Beställ Mångkulturella almanackan 2017

Mångkulturella almanackan för 2017 utkommer i slutet på oktober.

Pris 135 kr. Vid köp av fler än 10 är priset 120 kr.

Förhandsbeställ nu genom att skriva till butiken@mkcentrum.se

omslag17

När den utkommit går det också att köpa den genom vår webbshop, i andra nätbokhandlar, i vår butik i Fittja och hos våra många återförsäljare.

 

 

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Chiles en nogada på 15 september

Just nu ställer Gabriela Villagrán Backman ut fotografier från Fittja på Mångkulturellt centrum. Efter tjugo år i norra Botkyrka känner hon sin hembygd. Samtidigt är hon också hemma i sin pappas födelseland, Mexiko, där hon själv växte upp. För alla som tycker att mat är ett bra sätt att vidga sina vyer har Gabriella gjort en kokbok med mexikanska recept anpassade för de råvaror som finns i Sverige.

När man ska laga helgmat på mexikanskt sätt så finns det inga måsten, säger Gabriela, det är verkligen fritt. Inte alls som svensk påsk eller jul, när man vet att det är sill som gäller, eller köttbullar.

Men den 15 september, på självständighetsdagen, Mexikos nationaldag, så finns det en speciell rätt som är populär eftersom den fångar upp färgerna i flaggan. Grönt som chili, rött som granatäpple och vitt i form av en valnötssås. Den heter ”chiles en nogada”.

bok

Publicerat i 3. Sekulära dagar | Märkt , ,

September 2016

1 To Nymåne

Bönedag för skapelsen, katoliker, ortodoxa

Kyrkligt nyår, ortodoxa

Guru Grant Sahibs installation i Gyllene templet, sikher
Guru Grant Sahib är sikhernas heliga skrift och eviga guru. Den finns i varje sikhiskt tempel, behandlas som en människa och vilar i en himmelssäng.

2 Fr Vietnams nationaldag. Självständighetsdagen

3 Lö

4 Sö

 

Vecka 36

5 Må Älgjakten börjar i norra Sverige

Labor day. Arbetets dag, Kanada, USA

6 Ti

7 On Brasiliens nationaldag. Självständighetsdagen

8 To Internationella läskunnighetsdagen, UNESCO

Makedoniens nationaldag. Självständighetsdagen

9 Fr

10 Lö Världsteckenspråkdagen

Arafatdagen, muslimer

11 Sö Nayrouz. Koptisk-ortodoxa nyåret

Eid al Adha, Offerhelgen, muslimer
Ibrahims offer handlade om att på Guds befallning vara beredd att ge upp allt, till och med sin son. Men Gud, som såg hans underkastelse, gav honom istället en bagge att offra.

 

Vecka 37

12 Må Enkutatash. Etiopiska nyåret

13 Ti

14 On Kyrkligt nyår, ortodoxa (g.s.)

Meskel. Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa

Chuseok. Skördefest, Sydkorea

15 To Månfesten/Midhöstfesten, Kina

16 Fr Fullmåne

17 Lö

18 Sö Chiles nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 38

19 Må

20 Ti

21 On Internationella fredsdagen, FN

22 To Höstdagjämningen

Mehregan. Kurdisk och persisk skördefest

23 Fr

24 Lö

25 Sö

 

Vecka 39

26 Må Europeiska språkdagen, EU

27 Ti Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa (g.t.)

28 On

29 To Resandefolkets högtidsdag

30 Fr

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Augusti 2016

Vecka 31

1 Må Gudsmoderfastan/Fastan inför Marie himmelsfärd, ortodoxa

Schweiz nationaldag

2 Ti Nymåne

Republikens dag, Makedonien

Minnesdagen för förintelsen av romer under andra världskriget, EU
En stor del av den romska befolkningen i Europa dödades av nazisterna under andra världskriget. Romska organisationer har länge uppmärksammat 2 augusti som en minnesdag för förintelsen. Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 avrättades närmare 3 000 romer, de flesta kvinnor och barn, i det så kallade ”zigenarlägret” i Auschwitz-Birkenau.

3 On

4 To

5 Fr

6 Lö Hiroshimadagen, FN

Bolivias nationaldag. Självständighetsdagen

7 Sö

 

Vecka 32

8 Må Overshoot day. Den ekologiska skuldens dag.
Dagen har instiftats av det brittiska New Economics Foundation. När vi nått Den ekologiska skuldens dag har vi förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot för förbrukning av naturtillgångar.

9 Ti Qi Xi. Sju systrars festival, Kina, Korea, Vietnam

Internationella dagen för världens ursprungsfolk, FN

10 On

11 To

12 Fr Internationella ungdomsdagen, FN

13 Lö

14 Sö Tisha be-Av. Fastedag, judar

Gudsmoderfastan. Fastan inför Marie himmelsfärd, ortodoxa (g.s.)

Pakistans nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 33

15 Må Marie Himmelsfärd, katoliker, ortodoxa

Obon. Minnesdag för de döda, Japan

Indiens nationaldag. Självständighetsdagen

16 Ti

17 On

18 To Fullmåne

Surströmmingspremiär, Sverige

Raksha Bandhan. Syskonkärlekens högtid, hinduer

19 Fr Humanitära världsdagen, FN

Afghanistans nationaldag

20 Lö Sankt Stefans dag, Ungern

21 Sö

 

Vecka 34

22 Må Rötmånaden slutar, Sverige

23 Ti Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande, UNESCO

24 On Ukrainas nationaldag. Självständighetsdagen

25 To Krishna Jayanti. Guden Krishnas födelse, hinduer

26 Fr Samisk flaggdag. Första sametinget i Sverige

27 Lö Raul Wallenbergs dag

Lyskväll, Sverige, Finland

28 Sö Marie himmelsfärd, ortodoxa (g.s.)

 

Vecka 35

29 Må Internationella tigerdagen

30 Ti

31 On

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Testa dina kunskaper om helger och traditioner

Varsågod! Här kommer sommarens ALMANACKS-QUIZ. Testa dina kunskaper om helger och traditioner. Det är tolv (ganska lagom svåra) frågor.

Följ länken så hittar du vårt kluriga quiz

 

studying

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar | Märkt

Juli 2016

1 Fr Laylat al Kadr. Allmaktens natt, muslimer

Somalias nationaldag. Självständighetsdagen

2 Lö

3 Sö

 

Vecka 27

4 Må Nymåne

USA:s nationaldag. Självständighetsdagen

5 Ti Eid al Fitr. Ramadans avslutning, muslimer
Eid el Fitr/Seker bayrami, är högtiden efter fastemånaden Ramadans avslutning. Firandet pågår under tre dagar och är ett tillfälle för familj och vänner att träffas och för att fira med god mat och presenter till barnen. Imamen uppmärksammar också församlingen på deras skyldighet att betala allmosor.

Algeriets nationaldag. Självständighetsdagen

6 On

7 To Tanabata. Stjärnfesten, Japan

8 Fr

9 Lö Babs martyrdöd, bahá’íer

10 Sö Fars dag, Uruguay

 

Vecka 28

11 Må FN:s befolkningsdag

12 Ti

13 On Montenegros nationaldag

14 To Frankrikes nationaldag

15 Fr Bemärkelsedag för tornedalingar och kväner, Sverige

16 Lö

17 Sö

 

Vecka 29

18 Må Nelson Mandelas dag
I 67 år har Nelson Mandela tjänat mänskligheten, som människorättsaktivist, som samvetsfånge, son internationell fredsförhandlare och som den första demokratiskt valda presidenten i Sydafrika.

Dhwa raba. Mandeiska nyåret

19 Ti Fruntimmersveckan (19–24 juli), Sverige
Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina: Sex flicknamn i rad bland namnsdagarna i den traditionella svenska almanackan har gett denna vecka dess benämning.

Asalha Puja. Dharmadagen, buddhister

20 On Fullmåne

Vänskapens dag, Uruguay, Brasilien, Argentina

Colombias nationaldag. Självständighetsdagen

21 To

22 Fr

23 Lö Rötmånaden börjar, Sverige

Egyptens nationaldag. Revolutionsdagen

Fars dag, Vietnam

24 Sö

 

Vecka 30

25 Må

26 Ti

27 On Sjusovardagen, Finland
Vaknar du sent idag så finns risken att du försover dig resten av året! Berättelsen bakom dagen handlar om sju kristna män från Anatolien som var förföljda för sin tro. De gömde sig i en grotta, somnade och sov i 200 år. Uttrycket sjusovare lever kvar om den som sover länge. Det här var en helgondag i Sverige fram till 1900, i Finland finns den kvar i almanackan.

28 To

29 Fr

30 Lö Vänskapens dag, Paraguay

Marockos nationaldag

31 Sö

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Meänkieli ett levande minoritetsspråk

Den 15 juli är sedan tre år tillbaka Märkesdag för tornedalingar och kväner. Torbjörn Ömalm, tornedaling, tycker att dagen är viktig för att den höjer språkets status. Ju ju mer monokulturellt ett samhälle blir, desto sämre blir det. Därför är det jätteviktigt  att de nationella minoriteterna fått en annan status och ett annat erkännande idag, säger Torbjörn som är musiker och doktorand i musikalisk gestaltning.

Den 15 juli infaller tornedalingarnas bemärkelsedag. Vad betyder den dagen för dig?

För mig är begreppet tornedaling inte alldeles enkelt eftersom det geografiska Tornedalen är mindre än det område där det talas tornedalsfinska, meänkieli. Som Gällivare kommun, där jag kommer ifrån, det ligger inte i själva geografiska Tornedalen. Ändå tycker jag det är betydelsefullt med en dag som 15 juli. Den höjer språkets status. För mig är det i första hand den språkliga frågan som är viktig, den tornedalska identiteten är lite mer splittrad än till exempel den samiska som jag uppfattar den.

By Clem23 (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

By Clem23 (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)%5D, via Wikimedia Commons

Du bodde länge i Stockholm? Hörde du till de som gillade de kalla vintrarna för några år sen?

Vinter i Stockholm, det var inget för mig. Snö och kyla var bara ett praktiskt problem, ”tänk om jag inte kan ta mig till jobbet”.

Så kyla var inget som gav dig hemkänsla i exilen?

Nej, inte vädret. Om jag skulle söka upp nåt som gav hemkänsla, då kunde jag gå på museum, exempelvis Etnografiska eller Naturhistoriska riksmuseet. Något som handlade om Arktis eller som gav en arktisk känsla, ofta något kring samisk kultur. Det fick jag inte genom vardagsvädret.

Du känner samhörighet också med samer?

Absolut, jag har även själv skogsamiska rötter. Det finns massor med beröringspunkter och gemensamma drag. Vi är släkt, det finns ett kulturellt och språkligt släktskap. Och vi har ju dessutom drabbats av samma oförrätter från svenska statens sida. Den erfarenheten delar vi ju dessutom med till exempel romer.

Och nu har du flyttat hem igen. Hur skulle du beskriva den tornedalska identiteten?

Något jag känner igen och känner mig hemma med är en mörk humor, att kunna berätta om allvarliga saker på ett sätt som kan låta hemskt på ytan. Det där tror jag till viss del kan vara påverkat av tuffa tider och av laestadianismen, som ju var väldigt sträng. Sen finns det också spår av gammal naturreligion, till exempel så talar vi om manalaiset, underjordiska väsen, ett slags dödsandar kan man säga. Ett ord man kunde skrämma barn med förr, och som också lever kvar som ren svordom. Det här med nåjder, naturläkare, naturmedicin och botande ramsor, det fanns kvar fortfarande för bara nån generation sedan, i viss mån även fortfarande. Ja, det är annorlunda.

En stor skillnad mellan södra Sverige och Tornedalen är väl ljuset?

Jo, växlingen mellan kolsvart och helt upplyst är ju ganska dramatiskt. Men för mig har det aldrig varit något problem att sova om somrarna till exempel. Man känner årstiderna djupt i kroppen, det spelar ingen roll om solen är uppe. Förstås att det var annorlunda på vintern innan man hade el, det fick man ju jättesent i vissa avlägsna byar. Kanske först på 1970-talet. Det är mycket i livsstilen som ändrats sedan mina föräldrar var små. Då hade man ju djur, som ingick i vardagen. Inte bara bland renskötare utan bland de flesta bofasta i byarna. Och förstås var det inte självklart att ha telefon. Nu har ju alla mobiler även om inte det inte finns täckning i alla områden. Så fjällguider och renskötare behöver ofta satellittelefon för att klara sig.

Det är verkligen mycket som förändrats. Om man tänker på de nationella minoriteterna, vad skulle du säga om den utvecklingen?

Jag tror ju att ju mer monokulturellt ett samhälle blir, desto sämre blir det. Därför är det jätteviktigt tycker jag, att de nationella minoriteterna fått en annan status och ett annat erkännande idag. Historielösheten och självhatet har minskat. Föräldrar är mer angelägna om att föra vidare sitt språk till barnen till exempel. Förr ansågs det ju inte viktigt att barnen skulle lära sig föräldrarnas språk, det var en annan tidsanda. Idag tycker mina föräldrar det är jättekul att jag intresserar mig.

Du själv går ju djupt in i både språket och musiken?

Ja, det finns mycket att upptäcka. Men jag till exempel talade inte speciellt mycket meänkieli hemma som barn. Jag har blivit bättre på det i vuxen ålder genom att tala med föräldrarna, mina far- och morföräldrar och andra äldre. Så nuförtiden är jag väldigt inspirerad av att använda språket mer i mitt musikskapande och det syns väl också i mitt val av forskningsämne. Och när jag gör musik så hämtar jag inspiration från händelser och situationer av alla möjliga slag som sammanhänger med kulturen och landskapet.

Torbjörns forskningsfråga lyder: ”Hur låter ett språk rent musikaliskt?” med fokus på meänkieli och samiska. Den som vill veta vad han kommer fram till i sin avhandling får ha lite tålamod. Däremot behöver den som vill höra hur det åter när Torbjörn spelar inte vänta. Gå till Spotify, eller lyssna direkt på:

https://soundcloud.com/torbj-rn-malm-1/siela-mettassa

 

Läs mer om tornedalingar på minoritet.se

 

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , ,

Folkminnen i rikt arkiv

På institutet för språk och folkminnen träffade Mångkulturella almanackan Charlotte Hyltén-Cavallius och Linn Kierkegaard. De har, liksom vi, en almanacka på webben. Kanske vi kan samarbeta på något sätt.

– I vår almanacka vill vi visa allt som institutet jobbar med och hur våra ämnen hänger ihop, berättar Linn. Om vi tar påsk som exempel så kan vi berätta både om lekar, vad ordet Blåkulla har för ursprung, om den religiösa betydelsen och mycket mer.

Institutet för språk och folkminnen är en statlig myndighet som arbetar med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Den del av myndigheten som vi besökte heter Dialekt- och folkminnesarkivet och ligger i Uppsala. Arkivet är mer än 100 år gammalt och det var spännande att få se de stora samlingarna, även om vi bara såg en liten bråkdel. Här finns flera miljoner dialektord samlade i kortregister, men också mängder av inspelat material. Mycket finns också tillgängligt via deras hemsida.

arkiv

Ofta gör institutet insamlingar av berättelser och minnen. Just nu samlar de berättelser om 6 juni. Titta in på hemsidan om du vill bidra!

Material från Mångkulturellt centrums insamlingar om traditioner i förändring (som också är en del av grunden för Mångkulturella almanackan) kommer i framtiden att förvaras i detta arkiv.

skp

Publicerat i 5. Intervju: almanackan på jobbet, 6. Utblickar

Medine 11 år berättar om ramadan

– Ramadan, det är när man fastar. Det är roligt att vara med, men eftersom jag är barn så fastar jag bara en dag, en helig dag som heter Kadir gecesi. De som fastar i min familj är mamma och mina systrar. Min lillebror fastar aldrig, han är för liten. Min mormor är jätteduktig, hon har fastat i flera år.

Mångkulturella almanackan har pratat med Medine som är 11 år, från Fittja söder om Stockholm,  om ramadan. Ramadan inleds i år 2016 den 6 juni.

Tycker du att det är svårt att fasta?

– Jag blir inte så törstig men det kan svida i halsen. Och så blir jag lite hungrig. Under fastan brukar man inte vara ute så mycket eftersom det är jobbigt när det är varmt och man inte ska dricka.

Hur går det till på kvällen? Då får man äta igen, eller hur?

– Ja, då brukar man först dricka vatten och sen äta soppa och sallad. Efter det är man inte så hungrig längre men då blir det i alla fall vanlig mat. Den maten äter man sent på kvällen, det kan vara lite olika tider. Min mamma brukar laga i förväg och sen värmer vi i mikron om det behövs. Men soppan gör hon precis innan vi ska äta.

När fastemånaden är slut så blir det bayram, fest.

Ja, vad händer då? Kan du inte berätta lite, även om det är långt kvar (i år avslutas fastan 5 juli).

– Då brukar vi få pengar. Jag brukar spara mina pengar. I Turkiet brukar vi få godis istället. Jag har varit där och firat bayram så jag vet. Det brukar komma gäster och hälsa på, både kusiner på min pappas sida som jag känner och andra kusiner som jag inte känner. Vi brukar mest vara hos min mormor. Det kommer många gäster till dem, så vi brukar hjälpa till med att diska och sånt. Sen brukar man gå till moskén och be också.

När vi pratar om bayram i skolan brukar vi mest berätta vad vi har fått. Men det gör vi på rasterna, på lektionerna jobbar vi. Då pratar vi inte om bayram.

Moskén i Fittja

Moskén i Fittja

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , ,

Juni 2016

1 On Världsmjölkdagen, FAO

Internationella barndagen, Kina samt många slaviska länder

2 To Italiens nationaldag. Republikens dag

3 Fr

4 Lö

5 Sö Nymåne

Världsmiljödagen, FN
Idag en av de viktigaste FN-dagarna. Med tanke på den globala uppvärmningen måste alla ta sitt ansvar. Och det finns mycket vi kan göra. Att själv leva så miljövänligt som möjligt är förstås bra, men minst lika viktigt är att ställa hårdare krav på världens makthavare.

Fars dag, Danmark, Litauen

Danmarks nationaldag. Grundlagsdagen

 

Vecka 23

6 Må Fastemånaden Ramadan startar, muslimer
Fastemånaden inleds då nymånen siktats, men tidpunkten varierar i olika länder. Under dygnets ljusa timmar varken äter eller dricker man, utan renar sina tankar och tränar sig i medkänsla och underkastelse under Allah, Gud. Iftar, måltiden efter solnedgången, delas ofta med många.

Sveriges nationaldag
Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung. Samma datum år 1809 fick Sverige en ny regeringsform där religions-, tryck- och yttrandefrihet infördes. Sedan början av 1990-talet firas nyblivna svenska medborgare denna dag.

7 Ti

8 On Världshavens dag, FN

9 To Kristi himmelfärd, ortodoxa

Drakbåtsfesten, Kina

10 Fr Portugals nationaldag

11 Lö

12 Sö Shavuot. Veckofesten (2 dagar), judar
En skördefest då synagogan smyckas med bladverk. Denna helg högtidlighålls också den händelse då Gud gav Israels folk Toran, den judiska trons skriftliga grund, vid berget Sinai. Toran består av de fem Moseböckerna, som även kristna och muslimer håller för heliga.

Världsdagen mot barnarbete, ILO

Rysslands nationaldag. Rysslands dag

Filippinernas nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 24

13 Må

14 Ti

15 On

16 To

17 Fr Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka, FN

Islands nationaldag. Självständighetsdagen

18 Lö

19 Sö Pingstdagen, ortodoxa

Fars dag, Chile, Etiopien, Turkiet och många andra länder

 

Vecka 25

20 Må Fullmåne

Världsdagen för flyktingar, FN

21 Ti Sommarsolståndet

Willakuti. Andinska nyåret, aymara, Bolivia

Ursprungsbefolkningens dag, Kanada

Fars dag, Egypten, Jordanien, Libyen, Syrien, Uganda

22 On

23 To Fars dag, Nicaragua, Polen

San Juan, Bolivia

24 Fr Midsommarafton, Sverige, Juhannus, Finland, Sankthansaften, Danmark, Norge
Sedan urminnes tider har man firat sommarsolståndet – årets längsta dag. Enligt nordisk folktro var midsommarnatten laddad med magisk kraft. Genom att plocka sju sorters blommor och lägga under huvudkudden kunde man i drömmen få se den man skulle leva med. Idag är midsommar en fest med många historiska inslag, men också ett tillfälle för dans, erotik och romantik.

Johannes Döparens dag, kristna

Inti Raymi. Andinska nyåret, quechua, Sydamerika

25 Lö Midsommardagen, Sverige

Sloveniens nationaldag. Självständighetsdagen

Kroatiens nationaldag. Självständighetsdagen

26 Sö Den helige Johannes Döparens dag, Svenska kyrkan

 

Vecka 26

27 Må

28 Ti

29 On Sankt Petrus och Paulus dag, katoliker, ortodoxa

Allmän namnsdag, Grekland
Det är tur att det finns en särskild dag i grekiska almanackan då de som inte har sina egna datum får fira – för namnsdagar är viktiga dagar bland greker. Den allmänna namnsdagen är den 29 juni, som också är apostlarna Petros och Pavlos dag. Namnsdagen är för greker mycket viktigare än födelsedagen. På namnsdagen behöver man inte bjuda in sina vänner, det är öppet hus. Man har tända ljus, något att dricka och sötsaker att bjuda på och så får man se vilka som kommer. Vännerna har med sig någon symbolisk present som en flaska vin eller blommor. När barn har namnsdag får de större presenter. De flesta greker i Sverige upprätthåller den här traditionen i någon form.

30 To Demokratiska republiken Kongos nationaldag

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt