer än att jag skriver något på min Facebook. Jag märker dock att firandet verkar bli mer avancerat för varje år och kanske hittar jag ett sätt som passar mig, framöver.

Vilken funktion tänker du att dagen fyller?
För mig fyller dagen funktionen av att uppmärksamma sverigefinnarnas historia och nutid och jag anser att de frågorna behöver en större plats och vi har tagit en större plats, på senare tid. Men överlag är kunskapen om nationella minoriteter bristfällig. Precis som att samernas nationaldag eller romernas dag är viktiga att uppmärksamma, är sverigefinnarnas dag det.

Har du personliga erfarenheter av att kämpa för dina rättigheter som sverigefinne?
Jag har tidigare bott i Eslöv där ingen modersmålsundervisning gavs till barn på förskola. Jag ifrågasatte detta till förskolechefen, som visserligen var trevlig och villig att hjälpa till, men som svarade att rättigheten beror lite på hur lagen tolkas. Att lagen är så  luddig att den skulle kunna tolkas så att barn inte har rätt till undervisning på finska eller andra nationella minoritetsspråk, är ett problem. Förskolechefen skulle utreda detta och jag vet inte om något har hänt, eftersom vi flyttade till Malmö där det finns en finsk förskola och ambulerande pedagoger. Det som erbjöds i Eslöv var att befintlig personal, som inte kunde finska, skulle ladda ner appar på finska som barnet skulle ha som modersmålsstöd. Vilket jag tycker är befängt. Det är både okunnigt och naivt att tro att detta skulle räcka som undervisning. Mest tror jag att det handlar om ointresse, att de här frågorna inte tas på tillräckligt stort allvar, trots lagstiftning.

 

 

Publicerat i 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Pärlor och almanacka i Kärrtorp

Mångkulturella almanackan i skolan. Hur används den praktiskt i pedagogisk verksamhet? Här berättar Elisabeth Friberg, lärare i en klass för nyanlända elever på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

– Jamen det faller sig väl ganska naturligt när man har den här elevgruppen, språkintroduktion som det heter. Då vill man låta dem prata om sig själva. Att man tar vara på alla tillfällen som finns att skriva om något som de har att säga om, där det finns ett äkta informationsgap, att de själva får berätta om något riktigt.

Elisabeth talar om en övning som hon tidigare hade med en klass. En uppgift där eleverna muntligt skulle presentera en tradition från sina egna kulturer. Samtidigt som det var lika mycket en övning i att göra en Powerpoint och att prata inför klassen som själva innehållet, berättar hon.

Snart planerar hon att genomföra en ny övning med hjälp av Mångkulturella almanackan, den här gången handlar det om att upptäcka sitt eget namns betydelse, härkomst och namnsdag.

– I år så tänkte jag göra något med deras namn som övning. Det blir lite som att man skapar sin identitet om man får berätta om sig själv och varför man heter någonting. Det kan säkert finnas traditioner i hemlandet som förklarar varför de har fått ett visst namn och vad det betyder. Vi kommer säkert upptäcka att det finns namn som finns i Bibeln, andra namn finns i Koranen, en del kanske inte gör det och så vidare.

– Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna kan användas till övningar i undervisningen i skolor. Jag har sett de där Pedagogiska pärlorna på hemsidan, det kostar ju inget, säger Elisabeth. Särskilt skolor som undervisar i språkintroduktion skulle kunna ha nytta av det.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor, 8. Namn | Märkt , ,

Blommor och blandade känslor

En högtid måste fylla ett behov och upplevas som meningsfull, annars försvinner den. Det säger Agneta Lilja som är etnolog och arbetar på Södertörns högskola. Hon har ägnat mycket tid åt att studera högtider.

– Alla hjärtans dag har varit aktuell sedan 50-talet. Min mamma som var florist har berättat hur blomsterbranschen då försökte lansera den genom sin branschtidning. Men den slog igenom först på 80-talet.

I början låg fokus på lyxiga varor som dyra praliner, rosor, diamantringar, exklusiva underkläder. Varor som helt klart riktar sig till vuxna. Nu utspelar sig Alla hjärtans dag mest i skolor, och blommorna som ges bort är tulpaner.

– Den fyller uppenbarligen ett behov, för den har inlemmats i den svenska årscykeln. Ungdomar tog över dagen och gjorde den till sin högtid.

Nu handlar den inte längre enbart om romantisk kärlek; skolungdomar samlar till exempel pengar i kärlekens tecken till välgörande ändamål. Men fortfarande ger eleverna ofta blommor till varandra.

– Det är roligt att se de kaxiga tjejerna som visar upp sina blommor. Men det är också en otäck sed, säger Agneta. Tänk på de som inte får något.

I sin bok Sockrade hjärtan och godissugna spöken citerar hon ur en insamling av berättelser om Alla hjärtans dag från 1994. En pojke i tonåren, som kanske inte fått några blommor, svarade då så här: Det viktigaste med Alla hjärtans dag är att den tar slut.


Det här är februari månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , , , ,

Februari 2018

Torsdag 1   Jokkmokks marknad (3 dagar)

Fredag 2     Kyndelsmässodagen, katoliker, protestanter

Herrens tempelgång, ortodoxa

Imbolc/Brighid. Ljuset återvänder, wiccaner

Lördag 3    Setsubun. Vårens ankomst, japansk tradition

Söndag 4    Vargens dag

Världscancerdagen

Sri Lankas nationaldag. Självständighetsdagen

Vecka 6

Måndag 5   Runebergsdagen, finländsk tradition

Tisdag 6     Samernas nationaldag

Hizir. Tredagarsfasta, aleviter

Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning

Onsdag 7

Torsdag 8

Fredag 9

Lördag 10  Heliga Annas dag, ortodoxa
Anna av Novgorod föddes som Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung. Hon gifte sig med en rysk furste och gick mot slutet av sitt liv i kloster. Skyddshelgon för Sverige.

Söndag 11  Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, FN

Japans nationaldag. Nationens grundande

Mors dag, Norge

 

Vecka 7    

Måndag 12 Internationella dagen mot utnyttjande av barnsoldater, FN

Maslenitsa. Pannkaksveckan, rysk tradition Läs mer!

Tisdag 13   Fettisdagen, katoliker, protestanter. Läs mer!

Maha shivaratri, hinduer
En natt av fasta och bön till guden Shivas ära. I firandets bakgrund finns berättelserna om Shivas kosmiska dans som skapar, upprätthåller och förgör och om hans giftermål med Parvati.

Onsdag 14  Alla hjärtans dag. Läs mer! Och ännu mer!

Askonsdagen, katoliker, protestanter

Påskfastan börjar, katoliker

Torsdag 15 Herrens möte i templet, ortodoxa, julianska kalendern

Nirvanadagen, buddhister. Vissa firar den 8 februari.
Dessa datum reflekterar buddhister över Buddhas död. Buddha nådde upplysning/nirvana, och övervann därmed det som driver en människa till att återfödas. Man minns även andra som dött och önskar dem välgång på deras fortsatta vandring.

Serbiens nationaldag

Nymåne

Fredag 16   Chunjié, Seollal, Tsagaan sar & Têt. Kinesiska, koreanska, mongoliska & vietnamesiska nyåret. Inleder Hundens år (3 dagar)

Losar. Tibetanska nyåret

Litauens nationaldag. Självständighetsdagen

Lördag 17  Kosovos nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 18  Gambias nationaldag Självständighetsdagen

 

Vecka 8

Måndag 19 Rena måndagen. Stora påskfastan börjar, ortodoxa

Tisdag 20   Världsdagen för social rättvisa

Onsdag 21  Internationella dagen för modersmål, FN

Torsdag 22

Fredag 23   Heliga Annas dag, ortodoxa, julianska kalendern

Lördag 24  Sverigefinnarnas dag Läs mer!

Estlands nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 25

 

Vecka 9

Måndag 26

Tisdag 27 Meänkielidagen

Onsdag 28  Erev Purim (Purimafton, inleds i solnedgången), judar
Erev betyder afton. De judiska helgerna börjar på kvällen eftersom dygnet räknas från solnedgång till solnedgång

Kalevaladagen, finländsk tradition

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för februari

I början av februari hålls varje år Jokkmokks marknad. Vad är en marknad? Det inbjuder en av månadens övningar till diskussion om, och i månadens praktiska övning får vi lära oss att göra armband inspirerade av samisk smyckeskonst.

I februari infaller förstås också Alla hjärtans dag. Hur kan vi göra en Alla hjärtans dag för alla? Vi har tips.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för februari som pdf

 

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Semlans förvandling

Fettisdagen infaller i år den 13 februari. Sedan, på Askonsdagen, börjar påskfastan (som pågår till påsk kommer i slutet av mars) och enligt traditionen äts första semlan. Nu publicerar vi mars månads berättelse ur almanackan. Det är ju uppenbart att förvandlingen går snabbt. Från början av januari har tidningarna publicerat nyheter om nya semmelsorter. I mars kommer ingen längre att bry sig om semlor?

Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.

Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:

– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.

Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.

Fakta om fastan

Fettisdagen (i år 13 februari) inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.


Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , , ,

Pedagogiska pärlor för januari 2018

Nu kommer årets första Pedagogiska pärla. Nytt år och många nyår i januari. Gör egna tysta minifyrverkerier!  Och vem är vuxen? Som vanligt finns en datumlista med tips.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2018

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , , , , ,

Januari 2018

Vecka 1

Måndag 1   Nyårsdagen

Maria, Guds moder. Bön för världsfred, katoliker

Shogatsu. Japanska nyåret (3 dagar)

Allmän namnsdag, Sverige

Tisdag 2     Mahayanabuddhistiskt nyår

Fullmåne

Onsdag 3

Torsdag 4

Fredag 5     Trettondagsafton, kristna

Guru Gobind Singhs födelsedag, sikher

Lördag 6    Epifania. Herrens uppenbarelse.
En dag med flera namn.  Epifania betyder uppenbarelse. Det katolska firandet handlar om Kristi uppenbarelse för världen.   De ortodoxa kyrkorna talar istället om Teofania,  Guds uppenbarelse, och för dem står Jesus dop som vuxen i centrum.

Día de los Reyes, katoliker

Kristi födelse, armenisk-ortodoxa

Theofania. Herrens dop, ortodoxa

Trettondedag jul, protestanter

Läs januari månads berättelse om Trettondagsafton och Trettondagen!

Söndag 7    Ganna. Etiopisk-ortodoxa julen

Juldagen, ortodoxa, julianska kalendern

 Läs om eritreanskt julfirande i Nacka!

Vecka 2

Måndag 8   Seijin no hi. De vuxnas dag, japansk tradition

Tisdag 9

Onsdag 10

Torsdag 11

Fredag 12   Yennayer. Berbiska nyåret

Lördag 13  Tjugondag Knut
I Sverige avslutas julen en vecka efter många andra länder. På Knuts namnsdag i vanliga almanackan har det gått tjugo dagar sedan jul. Dags för julgransplundring!

Nyårsafton, ortodoxa, julianska kalendern

Barnens dag, Thailand

Söndag 14  Makar sankranti. Solens inträde i Stenbockens tecken, hinduer

 

Vecka 3

Måndag 15 Martin Luther Kings dag

Tisdag 16

Onsdag 17  Nymåne

Uppfinnardagen för barn

Torsdag 18

Fredag 19   Theofania. Kristi dop, ortodoxa, julianska kalendern

Timket, etiopisk-ortodoxa

Lördag 20

Söndag 21  Fadimedagen, Glöm aldrig Pela och Fadime

 

Vecka 4

Måndag 22 Vasant panchami. För Saraswati, kunskapens gudinna, hinduer, sikher
Vasant betyder ”vår” och panchami ”fem”. Den femte vårdagen alltså, och den hyllar kunskapens gudinna Saraswati.

Tisdag 23

Onsdag 24  Alasitas. Festen till Ekekos ära, andinska traditioner

Torsdag 25

Fredag26

Lördag 27  Internationella dagen till minne av förintelsens offer,  FN

Söndag 28

 

Vecka 5

Måndag 29 Ninevefastan (3 dagar) , vissa ortodoxa
Tre dagar med fasta och bön, som hålls tre veckor innan Stora fastan börjar. I orientaliska kyrkor är detta en sträng fasta.

Tisdag 30

Onsdag 31  Tu bishvat. Trädens nyår, judar

Fullmåne

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Extra Pedagogisk pärla med nyårsfyrverkeri

Här kommer en förhandstitt på lite ur januari månads Pedagogiska pärlor. Varje månad publicerar vi tips för att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet. Just det här tipset går jättebra för vem som helst att göra hemma. Alla tips finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor. Hela bladet med övningar och datumtips kommer en bit i januari när jullovet är slut.

Vi ska göra egna mini-fyrverkerier och då blir det naturligtvis självaste nyårsafton men även ”Yennayer”, det berbiska nyåret; 12/1 och nyårsafton i den ortodoxa traditionen, julianska kalendern; 13/1, som är vårt fokus. Och Trädens nyår 31 januari.

Så här gjorde vi:
Vi använde vaxkritor (med mycket pigment så det syns bra), svart oljepastellkrita och lite svart vattenfärg. Papprets storlek är lämpligt till ca 10 x 10 cm. Som du ser på bilden valde vi ”fyrverkerifärgerna” blått, lila och rött. Med dessa ritade vi runda cirklar och avslutade med att ”rita” den yttersta ringen med stearin.

Sen var det dags att täcka kraftigt med svart oljepastell (precis som nyårsnatten!). Rita i olika riktningar så att ringarna + stearinet blir ordentligt täckt. En får kämpa lite så hjälp varandra om ni får ont i armarna.

Ta fram gem och bänd upp så att ni får små verktyg att rista med. Nu ska ni nämligen rista fram ert fyrverkeri. Leta gärna rätt på bilder av fyrverkerier så ser ni hur ni får till gnistregnet på ett bra sätt.

Måla slutligen den sista delen av pappret med svart vattenfärg.

Och så till slut bilden med anknytning till 31/1. När träden slår ut är det också ett slags fyrverkeri.
Experimentera med att göra era färgringar i olika gröna nyanser precis som löven. Här kommer vårt förslag.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

 

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

Magisk kväll med heliga konungar

– Trettondagsafton, 5 januari, är den mest magiska kvällen på året när man firar jul på spanskt vis. Det är då de tre vise männen äntligen anländer till Betlehem och alla hem. Som barn väljer man en av dem som sin egen, min har alltid varit Baltasar.

Så berättar Helena Rojas i Stockholm. Hon växte upp i Spanien med sin spanska pappa och svenska mamma och flyttade till Sverige när hon var 11 år. Nu har hon egna barn.

– När jag var liten i Spanien kunde det bli lite hallå i vårt kvarter. Eftersom vi hade svensk mamma så kom tomten till oss ”i helikopter” ända från Sverige för att lämna en present redan på julafton. Nu som vuxen har jag vänt på traditionen och mina barn har alltid haft ”turen” att de tre vise männen kommit till just dem 5 januari med en present. De fortsätter att komma, det gäller bara att ställa fram skorna.

För det är i skorna, som de tre vise männen, eller konungarna som de också kallas, osedda av alla, lämnar sina gåvor.

Trettondagen firas som den dag då Jesus födelse blev känd i världen. Kaspar, Melchior och Baltasar, de tre vise männen som följt stjärnan överlämnade sina gåvor.


Det här är januari månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , , , ,