Världshumanistdagen

Världshumanistdagen firas den 21 juni. Det är då sommarsolståndet infaller på vårt norra halvklot. Årets längsta dag, midsommardagen, är en bra vald dag tycker Yvonne Nenander vice ordförande i organisationen Humanisternas Stockholmsavdelning.

– Men det är klart, i Sverige är det svårt att få uppmärksamhet då, säger hon. Det går bara inte att konkurrera med midsommar som ju är en av våra absolut största festdagar – fastän det är en rörlig helgdag numera och flyttad till veckohelgen.

World Humanist Day uppstod i USA på 1980-talet. Idag är den 21 juni en viktig märkesdag för hela den internationella humanistiska rörelsen.

Vad ska ni göra på dagen?

– Vi brukar uppmärksamma demokrati och människors lika värde på olika sätt. På Världshumanistdagen just i år kommer vår lokalavdelning Stockholmshumanisterna att vara medarrangörer i en manifestation emot hedersvåld på Sergels torg tillsammans med GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime). Efteråt har vi picknick i Kungsträdgården. Håll utkik på Facebook om eventet för uppdaterad information

Vilka är då förbundet Humanisterna och vad menar de med sekulär humanism? Så här säger Yvonne Nenander:

– Sekulär humanism sätter människan i centrum. Vi anser att människan kan ta moraliskt ansvar och hitta vetenskapliga metoder som förklarar det som sker i världen.  I ett sekulärt samhälle är all myndighetsutövning och offentliga beslut livsåskådningsneutrala. Mänskliga fri- och rättigheter är överordnade alla religiösa dogmer, kulturella seder och livsåskådningar. Självklart ska man ha rätt att tro på vad man vill och utöva sin livsåskådning, så länge detta inte kommer i konflikt med andras rättigheter. I vår mångkulturella värld är det viktigt att vi respekterar varandra även om vi tycker och tror olika. Ett sekulärt, öppet och demokratiskt samhälle är därför en förutsättning för verklig religions- och livsåskådningsfrihet. Humanisterna verkar för att detta ska bli verklighet, inte bara på papperet utan också i praktiken.

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , ,

Medborgarskapsceremonier på 6 juni

Ett numera vanligt inslag i nationaldagsfirandet  är medborgarskapsceremonier för nya medborgare. (Sedan 2015 är det lag på att kommuner ska anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.) Detta sätt att fira nationaldagen har vuxit fram under 90-talet, och en som minns och var med från början är Alexandra Birk som arbetade som invandrarkonsulent på Invandrarservice i Vårby i Huddinge kommun på den tiden. Nu är hon pensionär.

– När Serefhan Cisiri var kommundelschef och jag var invandrarsekreterare initierade vi tillsammans att vi skulle hålla en ceremoni för de som under föregående år blivit nya svenska medborgare, berättar Alexandra Birk, och den naturliga dagen för detta var naturligtvis den 6 juni – den svenska nationaldagen! Jag kommer tyvärr inte ihåg exakt vilket år det var men sedan tog flera andra kommundelar efter och när kommundelarna togs bort blev det ett gemensamt mottagande utanför kommunalhuset!

Sjätte juni har varit Sveriges nationaldag sedan 1983. Innan dess hade inte Sverige någon nationaldag. Sedan 1893 (förvirrande nog omvända siffror mot det år den blev nationaldag) har dagen firats till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Från år 2005 har dagen blivit helgdag, vilket betyder att många har ledigt. Kanske söker den fortfarande sin form och sina traditioner?

– Mina minnen är framförallt förknippade till firande i Vårby, fortsätter Alexandra. Vi ansträngde oss att få dit olika dans- och musikgrupper som kunde uppträda i centrum, både olika lokala föreningar och från andra delar av stan. Efter utdelandet av diplomen till de nya medborgarna serverades kaffe och Sverigebakelser uppe i församlingssalen för dem och deras anhöriga. Ibland med ytterligare musikuppträdande eller andra spontana artister. En sådan var en kvinna från Eritrea som sjöng ”Du gamla, du fria” på tigrinja, som hon översatt själv! När ceremonin flyttades till kommunalhuset brukade jag går dit under flera år, så länge några av mina besökare fortfarande var aktuella att få diplomen.


Nationaldagsnål från Vårby. Nålen delas ut tillsammans med diplomet.

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,

Juni 2017

Torsdag 1 Globala dagen för föräldrar, FN

Internationella barndagen, Kina, många slaviska länder

Världsmjölkdagen
De flesta vuxna i världen tål inte mjölk. Varför avviker Sverige? Ny forskning föreslår att det de som klarade att bryta ner laktosen i mjölken hade större chans att överleva perioder av matbrist och svält.

Fredag 2 Italiens nationaldag. Republikens dag, grundad år 1946

Lördag 3 Pingstafton, katoliker, ortodoxa, protestanter

Söndag 4 Pingstdagen, katoliker, ortodoxa, protestanter

Internationella dagen för barn som blivit offer för aggression, FN

Maria Elisabeth Hesselblads helgondag, katoliker

 

Vecka 23

Måndag 5 Världsmiljödagen, FN
”Connecting people to nature” är temat för årets världsmiljödag

Fars dag Danmark

Grundlagsdagen, Danmark. Danmark fick sin första grundlag detta datum år 1849.

Tisdag 6 Sveriges nationaldag
Nationaldagen blev en helgdag år 2005. Det betyder att de flesta traditioner kring dagen är ganska nya. År 2016 startades TillsammansCup, nationaldagens fotbollsfestival för mångfald. Medborgarskapsceremonier har länge vanligt inslag denna dag. Sedan 2015 är det obligatorisk för kommunerna att anordna något slags ceremoni, även om det inte måste ske på nationaldagen.

Ryska språkets dag, FN
Firas på författaren Alexandr Pusjkins födelsedag (han föddes 1799).

Onsdag 7

Torsdag 8 Världshavens dag, FN

Fredag 9 Fullmåne

Lördag 10 Portugals nationaldag

Söndag 11

 

Vecka 24

Måndag 12 Världsdagen mot barnarbete, ILO
Enligt FN finns det 215 miljoner barn som arbetar. Barn som inte får leka, inte får gå i skola och utbilda sig. Deras lidande syns sällan direkt i den svenska vardagen men det många tillfällen att stanna upp och tänka. Till exempel när vi köper kläder. Om priset är för bra för att vara sant så är det mycket troligt att någon annan fått betala ett mycket högt pris.

Rysslands nationaldag. Rysslands dag

Filippinernas nationaldag. Självständighetsdagen. Denna dag år 1898 förklarade sig Filippinerna självständigt från USA.

Tisdag 13

Onsdag 14

Torsdag 15 Världsdagen mot våld och övergrepp mot äldre, FN

Fredag 16

Lördag 17 Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka, FN

Islands nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 18

 

Vecka 25

Måndag 19 Fars dag Chile, Turkiet

Tisdag 20 Världsdagen för flyktingar, FN

Onsdag 21 Inti Raymi. Solens fest, andinskt nyårsfirande

Sommarsolståndet

Litha wiccaner

Internationella yogadagen, FN

Världshumanistdagen, Humanisterna & International Humanist and Ethical Union

Fars dag Egypten, Jordanien, Libyen, Syrien, Uganda

Laylat al kadr. Allmaktens natt, muslimer
Någon av de fem sista, udda dagarna under Ramadan inträffar denna natt då bönen får extra kraft.

Torsdag 22

Fredag 23 Midsommarafton
Sedan urminnes tider har man firat sommarsolståndet – årets längsta dag. Enligt nordisk folktro är midsommarnatten laddad med magisk kraft. Med sju sorters blommor under kudden drömmer man om sin blivande livskamrat. På finska kallas dagen Juhannus.

Fars dag Nicaragua, Polen

Lördag 24 Sankthansaften
I dansk och norsk tradition hör det till att elda på midsommarfirandet.

Johannes Döparens dag

Nymåne

Söndag 25 Eid al fitr. Ramadans avslutning (3 dagar) muslimer
Firandet inleds i soluppgången. Det pågår under tre dagar och är ett tillfälle för familj och vänner att träffas och för att fira med god mat och presenter till barnen. Imamen uppmärksammar också församlingen på deras skyldighet att betala allmosor. Man hälsar på hemma hos äldre släktingar och betygar sin vördnad, kysser de äldres händer.

Sloveniens nationaldag. Självständighetsdagen

Kroatiens nationaldag. Självständighetsdagen

Vecka 26

Måndag 26 Internationella dagen mot missbruk av och olaglig handel med narkotika, FN

Internationell solidaritetsdag för tortyroffer, FN

Tisdag 27

Onsdag 28

Torsdag 29 Allmän namnsdag, grekisk tradition

Fredag 30 Demokratiska republiken Kongos nationaldag

 

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Sommarens pedagogiska pärlor

Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor för juni och juli har havet i fokus. Världshavens dag firas 8 juni. Vi har också en övning som passar att göra i samband med den allmänna (grekiska) namnsdagen den 29 juni. I mars och april finns namnsdagar i Mångkulturella almanackan som har med hav och vatten att göra. Alla våra namnsdagar finns samlade på sida Våra namnsdagar.

:: Hämta juni och juli månads Pedagogiska pärlor som pdf

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 7. Pedagogiska pärlor

Ramadan: När börjar helgen?

I gryningen lördag 27 maj inleds Ramadan i år. Då börjar fastan.
Datum för muslimska helgdagar styrs av månen. När nymånen framträder börjar helgen. Men hur vet man när det sker?
En tradition utgår från vad en ­människa själv kan se. Som i Saudiarabien: Där ska de religiösa ledarna själva iaktta nymånens skära och sedan meddela alla troende.
En annan tradition bygger på astronomiska beräkningar. I Turkiet tar religiösa experter fram en officiell kalender där nästa års helgdagar är fastlagda. Det gör tron lättare att kombinera med allt annat som kräver planering.
– Det finns ett slags konkurrens mellan de olika synsätten. Men när man strider om datum och tolkningar så kan firandet förlora sin andliga dimension. Det menar Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.
Hur funkar det i Sverige?
– Här gör församlingar och enskilda olika val. Många har med sig en religiös tradition, samtidigt som alla behöver hitta sin väg att leva som muslim i Sverige. Det är det som jag är mest engagerad i idag, att utveckla en svensk form av islam.

Publicerat i 2. Religiösa dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , , ,

17 maj på Skansen: Det betyder ju något att man är norsk

Silje Lingås har intervjuat sin mamma Kirsten Lingås om den norska nationaldagen 17 maj.

Hur firade man 17 maj  på 50- och 60-talen i Trondheim? Mamma berättar om det tunga och stickiga ulltyget i bunaden (folkdräkten) som används, och hur jobbigt det var att gå den långa sträckan med 17 maj-tåget som barn. Det var en slitsam dag: ”17 maj var ju samma sak som skavsår och utmattning liksom”. Men det fanns också positiva minnen av dagen; efter tåget samlades man på skolgården där det var lekar, korv, glass och läsk. Hon säger att hon nog också var stolt över sin bunad, som hennes mormor hade broderat.

När hon blev lite äldre blev firandet annorlunda, då var det fester med kompisgänget, där det fanns äldre ungdomar och alkohol och då man kunde uppleva spänningen i att känna sig vuxen. Sedan beskriver hon gymnasietiden med en ny klick vänner, och då ” slapp jag bry mig, så det gjorde jag inte”. Hon och hennes vänner ”drog sig undan, ville inte vara med på traditioner… Man kände sig hävd över alla andra och sådär och… såg ned på folk som firade 17 maj, till exempel, ganska snobbigt faktiskt”.

På åttiotalet flyttade mamma tillsammans med min pappa till Sverige. Det var då mamma, kanske för första gången i sitt vuxna liv, aktivt valde att ta del av 17 maj-traditionen.

– Det var ju för er (barnens) skull vi gjorde det, men det var en fin upplevelse att komma dit då, och plötsligt så var det massa norrmän som firade 17 maj, mitt i Sverige liksom! Det var ju det, som sakta vaknade till och med i mig då, alltså, ni måste ju få liksom lite känsla av den här norska nationalkänslan ni också, där 17 maj liksom är kärnan i det hela på ett sätt.

Så kom det sig att mamma och pappa tog med oss barn till Skansen vid några tillfällen under min uppväxt. Utöver att åka till Skansen och fira så hade vi flaggor i fönstren, mamma gjorde kanske en tårta och ringde och pratade med familjen i Norge om de inte var hos oss på besök. Jag frågar henne om det också hade någon betydelse för henne själv att fira, trots att hon tidigare i livet inte lagt någon vikt vid det utan kanske snarare tagit avstånd från det. Handlade det om någon förändring inom henne?

– Genom det så fick jag liksom upp ögonen för att… att det betyder ju något att man är norsk. Jo men jag upplevde ju att det var en lite härlig grej då… att just den dagen var vår dag, det var Norsk festdag i ett annat land och det var liksom lite härligt det där. Det tenderar till lite läskiga känslor det där med nationalism, lite skeptisk mot det liksom, eftersom stolthet är ett läskigt ord som folk gärna använder; man är stolt över att vara norsk… men på ett sätt så var man stolt över att vara norsk när man åkte till Skansen på 17 maj, med sina norska flagg och allt det där.

Är det lättare att känna den där ”stoltheten” när man är i en annan kontext än den norska?

– Jag fick egentligen en känning av nationalkänslan genom att bo i Sverige och ha barn i Sverige, och liksom… plötsligt känna att jag ville förhålla mig till 17 maj igen då, efter att inte ha gjort det i många år. Lite mer avslappnat förhållande till det liksom. Men att… ja, identitet, det är en viktig sak, det var viktigt att ni barn också kände av det här norska.

Det går alltså att urskilja hur tid och plats kan avgöra ens förhållningssätt till och behov av traditioner. Var man är i livet, vem man har ansvar för och hur ens samtid och omgivning ser ut – dessa är några faktorer som tycks påverka huruvida man väljer eller väljer bort traditioner som man på ett eller annat sätt förväntas ta del av.

Silje Lingås studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

17 maj på Skansen

 

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt , ,

Norrlandsfrågan – Ramadan i svensk sommar

Ramadan infaller i år i slutet av maj. En stor fråga bland muslimer i Sverige idag är den så kallade Norrlandsfrågan. Hur ska muslimer bosatta längst uppe i norr göra när Ramadan infaller under den ljusa årstiden? Då går ju solen knappt – eller inte alls – ner.
År 2015 besökte Europeiska ­fatwarådet (som består av imamer från olika länder) Norrland och kom sedan med en lösning. Kalendern stoppas ett visst datum, och sedan gäller den dagens tider för bön och fasta under hela Ramadan. Varje ort stoppar alltså sin kalender det datum när den egna ortens dygnslängd överskrider den gräns som fatwarådet beslutat om.
Stoppdatumet man enades om anknyter till vad Koranen skriver om tider: Fasta så länge som en bit svart tråd går att skilja från en vit. När denna regel inte längre går att följa, då gäller Norrlandslösningen.


Svensk bönematta av Saadia Hussain. Läs mer om den!

Publicerat i 2. Religiösa dagar | Märkt ,

Maj 2017

Vecka 18

1 Första maj

Skärmfria veckan

Beltane, wiccaer

2 Tolfte i ridván, bahá’íer

3 Polens nationaldag. Konstitutionsdagen, Polen

Internationella dagen för pressfrihet, FN

4                

5 Kodomo no hi. Barnens dag, Japan

6 Đurđjevdan/Ederlezi. Vårfest , balkanromsk tradition

7 Världsskrattdagen

Vecka 19

8

9 Europadagen, EU

Segerdagen, Ryssland

10 Mors dag, El Salvador, Mexiko

Fullmåne

Vesak, theravadabuddhister

Laylat al barat. Förlåtelsens natt, muslimer

11 Single moms’ day. Adoptionsdagen, Sydkorea

PK-dagen

Världsdagen för flyttfåglar, FN

12 Stora bededag, Danmark

13 Världsdagen för rättvis handel

Fátima, pilgrimsfärd, Portugal

Cykelns dag

14 Lag baomer. Inleds lördag kväll, judar

Teckenspråkets dag

Mors dag, Finland och Åland

Vecka 20

15

16

17 Internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi

Syttende mai. Norges nationaldag

18 Förskolans dag

19

20 Dhwa Ymanah. Johannes döparens dag, mandéer

21 Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling, FN

Tumlarens dag

Montenegros nationaldag

Vecka 21

22 Internationella dagen för biologisk mångfald, FN

Jemens nationaldag

23 Bábs tillkännagivande, bahá’íer

24 Nationalparkernas dag, Europarc Federation

”Vesak”, fullmånens dag, FN

Eritreas nationaldag. Självständighetsdagen. Denna dag år 1993 erkändes landets självständighet från Etiopien.

25 Kristi himmelsfärd, katoliker, protestanter

Jordaniens nationaldag. Självständighetsdagen

Nymåne

26 Mors dag, Polen

Saka dawa duchen. Buddhas födelse, upplysning och död (30 dagar), tibetanska buddhister

27 Fastemånaden Ramadan börjar, muslimer

Mors dag, Bolivia

28 Internationella mensdagen

Etiopiens nationaldag. Detta datum år 1991 störtades Mengistu Haile Mariams regim.

Vecka 22

29 Bahá’u’lláhs bortgång, bahá’íer

30 Drakbåtsfesten, kinesisk tradition

31 Shavuot. Veckofesten. Inleds tisdag kväll, judar

Internationella dagen mot tobak, FN

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan

Pedagogiska pärlor för maj månad

Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Internationella mensdagen, Världsdagen för flyttfåglar och fastemånaden Ramadans inledning är några av de dagar vi har pedagogiska tips för i maj månad. Dessutom bildövningar som passar till Världsskrattdagen!

:: Hämta maj månads Pedagogiska pärlor som pdf

Pedagogiska pärlor från föregående månader finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat i 1. Mångkulturella almanackan, 7. Pedagogiska pärlor | Märkt , , , ,

Världens konstdag

”Att fortsätta skapa och uttrycka mig – det är min räddning.” Det säger konstnären Reza Hazare, aktuell i samband med firandet av Världens konstdag 2017 där han deltog i ett panelsamtal på Moderna museet.

– Förr brukade jag tänka att det krävs motstånd för att jag ska få inspiration. Idag vet jag att det också är livsviktigt med stabilitet och trygghet. Jag är asylsökande och har inte uppehållstillstånd i Sverige.  Jag vet inte vad som ska hända.

När Reza kom till Sverige hade han inga kontakter, inget nätverk, ingenting som kunde hjälpa honom att arbeta eller utvecklas som konstnär. Som tur var hittade han Sahar Burhan, som driver ett galleri i Norrköping och hon hjälpte honom att få kontakt med  projektet ”Konsten att delta” som  stöttar nyanlända konstnärer.

Moderna

Världens konstdag är instiftad av IAA, International Association of Art, i Sverige är det KRO som håller i den. Egentligen infaller den 15 april, på Leonardo da Vincis födelsedag. Den har firats sedan 2012  på Moderna museet med diskussioner om konsten i samhället och med tårtkalas – som i synnerhet första året väckte stor uppmärksamhet. Även årets tårtor var laddade med viktiga budskap. Reza skapade en Buddhafigur. Hans skiss skickades sedan till en konditor som omvandlade bilden till en tårta.

– Jag ville uppmärksamma världen på det ovärderliga kulturarv som finns i Afghanistan. Och jag ville protestera mot att det skövlas därför att det under marken finns kopparfyndigheter.

I vintras ställde Reza Hazare ut i Länken på Mångkulturellt centrum, konstverk han skapat under tiden i Sverige. Utställningens titel: ”A journey through darkness”.

Reza i Länken

Projektet ”Konsten att delta” ägs av KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) och drivs av KRO (Konstnärernas riksorganisation).

Publicerat i 3. Sekulära dagar, 4. Intervju: helgfirare | Märkt ,