Augusti 2016

Vecka 31

1 Må Gudsmoderfastan/Fastan inför Marie himmelsfärd, ortodoxa

Schweiz nationaldag

2 Ti Nymåne

Republikens dag, Makedonien

Minnesdagen för förintelsen av romer under andra världskriget, EU
En stor del av den romska befolkningen i Europa dödades av nazisterna under andra världskriget. Romska organisationer har länge uppmärksammat 2 augusti som en minnesdag för förintelsen. Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 avrättades närmare 3 000 romer, de flesta kvinnor och barn, i det så kallade ”zigenarlägret” i Auschwitz-Birkenau.

3 On

4 To

5 Fr

6 Lö Hiroshimadagen, FN

Bolivias nationaldag. Självständighetsdagen

7 Sö

 

Vecka 32

8 Må Overshoot day. Den ekologiska skuldens dag.
Dagen har instiftats av det brittiska New Economics Foundation. När vi nått Den ekologiska skuldens dag har vi förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot för förbrukning av naturtillgångar.

9 Ti Qi Xi. Sju systrars festival, Kina, Korea, Vietnam

Internationella dagen för världens ursprungsfolk, FN

10 On

11 To

12 Fr Internationella ungdomsdagen, FN

13 Lö

14 Sö Tisha be-Av. Fastedag, judar

Gudsmoderfastan. Fastan inför Marie himmelsfärd, ortodoxa (g.s.)

Pakistans nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 33

15 Må Marie Himmelsfärd, katoliker, ortodoxa

Obon. Minnesdag för de döda, Japan

Indiens nationaldag. Självständighetsdagen

16 Ti

17 On

18 To Fullmåne

Surströmmingspremiär, Sverige

Raksha Bandhan. Syskonkärlekens högtid, hinduer

19 Fr Humanitära världsdagen, FN

Afghanistans nationaldag

20 Lö Sankt Stefans dag, Ungern

21 Sö

 

Vecka 34

22 Må Rötmånaden slutar, Sverige

23 Ti Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande, UNESCO

24 On Ukrainas nationaldag. Självständighetsdagen

25 To Krishna Jayanti. Guden Krishnas födelse, hinduer

26 Fr Samisk flaggdag. Första sametinget i Sverige

27 Lö Raul Wallenbergs dag

Lyskväll, Sverige, Finland

28 Sö Marie himmelsfärd, ortodoxa (g.s.)

 

Vecka 35

29 Må Internationella tigerdagen

30 Ti

31 On

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Testa dina kunskaper om helger och traditioner

Varsågod! Här kommer sommarens ALMANACKS-QUIZ. Testa dina kunskaper om helger och traditioner. Det är tolv (ganska lagom svåra) frågor.

Följ länken så hittar du vårt kluriga quiz

 

studying

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 2. Religiösa dagar, 3. Sekulära dagar | Märkt

Juli 2016

1 Fr Laylat al Kadr. Allmaktens natt, muslimer

Somalias nationaldag. Självständighetsdagen

2 Lö

3 Sö

 

Vecka 27

4 Må Nymåne

USA:s nationaldag. Självständighetsdagen

5 Ti Eid al Fitr. Ramadans avslutning, muslimer
Eid el Fitr/Seker bayrami, är högtiden efter fastemånaden Ramadans avslutning. Firandet pågår under tre dagar och är ett tillfälle för familj och vänner att träffas och för att fira med god mat och presenter till barnen. Imamen uppmärksammar också församlingen på deras skyldighet att betala allmosor.

Algeriets nationaldag. Självständighetsdagen

6 On

7 To Tanabata. Stjärnfesten, Japan

8 Fr

9 Lö Babs martyrdöd, bahá’íer

10 Sö Fars dag, Uruguay

 

Vecka 28

11 Må FN:s befolkningsdag

12 Ti

13 On Montenegros nationaldag

14 To Frankrikes nationaldag

15 Fr Bemärkelsedag för tornedalingar och kväner, Sverige

16 Lö

17 Sö

 

Vecka 29

18 Må Nelson Mandelas dag
I 67 år har Nelson Mandela tjänat mänskligheten, som människorättsaktivist, som samvetsfånge, son internationell fredsförhandlare och som den första demokratiskt valda presidenten i Sydafrika.

Dhwa raba. Mandeiska nyåret

19 Ti Fruntimmersveckan (19–24 juli), Sverige
Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina: Sex flicknamn i rad bland namnsdagarna i den traditionella svenska almanackan har gett denna vecka dess benämning.

Asalha Puja. Dharmadagen, buddhister

20 On Fullmåne

Vänskapens dag, Uruguay, Brasilien, Argentina

Colombias nationaldag. Självständighetsdagen

21 To

22 Fr

23 Lö Rötmånaden börjar, Sverige

Egyptens nationaldag. Revolutionsdagen

Fars dag, Vietnam

24 Sö

 

Vecka 30

25 Må

26 Ti

27 On Sjusovardagen, Finland
Vaknar du sent idag så finns risken att du försover dig resten av året! Berättelsen bakom dagen handlar om sju kristna män från Anatolien som var förföljda för sin tro. De gömde sig i en grotta, somnade och sov i 200 år. Uttrycket sjusovare lever kvar om den som sover länge. Det här var en helgondag i Sverige fram till 1900, i Finland finns den kvar i almanackan.

28 To

29 Fr

30 Lö Vänskapens dag, Paraguay

Marockos nationaldag

31 Sö

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Meänkieli ett levande minoritetsspråk

Den 15 juli är sedan tre år tillbaka Märkesdag för tornedalingar och kväner. Torbjörn Ömalm, tornedaling, tycker att dagen är viktig för att den höjer språkets status. Ju ju mer monokulturellt ett samhälle blir, desto sämre blir det. Därför är det jätteviktigt  att de nationella minoriteterna fått en annan status och ett annat erkännande idag, säger Torbjörn som är musiker och doktorand i musikalisk gestaltning.

Den 15 juli infaller tornedalingarnas bemärkelsedag. Vad betyder den dagen för dig?

För mig är begreppet tornedaling inte alldeles enkelt eftersom det geografiska Tornedalen är mindre än det område där det talas tornedalsfinska, meänkieli. Som Gällivare kommun, där jag kommer ifrån, det ligger inte i själva geografiska Tornedalen. Ändå tycker jag det är betydelsefullt med en dag som 15 juli. Den höjer språkets status. För mig är det i första hand den språkliga frågan som är viktig, den tornedalska identiteten är lite mer splittrad än till exempel den samiska som jag uppfattar den.

By Clem23 (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

By Clem23 (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)%5D, via Wikimedia Commons

Du bodde länge i Stockholm? Hörde du till de som gillade de kalla vintrarna för några år sen?

Vinter i Stockholm, det var inget för mig. Snö och kyla var bara ett praktiskt problem, ”tänk om jag inte kan ta mig till jobbet”.

Så kyla var inget som gav dig hemkänsla i exilen?

Nej, inte vädret. Om jag skulle söka upp nåt som gav hemkänsla, då kunde jag gå på museum, exempelvis Etnografiska eller Naturhistoriska riksmuseet. Något som handlade om Arktis eller som gav en arktisk känsla, ofta något kring samisk kultur. Det fick jag inte genom vardagsvädret.

Du känner samhörighet också med samer?

Absolut, jag har även själv skogsamiska rötter. Det finns massor med beröringspunkter och gemensamma drag. Vi är släkt, det finns ett kulturellt och språkligt släktskap. Och vi har ju dessutom drabbats av samma oförrätter från svenska statens sida. Den erfarenheten delar vi ju dessutom med till exempel romer.

Och nu har du flyttat hem igen. Hur skulle du beskriva den tornedalska identiteten?

Något jag känner igen och känner mig hemma med är en mörk humor, att kunna berätta om allvarliga saker på ett sätt som kan låta hemskt på ytan. Det där tror jag till viss del kan vara påverkat av tuffa tider och av laestadianismen, som ju var väldigt sträng. Sen finns det också spår av gammal naturreligion, till exempel så talar vi om manalaiset, underjordiska väsen, ett slags dödsandar kan man säga. Ett ord man kunde skrämma barn med förr, och som också lever kvar som ren svordom. Det här med nåjder, naturläkare, naturmedicin och botande ramsor, det fanns kvar fortfarande för bara nån generation sedan, i viss mån även fortfarande. Ja, det är annorlunda.

En stor skillnad mellan södra Sverige och Tornedalen är väl ljuset?

Jo, växlingen mellan kolsvart och helt upplyst är ju ganska dramatiskt. Men för mig har det aldrig varit något problem att sova om somrarna till exempel. Man känner årstiderna djupt i kroppen, det spelar ingen roll om solen är uppe. Förstås att det var annorlunda på vintern innan man hade el, det fick man ju jättesent i vissa avlägsna byar. Kanske först på 1970-talet. Det är mycket i livsstilen som ändrats sedan mina föräldrar var små. Då hade man ju djur, som ingick i vardagen. Inte bara bland renskötare utan bland de flesta bofasta i byarna. Och förstås var det inte självklart att ha telefon. Nu har ju alla mobiler även om inte det inte finns täckning i alla områden. Så fjällguider och renskötare behöver ofta satellittelefon för att klara sig.

Det är verkligen mycket som förändrats. Om man tänker på de nationella minoriteterna, vad skulle du säga om den utvecklingen?

Jag tror ju att ju mer monokulturellt ett samhälle blir, desto sämre blir det. Därför är det jätteviktigt tycker jag, att de nationella minoriteterna fått en annan status och ett annat erkännande idag. Historielösheten och självhatet har minskat. Föräldrar är mer angelägna om att föra vidare sitt språk till barnen till exempel. Förr ansågs det ju inte viktigt att barnen skulle lära sig föräldrarnas språk, det var en annan tidsanda. Idag tycker mina föräldrar det är jättekul att jag intresserar mig.

Du själv går ju djupt in i både språket och musiken?

Ja, det finns mycket att upptäcka. Men jag till exempel talade inte speciellt mycket meänkieli hemma som barn. Jag har blivit bättre på det i vuxen ålder genom att tala med föräldrarna, mina far- och morföräldrar och andra äldre. Så nuförtiden är jag väldigt inspirerad av att använda språket mer i mitt musikskapande och det syns väl också i mitt val av forskningsämne. Och när jag gör musik så hämtar jag inspiration från händelser och situationer av alla möjliga slag som sammanhänger med kulturen och landskapet.

Torbjörns forskningsfråga lyder: ”Hur låter ett språk rent musikaliskt?” med fokus på meänkieli och samiska. Den som vill veta vad han kommer fram till i sin avhandling får ha lite tålamod. Däremot behöver den som vill höra hur det åter när Torbjörn spelar inte vänta. Gå till Spotify, eller lyssna direkt på:

https://soundcloud.com/torbj-rn-malm-1/siela-mettassa

 

Läs mer om tornedalingar på minoritet.se

 

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , ,

Folkminnen i rikt arkiv

På institutet för språk och folkminnen träffade Mångkulturella almanackan Charlotte Hyltén-Cavallius och Linn Kierkegaard. De har, liksom vi, en almanacka på webben. Kanske vi kan samarbeta på något sätt.

– I vår almanacka vill vi visa allt som institutet jobbar med och hur våra ämnen hänger ihop, berättar Linn. Om vi tar påsk som exempel så kan vi berätta både om lekar, vad ordet Blåkulla har för ursprung, om den religiösa betydelsen och mycket mer.

Institutet för språk och folkminnen är en statlig myndighet som arbetar med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Den del av myndigheten som vi besökte heter Dialekt- och folkminnesarkivet och ligger i Uppsala. Arkivet är mer än 100 år gammalt och det var spännande att få se de stora samlingarna, även om vi bara såg en liten bråkdel. Här finns flera miljoner dialektord samlade i kortregister, men också mängder av inspelat material. Mycket finns också tillgängligt via deras hemsida.

arkiv

Ofta gör institutet insamlingar av berättelser och minnen. Just nu samlar de berättelser om 6 juni. Titta in på hemsidan om du vill bidra!

Material från Mångkulturellt centrums insamlingar om traditioner i förändring (som också är en del av grunden för Mångkulturella almanackan) kommer i framtiden att förvaras i detta arkiv.

skp

Publicerat i 5. Intervju: almanackan på jobbet, 6. Utblickar

Medine 11 år berättar om ramadan

– Ramadan, det är när man fastar. Det är roligt att vara med, men eftersom jag är barn så fastar jag bara en dag, en helig dag som heter Kadir gecesi. De som fastar i min familj är mamma och mina systrar. Min lillebror fastar aldrig, han är för liten. Min mormor är jätteduktig, hon har fastat i flera år.

Mångkulturella almanackan har pratat med Medine som är 11 år, från Fittja söder om Stockholm,  om ramadan. Ramadan inleds i år 2016 den 6 juni.

Tycker du att det är svårt att fasta?

– Jag blir inte så törstig men det kan svida i halsen. Och så blir jag lite hungrig. Under fastan brukar man inte vara ute så mycket eftersom det är jobbigt när det är varmt och man inte ska dricka.

Hur går det till på kvällen? Då får man äta igen, eller hur?

– Ja, då brukar man först dricka vatten och sen äta soppa och sallad. Efter det är man inte så hungrig längre men då blir det i alla fall vanlig mat. Den maten äter man sent på kvällen, det kan vara lite olika tider. Min mamma brukar laga i förväg och sen värmer vi i mikron om det behövs. Men soppan gör hon precis innan vi ska äta.

När fastemånaden är slut så blir det bayram, fest.

Ja, vad händer då? Kan du inte berätta lite, även om det är långt kvar (i år avslutas fastan 5 juli).

– Då brukar vi få pengar. Jag brukar spara mina pengar. I Turkiet brukar vi få godis istället. Jag har varit där och firat bayram så jag vet. Det brukar komma gäster och hälsa på, både kusiner på min pappas sida som jag känner och andra kusiner som jag inte känner. Vi brukar mest vara hos min mormor. Det kommer många gäster till dem, så vi brukar hjälpa till med att diska och sånt. Sen brukar man gå till moskén och be också.

När vi pratar om bayram i skolan brukar vi mest berätta vad vi har fått. Men det gör vi på rasterna, på lektionerna jobbar vi. Då pratar vi inte om bayram.

Moskén i Fittja

Moskén i Fittja

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt , ,

Juni 2016

1 On Världsmjölkdagen, FAO

Internationella barndagen, Kina samt många slaviska länder

2 To Italiens nationaldag. Republikens dag

3 Fr

4 Lö

5 Sö Nymåne

Världsmiljödagen, FN
Idag en av de viktigaste FN-dagarna. Med tanke på den globala uppvärmningen måste alla ta sitt ansvar. Och det finns mycket vi kan göra. Att själv leva så miljövänligt som möjligt är förstås bra, men minst lika viktigt är att ställa hårdare krav på världens makthavare.

Fars dag, Danmark, Litauen

Danmarks nationaldag. Grundlagsdagen

 

Vecka 23

6 Må Fastemånaden Ramadan startar, muslimer
Fastemånaden inleds då nymånen siktats, men tidpunkten varierar i olika länder. Under dygnets ljusa timmar varken äter eller dricker man, utan renar sina tankar och tränar sig i medkänsla och underkastelse under Allah, Gud. Iftar, måltiden efter solnedgången, delas ofta med många.

Sveriges nationaldag
Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung. Samma datum år 1809 fick Sverige en ny regeringsform där religions-, tryck- och yttrandefrihet infördes. Sedan början av 1990-talet firas nyblivna svenska medborgare denna dag.

7 Ti

8 On Världshavens dag, FN

9 To Kristi himmelfärd, ortodoxa

Drakbåtsfesten, Kina

10 Fr Portugals nationaldag

11 Lö

12 Sö Shavuot. Veckofesten (2 dagar), judar
En skördefest då synagogan smyckas med bladverk. Denna helg högtidlighålls också den händelse då Gud gav Israels folk Toran, den judiska trons skriftliga grund, vid berget Sinai. Toran består av de fem Moseböckerna, som även kristna och muslimer håller för heliga.

Världsdagen mot barnarbete, ILO

Rysslands nationaldag. Rysslands dag

Filippinernas nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 24

13 Må

14 Ti

15 On

16 To

17 Fr Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka, FN

Islands nationaldag. Självständighetsdagen

18 Lö

19 Sö Pingstdagen, ortodoxa

Fars dag, Chile, Etiopien, Turkiet och många andra länder

 

Vecka 25

20 Må Fullmåne

Världsdagen för flyktingar, FN

21 Ti Sommarsolståndet

Willakuti. Andinska nyåret, aymara, Bolivia

Ursprungsbefolkningens dag, Kanada

Fars dag, Egypten, Jordanien, Libyen, Syrien, Uganda

22 On

23 To Fars dag, Nicaragua, Polen

San Juan, Bolivia

24 Fr Midsommarafton, Sverige, Juhannus, Finland, Sankthansaften, Danmark, Norge
Sedan urminnes tider har man firat sommarsolståndet – årets längsta dag. Enligt nordisk folktro var midsommarnatten laddad med magisk kraft. Genom att plocka sju sorters blommor och lägga under huvudkudden kunde man i drömmen få se den man skulle leva med. Idag är midsommar en fest med många historiska inslag, men också ett tillfälle för dans, erotik och romantik.

Johannes Döparens dag, kristna

Inti Raymi. Andinska nyåret, quechua, Sydamerika

25 Lö Midsommardagen, Sverige

Sloveniens nationaldag. Självständighetsdagen

Kroatiens nationaldag. Självständighetsdagen

26 Sö Den helige Johannes Döparens dag, Svenska kyrkan

 

Vecka 26

27 Må

28 Ti

29 On Sankt Petrus och Paulus dag, katoliker, ortodoxa

Allmän namnsdag, Grekland
Det är tur att det finns en särskild dag i grekiska almanackan då de som inte har sina egna datum får fira – för namnsdagar är viktiga dagar bland greker. Den allmänna namnsdagen är den 29 juni, som också är apostlarna Petros och Pavlos dag. Namnsdagen är för greker mycket viktigare än födelsedagen. På namnsdagen behöver man inte bjuda in sina vänner, det är öppet hus. Man har tända ljus, något att dricka och sötsaker att bjuda på och så får man se vilka som kommer. Vännerna har med sig någon symbolisk present som en flaska vin eller blommor. När barn har namnsdag får de större presenter. De flesta greker i Sverige upprätthåller den här traditionen i någon form.

30 To Demokratiska republiken Kongos nationaldag

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan | Märkt

Astrakanbladet skriver om Mors dag

vid datorn skriva

Här sitter Anna Pettersson, Anna-Kaisa Gichia och Johan Olander och skriver om Mors dag. På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. På förmiddagen jobbar två personer, Anna och Johan, och på eftermiddagen jobbar tre andra. Astrakanbladet handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan.

astrakanbladet

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket. Men kalendersidorna är lite svårlästa och det är rörigt med bilderna i bakgrunden, även om de är fina, säger Anna-Kaisa.

Idag jobbar de med en tidning som ska komma ut nästa vecka. Astrakanbladet skrivs med ett särskilt skrivprogram på dator, där det också kommer bilder ovanför orden, som ett stöd för personer som har svårt för att läsa. Alla som jobbar på Astrakan får tidningen.

anna kaisa

Det är Anna-Kaisa Gichia, som är hantverkspedagog, som tagit in Mångkulturella almanackan i verksamheten. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 5. Intervju: almanackan på jobbet | Märkt

Många himlafärder just nu

För både kristna och muslimer är det närmsta dygnet förknippat med himlafärder, händelser som har både delade och olika drag. Det märks att de två religionerna har gemensamma rötter och att kristendomens viktiga gestalter är heliga också för muslimer. På onsdag 4 maj är det Laylat al Miraj, Profetens himmelsfärd och på torsdag 5 maj Kristi himmelsfärds dag för  katoliker och protestanter.

För kristna är Kristi himmelsfärd en fortsättning på påskens händelser. Jesus hade blivit korsfäst och dött på långfredagen. På påskdagen återvände han från de döda och tillbringade sedan ytterligare en tid på jorden. Den 40:e dagen efter påsk lyftes han av ett moln upp i himlen till Gud. Innan han försvann från sina lärjungar hade han lovat dem att de skulle få kraft och hjälp av den heliga anden. Den högtid när anden kommer till människorna kallas pingst och firas tio dagar efter Kristi himmelsfärd.

För muslimer ingår dagen i den heliga period som består av månaderna Rajab, Shaban och Ramadan. I islam räknas dygnet från solnedgången och därför varar Profetens himmelsfärd från tisdag kväll till onsdag kväll. Det är en religiös helg som uppmärksammas i moskén mer än i hemmet. Många stannar kvar efter bönen, umgås och bjuder varandra på mat och dryck.

mirac-kandili-mesajlari-3-mayis-2016-yeni-3jpg

– För oss muslimer är Profetens himmelsfärd ett mirakel, berättar Emine som leder kurser för kvinnor i moskén i Fittja. Ärkeängeln Gabriel renade profetens hjärta när han sov. Sedan fördes han av Burak, ett himmelskt väsen, från Mecka till Jerusalem och Tempelberget. Därifrån gick färden vidare till Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes. När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be fem gånger om dagen.

Profetens himmelsfärd kallas också Isra och Miraj, efter resans båda delar, den till Jerusalem och den till Gud. Medan Jesus försvann från det jordiska livet i samband med sin himmelsfärd så återvände profeten Muhammed till Mecka.

800px-Andrea_Mantegna_012

Av Andrea Mantegna – The Yorck Project: 10.000 Meisterwerke der Malerei. DVD-ROM, 2002. ISBN 3936122202. Distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154485

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,

Maj 2016

1 Sö Pascha. Påskdagen, ortodoxa

Första maj, många länder

Mors dag, Litauen, Portugal, Spanien, Ungern

 

Vecka 18

2 Må Annandag påsk, ortodoxa

Thnahto. De dödas vilodag, syrisk-ortodoxa

Skärmfria veckan, USA & många andra länder

3 Ti Polens nationaldag. Konstitutionsdagen, Polen

Internationella dagen för pressfrihet, FN

4 On Laylat al Miraj, Profetens himmelsfärd, muslimer
Två ärkeänglar renade profetens hjärta när han sov, sedan fördes han till Jerusalem, och därifrån till himlen och Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes När Muhammed återvände till jorden uppmanade han de troende att be fem gånger om dagen, ”salat”. Denna dag inbjuds barnen att besöka moskén och be med de vuxna.

5 To Kristi himmelsfärd, katoliker, protestanter

Kodomo no hi. Barnens dag, Japan

Jom hashoah. Minnesdag för förintelsen, Israel

6 Fr Nymåne

Đurđjevdan/ Ederlezi. Vårfest , Södra Balkan, romer

7 Lö

8 Sö Mors dag, Finland, Turkiet, Tyskland och många andra länder

 

Vecka 19

9 Må Europadagen, EU
Det var den 9 maj 1950 som den franska utrikesministern Robert Schuman presenterade en plan för hur man skulle kunna undvika ytterligare krig i Europa. Han föreslog att kol- och stålproduktionen i Tyskland och Frankrike skulle kontrolleras av en gemensam myndighet. Dessa råvaror var viktiga för krigsindustrin och genom gemensam kontroll skulle det bli omöjligt för ett enskilt land att börja rusta för krig. Detta blev så småningom det EU vi har idag, och dagen firas som Europadagen.

Segerdagen, Ryssland

10 Ti Mors dag, El Salvador, Mexiko

11 On Adoptionsdagen/Single Mom’s Day, sydkoreaner

12 To

13 Fr Fátima, pilgrimsfärd, Portugal

14 Lö Världsdagen för rättvis handel, WFTO

Teckenspråkets dag

15 Sö Pingstdagen. Den helige Andens högtid, katoliker, protestanter
Denna dag fylldes lärjungarna av den helige Ande, fick förmågan att tala alla språk och reste ut i världen för att sprida den kristna tron.

 

Vecka 20

16 Må Annandag pingst, katoliker, protestanter

17 Ti Internationella dagen mot homo- och transfobi

Syttende mai. Norges nationaldag

18 On Tumlarens dag

19 To

20 Fr Dhwa Ymanah. Johannes Döparens dag, mandéer

21 Lö Fullmåne

Vesak. Buddhadagen, buddhister

Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling, FN

Montenegros nationaldag

22 Sö Laylat al barat. Frihetens natt, muslimer
Under denna frikännandets natt öppnas dörrarna för Guds nåd och förlåtelse

Jemens nationaldag

 

Vecka 21

23 Må

24 Ti Eritreas nationaldag. Självständighetsdagen

25 On Jordaniens nationaldag. Självständighetsdagen

26 To Lag baomer, judar

Kristi kropps och blods högtid, katoliker

Mors dag, Polen

National Sorry Day, Australien

27 Fr Mors dag, Bolivia

28 Lö Etiopiens nationaldag. Dergjuntans fall

29 Sö Mors dag, Algeriet, Frankrike, Sverige

 

Vecka 22

30 Må

31 Ti Internationella dagen mot tobak, FN

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan